Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-15 07:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/nyamko-sabuni-s-har-for-hogt-tonlage/

Svensk politik

Nyamko Sabuni: S har för högt tonläge

Foto: Roger Turesson

L-ledaren Nyamko Sabuni kritiserar Socialdemokraterna för att inte följa januariavtalet. Hon anser att S har för högt tonläge om förändringarna av arbetsrätten.

– Det är ett trist samarbetsklimat som skapas just nu, säger Nyamko Sabuni.

Det har gått precis ett år sedan det blev klart att Nyamko Sabuni tar över som partiledare för Liberalerna efter Jan Björklund. Partiledarbytet har ännu inte lett till något lyft för partiet. I SCB:s stora majundersökning fick L blott 3,3 procent av väljarsympatierna.

– Vi har jobbat hårt allihop och det känns tungt för mig liksom för många medlemmar att det inte avspeglas i opinionen, säger Nyamko Sabuni.

Vad är din förklaring till att L ligger under fyraprocentsspärren i flera opinionsmätningar?

– Det kanske grundläggande är att L ganska länge tampats med förtroendet mot väljarna. Vi har haft interna problem, väljarna har inte haft förtroende för vårt parti, det har varit splittring kring olika vägval - och dessutom slår pandemin till. I en kris är det ganska naturligt att det är regeringen och det största oppositionspartiet som tar plats i medierna och debatterna.

Splittringen inom L har i första hand handlat om vilken regering partiet ska ställa sig bakom. 

Nyligen förklarade Moderatledaren Ulf Kristersson att han inte utesluter ett budgetsamarbete med SD. Det uttalandet har på nytt rivit upp såren inom L och fått flera tunga företrädare att förklara att den som närmar sig SD samtidigt rör sig bort från Liberalerna.

Foto: Roger Turesson

Kan du i dag tänka dig att ingå i en regering eller vara regeringsunderlag där SD är en del av budgetförhandlingarna?

– Jag tror att det är väldigt svårt att få ihop en budget med ett parti vars värderingar ligger långt ifrån de liberala. Det är utgångspunkten för hur jag ser på budgetfrågan. Men att tala om budget är en sak, att tala om samarbete i riksdagen är något helt annat. Vi kommer att försöka se till att vi får igenom så mycket liberal politik som möjligt och alla som vill ansluta till liberala reformer kommer att vara välkomna. När det gäller vem man får ihop budgeten med är det en fråga som vi kommer att återkomma till i god tid innan valet.

Men flera ledande företrädare vill ha ett svar på den frågan nu?

– De här ledande företrädarna har pratat om SD så länge jag kan minnas. Vi kommer att ge ett gemensamt svar som parti. De här gav inte heller svar på vilken regering de vill ha, de gav bara svar på vem de inte vill leka med och det är väl bra.

Kan du förstå att väljarna har svårt att begripa vad L egentligen tycker om du inte kan ge ett rakt besked i en sån här fråga?

– Absolut. Men jag har gett ett tydligt svar till både mina väljare och partimedlemmarna att vi skulle hedra januariavtalet. Januariavtalet gäller denna mandatperiod och vi återkommer i god tid om hur vi ser på framtida ledarskap av landet.

Hur entusiastisk känner du dig inför januariavtalet?

– Jag är entusiastisk för de liberala reformer som finns i det. Jag vill vara med om att genomföra dem på det sätt som vi är överens om. Men jag kan störa mig på det höga tonläge som jag hör från socialdemokratiskt håll och facket kring frågor som är ganska tydliga och självklara i överenskommelsen. När fler riskerar att bli arbetslösa måste vi se till att få en arbetsrätt som inte bara skyddar den som har arbete utan som skapar trygghet för den som har ett arbete men som skapar möjligheter för den som står utanför.

– Det är inte Liberalerna som bråkar om januariavtalet utan det är den sittande regeringen som inte alltid är beredd att genomföra de reformer som vi är överens om i avtalet. Jag tycker att det är ett trist samarbetsklimat som skapas just nu utifrån kommentarer om Las eller försvarsförhandlingarna. S tar inte riktigt det ansvar som jag anser att de bör ta.

Foto: Roger Turesson

Vad säger du om att Miljöpartiet nyligen anklagade L för att riskera januariavtalet genom att motarbeta byggandet av höghastighetståg?

– Ett så pass stort infrastrukturprojekt bör eftersträva att ha en riksdagsmajoritet bakom sig. Det har vi försökt eftersträva men det har inte regeringen, framför allt MP, mäktat med. 

– MP lever väl i en värld där de känner att de har fått ge väldigt mycket och nu vill de ha tillbaks någonting. De sitter i regeringsställning men vi ser inte resultaten. De känner väl en stress över att de ska leverera mer och då är höghastighetståg ett av de få riktigt stora projekt som de har att luta sig mot.

Hur ser L:s prioriteringar ut inför höstens budgetförhandlingar och en återstart av ekonomin?

– För oss kommer det att vara oerhört viktigt att vi fortsätter med en politik som stimulerar företagande och ser till att fler kan komma tillbaks i arbete. Vi måste se till att det lönar sig bättre att arbeta. Att fokusera på att fortsätta sänka skatten för dem med låga inkomster. Det måste vara en skillnad på att leva på bidrag i förhållande till att leva på en inkomst.

Foto: Roger Turesson

Hur ser du på att finansminister Magdalena Andersson säger att hon prioriterar offentliga investeringar och konsumtion framför skattesänkningar och stimulanser till företag?

– En finansminister som ställer de två sakerna mot varandra har i så fall inte riktigt förstått hur ekonomin fungerar. Vi vill sänka skatter för låginkomsttagare för att det ska bli mer lönsamt att arbeta och för att fler ska komma i arbete. Det är de som arbetar som sen skapar resurser till den offentliga konsumtionen. Om fler ska leva på försäkringar och bidrag så kommer finansministern inte att ha pengar att investera i den offentliga konsumtionen.

Finansministern lutar sig mot Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet som pekar ut samma prioritetsordning. Har de fel?

– Jag menar att om det inte är lönsammare att arbeta så kommer flera att leva på försäkringar och bidrag och då har vi urholkat skattemedlen som ska användas till den offentliga konsumtionen.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt