Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Ny etikprövningsmyndighet efter Macchiarini-affären

Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson tycker att en enhetlig etikprövning i landet är en viktig del i att återupprätta förtroendet för medicinsk forskning efter Macchiarini-affären.
Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson tycker att en enhetlig etikprövning i landet är en viktig del i att återupprätta förtroendet för medicinsk forskning efter Macchiarini-affären. Foto: Oskar Kullander

Regeringen vill skapa en mer enhetlig etikprövning i landet och föreslår en ny myndighet. En av anledningarna är Macchiarini-affären.

– Det är viktigt för förtroendet för den medicinska forskningen att vi har en objektiv och rättssäker etikprövning, säger forskningsminister Helene Hellmark Knutsson.

För att få utföra forskning på människor krävs i regel godkännande för etikprövning. I dag finns det sex regionala etikprövningsnämnder i landet som är självständiga. Nu vill regeringen ersätta dem med en ny nationell myndighet och har nu fattat beslut om en proposition till riksdagen. Organisationen ska vara på plats den 1 januari 2019.

Den nya myndigheten kommer däremot fortfarande att ha sex regionala styrelser som ska fatta beslut i enskilda etikärenden. Men det behöver inte längre vara den närmsta etikprövningsnämnden som prövar ärendet, utan de ska fördelas från den centrala myndigheten.

– Det fanns indikationer på att det byggdes upp olika rutiner vid de regionala nämnderna. Fördelen är att vi nu får likvärdiga bedömningar av etikprövningar i hela landet och att det dessutom går att undvika jävssituationer genom att placera utredningarna vid en nämnd där det kanske inte finns personkopplingar mellan forskaren och personer i styrelsen, säger forskningsminister Helene Hellmark Knutsson.

Etikprövning görs för att se till att den forskning som planeras är ändamålsenlig, dessutom vägs risker mot nytta. 

– Människor som ställer upp i forskningsprojekt måste känna sig trygga med att det sker på ett korrekt sätt och att de aldrig kan utsättas för experiment, säger hon.

En av orsakerna till förslaget om en ny organisation för etikprövningar är Macchiarini-skandalen som skakat Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset.

– Svenskarna har ett högt förtroende för medicinsk forskning, men vi har sett att det påverkats efter den så kallade Macchiarini-affären. Det är en av Sveriges största forsknings- och sjukvårdsskandaler och det som hände var fruktansvärt. Det är ett väldigt viktigt arbete som måste göras för att säkerställa att vi har god etik och god kvalitet i forskningen. Då måste alla, även vi politiker, se vår del i detta, säger Helene Hellmark Knutsson.

Hon menar att forskningspolitiken i stort kan bidra genom att erkänna att forskning är en långsiktig process och inte ha förväntningar på snabba resultat. Men det har också gjorts andra förändringar efter Macchiarini-fallet.

Till exempel har det föreslagits en ny organisation för hur misstänkt forskningsfusk ska utredas, där avgörandet ska flyttas från universitet och högskolor till den nya myndigheten. Dessutom pågår det en översyn av etikprövningslagen och om det finns en gråzon mellan medicinsk forskning och oprövade metoder i sjukvården för svårt sjuka patienter. Den utredningen ska lämnas till regeringen i december.

Utredaren fick också ett tilläggsdirektiv för att se över straffskalan för brott mot etikprövningslagen. Tidigare i höstas lades förundersökningarna i samtliga fall där Paolo Macchiarini var delgiven misstanke ned. Åklagaren ansåg att det inte gick att styrka brott. Det saknades etikprövning för operationerna med de konstgjorda luftstruparna, men det misstänkta brottet mot etikprövningslagen hade preskriberats och därför kunde det inte utredas.

– Vi har sett att preskriptionstiden är väldigt kort. Vi i regeringen vill att det ska vara tydligt att vi inte accepterar forskningsfusk eller att man använder människor för experiment. Det ska få tuffa konsekvenser om man bryter mot detta, säger Helene Hellmark Knutsson.

Fakta.Macchiarini-affären

Paolo Macchiarini rekryterades till Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset som gästforskare och kirurg.

2011-2012 genomförde han operationer på tre personer med konstgjorda luftstrupar i plast. Alla patienterna är i dag avlidna.

Han anmäldes under 2014 för forskningsfusk, men friades 2015 av KI:s dåvarande rektor trots att den externa utredaren rekommenderade att han fälldes.

I början av 2016 sände SVT dokumentärserien "Experimenten" som ifrågasatte luftstrupsoperationerna och om patienterna var livshotande sjuka. Flera personer tvingades avgå, bland annat KI:s rektor.

Flera utredningar tillsattes. Forskningsfuskutredningen återupptogs. Samtidigt pågick en brottsutredning mot Paolo Macchiarini.

I oktober 2017 meddelade åklagaren att förundersökningen mot Paolo Macchiarini lades ned eftersom brott inte kunde styrkas.

I slutet av oktober meddelade Expertgruppen för oredlighet i forskning vid CEPN att det var fusk i samtliga sex av Paolo Macchiarinis vetenskapliga publikationer som anmälts.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.