Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Natochefen vill utveckla samarbetet med Sverige

Tack vare att Norge gick med i Nato har vi kunnat ha bättre relationer med Moskva. Det säger Natochefen, norske Jens Stoltenberg, i en exklusiv DN-intervju. Hans resonemang innebär en polemik mot Natomotståndarna i Sverige.

Chefen för världens mäktigaste försvarsallians tar emot i ett mötesrum på Grand Hôtel i Stockholm på tisdagsmorgonen. Jens Stoltenberg har varit norsk statsminister i nio år och kvällen före var han middagsgäst hos statsminister Stefan Löfven. De är bägge socialdemokrater, men med den skillnaden att Löfven är emot svenskt medlemskap i det Nato som Stoltenberg leder sedan ett år tillbaka.

– Hela Natos idé är att självständiga nationer gör sina egna fria val. Som norrman har jag alltid varit försiktig med att ge svenskarna råd och som norsk generalsekreterare i Nato är jag dubbelt försiktig. Så frågan om medlemskap måste svenskarna bestämma om själva, säger Jens Stoltenberg.

Folkopinionen i Sverige har länge varit emot ett Natointräde. Men i mätningarna väger det sedan ett år tillbaka jämnt mellan ja och nej. I höst har antalet riksdagspartier som vill gå med i Nato vuxit från två till fyra. Jens Stoltenberg påpekar att Natos utvidgningar efter kalla krigets slut från 16 till 28 länder varit ”en succé” som gjort Europa tryggare.

Vad är den främsta fördelen med Natomedlemskap?

Foto: Lotta Härdelin– Att man är med i en allians som bygger på den grundläggande iden ”alla för en, en för alla”. Vi försvarar och skyddar varandra. Utifrån den norska erfarenheten har Natomedlemskapet varit viktigt för vår säkerhet och förankring. Det har också varit viktigt för vårt förhållande till Ryssland, säger Jens Stoltenberg.

Just risken för sämre relationer till Ryssland är i svensk Natodebatt det allra vanligaste argumentet från motståndarna till Natomedlemskap. Men Stoltenberg tar spontant upp frågan:

– Vår norska erfarenhet har varit att ett starkt kollektivt försvar i Nato inte stått i motsättning till ett konstruktivt förhållande till Ryssland. Tvärtemot har det gett oss en trygghet och en styrka som fungerat som plattform för dialog med Ryssland – inte minst i norr. Även under den kallaste delen av kalla kriget kunde vi samarbeta med Sovjetunionen om energi, fiske, öppning av gränser och gränslinjer. Det var inte trots Natomedlemskapet – utan tack vare det, säger Jens Stoltenberg.

Sverige är sedan 1994 partnerland med Nato, ett samarbete som under S-MP-regeringen ska fördjupas.

– Det är knappast möjligt att ha ett tätare och mer integrerat samarbete med Nato än det Sverige har. Samarbetet med Sverige har alltid varit viktigt för Nato men är ändå viktigare i en tid som är präglad av ökad oro. Både i öst, där vi ser ett Ryssland som rustar upp militärt och som börjat använda sin militärmakt mot andra länder för att förändra landgränserna, och i söder, där vi ser krig, våld och brutalitet bre ut sig, understryker Stoltenberg.

Sverige slöt förra året ett avtal om värdlandsstöd med Nato som i vår ska godkännas av riksdagen. Det underlättar för Nato att sända förband hit efter inbjudan från Sverige, men har väckt kritik.Foto: Tatum Vayavananda/DVIDSSverige deltog i Natoövningar i somras. Foto: Tatum Vayavananda/DVIDS

– Avtalet är viktigt för Nato – och för Sverige. Det stärker Natos närvaro i Östersjöområdet och förmågan att arbeta nära med en viktig partner som Sverige. Det är bra för Nato, för de baltiska länderna och för andra i regionen. Jag anser att det är i Sveriges intresse att utveckla ett tätt samarbete med Nato.

Men avtalet innebär en skillnad mot i dag eftersom Sverige ska kunna bjuda in Natos styrkor i kris och krig?

– Ja, det ger oss större möjligheter att samarbeta i olika situationer, det är ju hela avsikten. Det kan ju vara en norsk, dansk eller nederländsk militär enhet. Vi övar och tränar i Östersjön och i Sverige därför att det kan tänkas uppstå situationer där vi hanterar kriser tillsammans. Men allt detta grundas ju på att det finns en svensk önskan, ett svenskt beslut och att det ligger i Sveriges intresse, svarar Natochefen.

Rysslands kraftiga upprustning har lett till att Natoländerna Estland, Lettland och Litauen fruktar att Ryssland ska angripa dem och samtidigt skära av Östersjön så att Nato inte kan undsätta dem.

– Vi är oroliga för den ryska upprustningen, inte minst i Kaliningrad, med kraftiga vapensystem som har till uppgift att hindra att vi kan komma in med förstärkningar. Ryssland har raketsystem, avancerat luftvärn, ubåtar och andra vapensystem som har som syfte att hindra att vi för in förstärkningar till Östersjöområdet och de baltiska länderna. Det är en av orsakerna till att vi nu är inne i den största omställningen av Nato sedan kalla krigets slut, bekräftar Jens Stoltenberg.

Efter den ryska annekteringen av Krim har Nato ökat sin militära närvaro i Baltikum och i de östra delarna av alliansen, bland annat med små högkvarter i åtta länder. Incidentberedskapen har skärpts och fler övningar genomförs till lands och till sjöss. Natos snabbinsatsstyrka har fördubblats och en mindre spjutspetsstyrka ska kunna sändas ut inom 48 timmar.

Foto: Gunnar SvedenbäckDemonstration i Luleå 2009 mot Nato. Foto: Gunnar Svedenbäck

Samtliga dessa Natoåtgärder gäller konventionell krigföring. Från rysk sida framhålls däremot kärnvapen som ett naturligt sätt att avsluta en konflikt. Ryssland har också övat mot Sverige med bombflyg som kan bära kärnvapen.

– Vi ser att Ryssland övar med kärnvapen och de investerar i kärnvapenkapacitet. I sina övningar integrerar de kärnfysiska vapen med konventionella vapen. Det oroar oss eftersom vi inte vill att tröskeln för att sätta in kärnvapen sänks, säger Jens Stoltenberg som understryker:

– Nato söker inte konfrontation med Ryssland. Nato arbetar på att få till stånd ett bättre förhållande till Ryssland. Jag är säker på att i längden tjänar både Europa och Ryssland på detta så att vi undgår ett nytt kallt krig. Vi vill ha öppenhet och förutsägbarhet. Hela poängen är att om vi är trygga och starka, då har vi också en bas för att inleda en god politisk dialog.

Samtidigt utmålar Ryssland allt oftare Nato som fiende?

– Ja, men vår huvuduppgift är detta dubbla budskap: ett starkt, fast, försvar av alla Nato-länder men att samtidigt vara öppna för dialog. Och förr eller senare kommer ryssarna att känna att de tjänar mer på att samarbeta med Nato än på att konfrontera Nato.

Foto i text: Lotta Härdelin

 

Hälften av partierna vill ha med Sverige i Nato

Ska Sverige gå med i Nato eller inte? Med ett sämre säkerhetsläge har Natofrågan blivit allt hetare för de politiska partierna.

Fyra partier är för:

Foto: Centerpartiet

Har tidigare värnat alliansfriheten men beslutade i höst om Natomedlemskap, gärna ihop med Finland. Putinregimens aggressivitet påverkar vår säkerhetspolitik, anser C.

Foto: Folkpartiet

Har länge krävt en svensk Natoanslutning och hävdar att Rysslands krig med Ukraina (som inte är med i Nato och inte fått militär hjälp) visar att det nu är hög tid att lyfta Natofrågan.

Foto: Kristdemokraterna

Har i höst tagit ställning för Natointräde. Motivet är att Sverige ligger strategiskt till men inte klarar sig självt utan behöver samarbeta med andra för att klara försvaret.

Foto: Moderaterna

Har länge varit för att gå med i Nato men drev under Reinfeldts ledning inte frågan. Partiet kräver en Natoutredning och en tidsplan för ett svenskt inträde.

Fyra partier är emot:

Foto: Miljöpartiet

Anser att Sverige ska förbli militärt alliansfritt och att detta är en viktig del av säkerhetspolitiken. Sverige främjar inte världsfreden genom Nato, enligt MP.

Foto: Socialdemokraterna

Understryker att Nato förändrats och fördjupar samarbetet, bland annat genom värdlandsavtal för Natotrupp. Men säger nej till medlemskap och Natos försvarsgarantier.

Foto: Sverigedemokraterna

Vill satsa två och en halv gånger mer pengar på försvaret än övriga partier och vill ha ett utökat nordiskt samarbete, men inte gå med i Nato.

Foto: Vänsterpartiet

Säger nej till Natomedlemskap och är också emot på grund av alliansens kärnvapen. Att gå med kan försvåra en självständig politik och tvinga Sverige in i kriser och i krig, anser V.

Fakta.Jens Stoltenberg

  • Norsk socialdemokrat född 1959.
  • 2000–2001, 2005–2013 statsminister.
  • 2014– Natos generalsekreterare.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.