Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-03-31 02:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/norge-har-knackt-terrornatverken/

SVERIGE

Norge har knäckt terrornätverken

Bild 1 av 3
Foto: Varfjell, Fredrik
Bild 2 av 3
Foto: Pedersen, Terje
Bild 3 av 3
Foto: Jonas Lindkvist

Norges mest ökända IS-anhängare, 31-årige Arslan Maroof, dömdes på tisdagen till nio års fängelse. Därmed sitter en stor del av landets extremistiska ledargestalter bakom lås och bom. Domen förstärker bilden av att Sverige hamnat på efterkälken i bekämpningen av den islamistiska terrorn.

Arslan Maroof, även kallad Ubaydullah Hussain, fälls för att ha deltagit i IS terrorverksamhet genom propaganda, logistisk och rekrytering. Tusentals avlyssnade samtal avslöjar hur han stått i tät kontakt med norska IS-krigare i Syrien och bidragit med råd, kontakter och pengar.

Genom sin ställning som ledare inom den hårdföra islamistiska gruppen ”Profetens Ummah” har Arslan Maroof även påverkat unga män i radikal riktning. En av dessa är den nu 20-årige Simen Andreassen som konverterade till islam och lät sig övertalas att bli IS-krigare. Andreassen har i Oslo tingsrätt gripande berättat hur han sommaren 2015 tog farväl av sin mamma, inställd på att dö som martyr i Syrien. Därefter skjutsade Arslan Maroof Andreassen till Landvetters flygplats utanför Göteborg och försåg honom med flygbiljetter, pengar och en mobiltelefon.

Norska säkerhetspolisen PST hade dock inlett övervakning och Simen Andreassen kunde gripas vid gaten av svensk polis. Också Andreassen döms nu för deltagande i terrorrörelse, men påföljden stannar vid fängelse i 2 år och 10 månader.

PST:s chef Benedicte Bjørnland.
Foto: Pedersen, Terje
Centrala personer i den extremistiska islamistiska miljön sitter i fängelse. Det har varit viktigt för att bryta upp de islamistiska extremistiska miljöerna här i Norge. PST:s chef Benedicte Björnland

I och med tisdagens domar har PST fått fast sammanlagt åtta män som ingått i IS norska gren. Detta anses ha bidragit till att den extremistiska islamistiska miljön i landet pressats tillbaka, enligt PST:s senaste hotbildsbedömning.

– Centrala personer i den extremistiska islamistiska miljön sitter i fängelse. Det har varit viktigt för att bryta upp de islamistiska extremistiska miljöerna här i Norge, säger PST:s chef Benedicte Björnland.

PST:s framgångar bottnar i en lagändring från 2013. En ny paragraf infördes då som gjorde det olagligt att tillhöra en terrorstämplad organisation.

– Det innebär att vi inte behöver föra bevisning om att en person faktiskt har genomfört en terrorhandling. Det räcker att vi kan bevisa att vederbörande har tillhört exempel Islamiska staten, fortsätter Benedicte Björnland.

Även om PST lagt stor kraft på spaning och telefonavlyssning har de dömda inte sällan avslöjat sig själva på sociala medier.

– Många har varit öppna i dessa sammanhang och berättat till exempel att ”jag har varit hos ISIL, jag har slagits i den och den staden och umgåtts med den och den personen", berättar Benedicte Björnland.

Cirka 90 norska IS-anhängare har sedan 2012 rest till Syrien och Irak jämfört med 300 från Sverige. Men trots att de norska IS-nätverken bedöms vara betydligt mindre ligger landet långt före Sverige i fråga om fällande domar. Svenska säpo, med större budget och fler anställda än PST, har hittills bara lyckats hitta fällande bevis mot två IS-krigare. Varken IS-rekryterare eller IS-finansiärer har dömts.

Säpos chef Anders Tornberg.
Foto: Jonas Lindkvist

Säpos chef Anders Tornberg. Foto: Jonas Lindkvist

Säpos chef Anders Thornberg sa nyligen vid en presskonferens att terrorbekämpningen inte ska bedömas utifrån antalet lagförda personer, utan att det viktiga är att inga inhemska terrordåd sker. PST gör bedömningen att fängelsedomar i sig är ett viktigt mål för att avskräcka potentiella extremister.

– Jag tror att det har en preventiv effekt, säger Benedicte Björnland.

Läs mer: Säpochefen varnar för ett sårbart Sverige

En förklaring till det magra svenska resultatet är att Sverige fortfarande inte gjort det olagligt att delta i IS och andra terrorrörelser. Som DN berättat anses den grundlagsskyddade föreningsfriheten stå i vägen för en kriminalisering.

De juridiska skillnaderna blev tydliga bland annat då svenska åklagare för något år sedan besökte PST och norska åklagarmyndigheten. En av dem som deltog på studieresan var Ronnie Jacobsson, nyligen pensionerad åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål i Stockholm.

– Vi insåg att vi inte hade en chans att nå samma framgångar, det kändes otillfredsställande att inte kunna arbeta med samma verktyg, säger han till DN.

Att rätten att organisera sig får stå i vägen för en kriminalisering förvånar PST-chefen Benedicte Björland.

– En terrororganisation, som har som mål att ödelägga demokratin och begå extrema våldshandlingar ... jag ser ju inte att det finns något beaktansvärd i det. Varför ska man beskydda det?

DN har sökt justitieminister Morgan Johansson.

”Vi avböjer intervju”, hälsar han via sin pressekreterare.