Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-05 15:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/narakuten-kortar-koerna-pa-ostra-men-ar-den-vard-sitt-pris/

Sverige

Närakuten kortar köerna på Östra – men är den värd sitt pris?

Bild 1 av 2 Här delas patienterna upp. Var fjärde hänvisas till Nya närakuten. Anne Martinius verksamhetschef för närakuten, Emma Lukic chef för akutmottagningen Östra Sjukhuset och Frey Rikter-Svendsen, enhetschef på närakuten.
Foto: Tomas Ohlsson
Bild 2 av 2 Vuxenakutens Emma Lukic tar tre fjärdedelar av patienterna som söker akut på Östra. Resten går till Frey Rikter-Svendsens nya närakut.
Foto: Tomas Ohlsson

På onsdag avgörs framtiden för närakuten på Östra sjukhuset i Göteborg. 

I snart två år har de vanliga akutmottagningarna stöttats upp av en extra mottagning på sjukhusområdet och köerna har kortats rejält. 

Men nu måste politikerna bestämma sig för om det är värt pengarna.

Alla vuxna som söker akut på Östra tas emot vid en gul receptionsdisk. Efter en första triage – bedömning av vårdbehovet – får sedan var fjärde patient numera veta att det är till närakuten de ska i stället. Ghazaleh Samoudi är en av dem. 

– Jag hade ingen aning om att den fanns, men min omedelbara tanke var att det kändes bra. Om det inte är så akut, menar jag. Och så kanske det går snabbare, säger hon.

Efter en halvtimma i väntrummet får Ghazaleh Samoudi komma in till läkaren Leif Härdig. Närkutens chef Frey Rikter-Svendsen, är nöjd över att kunna korta väntetiderna. Foto: Tomas Ohlsson

Efter en timmas väntetid i den varmgula receptionen blev Ghazaleh alltså visad till närakutens paviljonger som ligger 400 meter neråt vägen. Från klockan åtta på morgonen till tio på kvällen arbetar 25 anställda här med att stötta upp sjukhusets två akutmottagningar – barn- och vuxenakuten. Närakuten sorterar under primärvården, men är mer avancerad än en vanlig vårdcentral. 

– Vi har tillgång till röntgen och kan konsultera laboratoriet på sjukhuset. Dessutom kan vi gipsa, det är vi stolta över, säger enhetschefen Frey Rikter-Svendsen. 

Frey Rikter-Svendsen är stolt över gipsrummet på Östras närakut. Foto: Tomas Ohlsson

Ett barn med benbrott är en ganska typisk patient på närakuten. Andra vanliga kategorier är diffusa buksmärtor eller lindriga infektioner. Med tiden har mottagningen fått mer avancerade fall. I början fick Frey Rikter-Svendsen nästan tjata på akuterna att släppa ifrån sig patienter. I dag kan han och kollegan på vuxenakuten, sektionschef Emma Lukic, skratta åt det.

– I början hade vi svårt att sortera. Vår grundinställning på akuten är att alla är sjuka tills motsatsen är bevisad. I primärvåden är det lite tvärtom – alla är friska tills motsatsen är bevisad, säger Emma Lukic.

Deras gemensamma utvecklingsledare i pilotprojektet heter Tobias Carlson och han säger att efter den första korta inkörningsperioden har allt gått över förväntan. 

– Akuten ska egentligen bara hantera fall där det är bråttom, eller potentiellt farligt. Det är en organisation byggd för att ta itu med hög risk, ibland gör de för mycket med lindrigt sjuka patienter. De får bättre anpassad vård på närakuten.

De som stannar på akuten har också gynnats. I siffrorna som utvärderar projektet kan Tobias Carlson utläsa att väntetiderna för de svårast sjuka har gått ned med 22 procent sedan närakuten öppnade. För gruppen ”sköra äldre” har väntetiden fram till ett möte med läkaren minskat med 32 procent.

– Det är mycket tydligare effekter än vad jag trodde var möjligt. Jag har aldrig sett någon enskild åtgärd som ger så bra resultat, just för grupperna riktigt sjuka och sköra äldre, säger han.

Bild 1 av 2 Tobias Carlson, chef för akututvecklingscentrum, säger att akuten ibland gör för mycket med lindrigt sjuka patienter. ”De får bättre anpassad vård på närakuten.”
Foto: Tomas Ohlsson
Bild 2 av 2 Emma Lukic chef för akutmottagningen Östra Sjukhuset, Tobias Carlson chef för akututvecklingscentrum och Anne Martinius verksamhetschef för Närakuten. På Östra Sjukhuset i Göteborg.
Foto: Tomas Ohlsson

En farhåga som fanns på förhand var att fler skulle söka vård ”i onödan” när närakuten blev allmänt känd, men så har det inte blivit. Flödena ökar, men inte mer här än på andra håll i regionen. 

För akutmottagningen har nyordningen däremot inneburit att de fått tid och ork att pröva nya arbetsmetoder. Mycket färre undersökningar görs akut numera, säger Emma Lukic.

– En del patienter ska ju helt uppenbart läggas in. Då kan de undersökas på avdelningen i stället för av oss. Vi har också börjat testa att läkaren kommer in på ett första möte med patienten redan på triaget, då får vi en bättre vårdplan för varje fall, säger hon. 

På onsdag tar Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götaland beslut om pilotprojektets framtid. Fyra närakuter prövas på olika håll i regionen, men den på Östra har funnits längst och nått tydligast resultat. 

Tjänstmannaförslaget till politikerna är att förlänga försöket fram till augusti nästa år. I början av 2020 ska ett mer avgörande beslut tas: Då ska regionen avgöra om alla de nuvarande 30 jourvårdcentralerna som finns i dag ska läggas ner och ersättas av cirka 15 nya permanenta närakuter.

Marie-Louise Gefverth är primärvårdsdirektör i regionen och ser både för- och nackdelar med en sådan omställning.

– Det är ju ingen tvekan om att närakuten avlastar akuterna, och att det i sig är jättebra för medborgarna. Men vi ser än så länge ingen som helst effekt i primärvården. Vårdcentralerna avlastas inte och inte heller jourcentralerna. Men det är för tidigt att säga vad en nedläggning av jourcentralerna skulle innebära, säger hon.

Närakuterna är ingen lokal idé. I Stockholm finns nio permanenta närakuter och en tionde är under uppbyggnad. Reformen har debatterats livligt. Det finns en kritik mot att patienter bollas mellan instanserna, att tryckte på de nya akuterna är besvärande högt och att närakuterna är en dyr lösning. Politikerna har hittills stått fast vid idén för att den så påtagligt avlastar akutsjukvården. 

I väntrummet på närakuten på Östra går läkaren Leif Härdig ut och ropar upp Ghazaleh Samoudis namn. Det har gått en halvtimma sedan hon kom dit. 

– Jag är inte ofta på akuten, men var beredd på att det skulle ta några timmar, så det här känns ju bra. Det är skönt att få hjälp på samma område och inte behöva åka till en vårdcentral någon annanstans. Här är jag ju redan inne i systemet. De har väntat på mig, säger hon och går in för att träffa doktorn.

Läs fler artiklar om Göteborg och Västsverige här