Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-13 21:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/nationell-kvalitetsgranskning-av-cellprover-visar-behov-av-atgarder/

Sverige

Nationell kvalitetsgranskning av cellprover visar behov av åtgärder

Det är stora skillnader mellan tillförlitligheten på normala cellprovsanalyser mellan landstingen.
Det är stora skillnader mellan tillförlitligheten på normala cellprovsanalyser mellan landstingen. Foto: Isabell Höjman/TT

Andelen felbedömda cellprov, hos kvinnor som senare utvecklat cancer, har ökat med nästan fem procent per år sedan 2001. Det visar en granskning som Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention presenterade på måndagen.

– Vi kan vara självkritiska till att vi inte har haft tillräckligt känsliga analysmetoder för att upptäcka denna försämring tidigare, säger docent Björn Strander som tillhör ledningen för registret

Rätta artikel

Trots att fler kvinnor dyker upp på sina regelbundna cellprovskontroller, så kallad screening, har livmoderhalscancer ökat i Sverige de senaste åren. I början av sommaren kunde man konstatera att ökningen framförallt fanns hos kvinnor som fått besked om ett normalt cellprov efter screeningen.

När en kvinna får veta att hon har livmoderhalscancer, och det inte har upptäckts vid en cellprovtagning, gör man en ny granskning av alla hennes tidigare cellprovsresultat.

En viss andel prover som från början bedömts som normala men i efterhand visar sig ha cellförändringar finns alltid. Det ingår i förutsättningarna för cellprovtagning.

I den analys som Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention (NKCx), gjorde i somras har antalet kvinnor som insjuknat i cancer och haft  cellprov som felaktigt bedömts vara normala ökat med 30 procent mellan tidsperioderna 2002-2013 och 2014-2015. Det visade sig också finnas stora skillnader mellan landstingen.

– Förekomsten av livmoderhalscancer är så extremt beroende av ett fungerande screeningprogram så det var svårt att hitta någon annan förklaring än att det fanns kvalitetsbrister som var tydligare i vissa landsting än i andra, säger Björn Strander som är ordförande för Regionala cancercentrum i samverkans (RCC) nationella arbetsgrupp för prevention mot livmoderhalscancer.

För att kartlägga orsaken till sommarens upptäckt har Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention bett landets 27 laboratorier åter granska alla normala prover, mellan åren 2001 och 2016, hos kvinnor som senare drabbats av livmoderhalscancer.

– Hypotesen var att ökningen av normala cellprover som har föregått livmoderhalscancer har berott på att kvaliteten i själva diagnostiken har förändrats över den här perioden, säger Björn Strander.

I en rapport, som presenterades på måndagen, kunde man bekräfta de misstänkta kvalitetsbristerna. Resultaten visar att andelen av dessa prover som vid ny granskning uppgraderats från normal till avvikande har ökat med i snitt fem procent per år.

– Vi önskar naturligtvis att vi hade kunnat se försämring i laboratoriekvalitet innan det hade resulterat i att fler kvinnor utvecklar cancer. Vi kan vara självkritiska till att vi inte har haft tillräckligt känsliga analysmetoder. Och laboratorierna har anledning till att vara självkritiska kring det här, säger Björn Strander.

Exakt vad det är som orsakar kvalitetsförsämringen i vissa landsting har man inte kunnat fastslå. Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention uppmanar i stället alla laboratorium att göra egna analyser över utvecklingen och dess orsaker samt ta fram och rapportera handlingsplaner för förbättring.

– Det är en kvalitetsförsämring och därmed är det åtgärdbart. Det är ingenting som kräver några nya stora upptäckter utan laboratorierna ska kunna återupprätta den kvaliteten som fanns för tio till femton år sedan så kommer det omedelbart leda till förbättring, säger Björn Strander.

Den främsta åtgärden man framhåller i rapporten som presenterades på måndagen, är att landstingen bör införa det nya vårdprogrammet som Regionala Cancercentrum i samverkan tagit fram – och som baserar sig på Socialstyrelsens riktlinjer från 2015. Där rekommenderar man att alla kvinnor över trettio år i första hand ska testas för HPV. Det är den vanligaste orsaken till nästan all livmoderhalscancer.

– Det gör att man inte blir helt beroende av cellprovsanalysen. Där kan vi fånga upp förändringar hos kvinnor som har kvardröjande infektioner med HPV oavsett vad cellprovet visar. De här mer akuta åtgärderna med att införa det nya screeningprogrammet behöver komma nu, det behövde komma i går, säger Björn Strander.

Bara en tredjedel av landstingen har än så länge infört det nya vårdprogrammet.

Totalt har 1.500 cellprov granskats på nytt, varav 455 cellprov visade sig vara felaktigt bedömda. Men det här ska sättas i relation till över 10 miljoner normala cellprov under perioden. Så Björn Strander tycker inte att det finns anledning att vara onödigt orolig för cancerdiagnos efter  normalt cellprovsresultat.

– Det här är trots att en mycket liten andel av de totala proverna. Men det får effekter när man tittar på hela befolkningar på det här sättet. Sveriges kvinnor är beroende av cellprovstagning för att få ett bra skydd mot livmoderhalscancer och då får kvalitén inte svikta.

Läs mer: Fler kvinnor får livmoderhalscancer efter normala cellprov