Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-29 00:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/nya-miljardnotor-hotar-uppgorelse-om-forsvaret/

Sverige

Nya miljardnotor hotar uppgörelse om försvaret

Foto: Mickan Palmqvist

Nya försvarsnotor på cirka 15 miljarder kronor gör det svårt för politikerna att enas inför höstens riksdagsbeslut. Om försvaret inte får ytterligare pengar riskerar det att gå ut på över armén där flera föreslagna satsningar kan gå upp i rök.

Om en vecka, fredagen den 15 maj, ska Försvarsberedningen enas om huvuddragen i det totalförsvarsbeslut som riksdagen ska fatta i höst. Beslutet gäller åren 2021-25. 

Grunden lades i maj förra året genom Försvarsberedningens rapport Värnkraft som även stakade ut vägen fram till 2030. I rapporten enades riksdagspartierna om en kraftig satsning på det nationella militära försvaret, främst en utökad och bättre beväpnad armé. Totalt 100 nya miljarder kronor föreslogs till år 2025.

Men den 15 november lade Försvarsmakten fram sin beräkning av vad beredningens förslag skulle kosta. Det blev en kalldusch: 55 miljarder kronor dyrare än beräknat.

Och nu har det uppstått nya ekonomiska problem. Den återinkallade Försvarsberedningen har fått nya underlag med kostnader som tidigare inte redovisats för politikerna. Fram till år 2030 blir det totalt cirka 15 miljarder kronor, erfar DN.

En stor del är fördyringar av materielprojekt. Det gäller bland annat tillskott till Saab Kockums som bygger två nya ubåtar av typen A 26 för Sverige, men som ännu inte fått några exportorder.

Därutöver finns satsningar på underrättelseverksamhet som myndigheterna bedömer som nödvändiga samt inbetalningar till EU:s försvarsfond.

Överbefälhavaren (ÖB) Micael Bydén sade i november att endast 50 procent av beredningens förslag kan genomföras till 2025. Inte ens till 2030 skulle man nå ända fram, utan endast 75 procent. Utan mer pengar så försenade ÖB armébrigaden i Revinge i Skåne till efter 2030. Två nya arméregementen i Norrland ströks.  

– Med de nya kostnaderna är risken att endast 30-40 procent av beredningens förslag kan genomföras fram till 2025 – om det inte skjuts till mer pengar, säger en DN-källa med insyn.

Tunga materielprojekt inom flyget och marinen ska betalas vilket innebär att beställningar i armén nu riskerar att prutas på eller försenas. I farozonen är renoveringen av samtliga Stridsfordon 90, arméns nya divisionsartilleri och beställningar av persedlar och handeldvapen till soldaterna.

Borgerliga försvarspolitiker ur flera partier är frustrerade över att nya prutningar återigen riskerar att går ut över armén. Särskilt gäller det Centern och Liberalerna som gjort upp om ekonomin i höstas – utan att nu ”få betalt” i form av armésatsningar.

– Det är klart att man känner respekt för myndigheternas och andras planering, men till syvende och sist är det politiken och Sveriges riksdag som bestämmer ändamålen för anslagen, markerar Liberalernas försvarspolitiker Allan Widman.

Regeringen Löfven har hittills inte signalerat att den är beredd att satsa mer utöver uppgörelsen med C och L.

– Stefan Löfven jämte övriga partiledare i C, MP och L satte sina namn under en debattartikel den 30 augusti på att det är helheten i Försvarsberedningens förslag som ska genomföras. Jag utgår från att det gäller fortfarande, säger Allan Widman som inte vill svara på hu mycket mer L vill sätta av till försvaret.

I alla försvarsuppgörelser har Moderaterna deltagit. M-ledaren Ulf Kristersson markerade redan i sitt tal i Sälen i januari att partiet ”inte kommer att medverka till ännu ett underfinansierat försvarsbeslut”.

I beredningen företräds regeringen i praktiken av försvarsminister Peter Hultqvist (s). DN har sökt honom men han har inte haft möjlighet att svara.