Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Nytt avtal ska göra det lättare för ensamma flyktingbarn att återvända

Foto: Magnus Hallgren/DN

Det blev inget färdigt avtal om hanteringen av de afghanska flyktingar som nekas asyl i Sverige. Men statsminister Stefan Löfven och president Ashraf Ghani är eniga om att en sådan överenskommelse behövs.

Det blev inget färdigt avtal om hanteringen av de afghanska flyktingar som nekas asyl i Sverige. Men statsminister Stefan Löfven och president Ashraf Ghani är eniga om att en sådan överenskommelse behövs.

Flyktingfrågan stod högt upp på agendan när statsminister Stefan Löfven (S) på fredagen tog emot Afghanistans president Ashraf Ghani på snabbesök i Stockholm.

Hittills i år har över 36 000 afghaner sökt asyl i Sverige, varav 21 000 är ungdomar under 18 år. Merparten av dessa har anlänt under de tre senaste månaderna. Många av de unga flyktingarna kommer från Iran och tillhör den shiamuslimska hazariska minoriteten i Afghanistan.

De har flytt undan hotet att tvångsrekryteras till Irans krigföring i Syrien. Flyktingarna som har Afghanistan som ursprungsland vill bort från det överhängande säkerhetshot som talibanrörelsen och Islamiska staten, IS, utgör.

Den ekonomiska depression med massarbetslöshet och utbredd fattigdom som just nu härjar Afghanistan är ytterligare ett skäl att fly.

I ljuset av den svenska åtstramningen i flyktingpolitiken har frågan om de afghanska flyktingbarnen blivit högaktuell. En av fyra asylansökningar från afghaner avslås.

Statsminister Löfven står under hård inrikespolitisk press att få till stånd ett så kallat återvändandeavtal, där Afghanistan och Sverige samarbetar för att afghanska medborgare som nekas asyl i Sverige kan avvisas – och tas emot i hemlandet – under ordnade former.

Norge tecknade nyligen ett återvändandeavtal som innebär att Afghanistan tar tillbaka 4 000 flyktingar.

Något färdigt avtal om återtagande kunde inte Stefan Löfven och hans afghanske gäst presentera när de mötte medierna för en kort presskonferens i regeringsbyggnaden Rosenbad.

Men de framhöll att diskussionerna om ett återvändandeavtal har kommit en bit på väg och att det är angeläget att få en överenskommelse till stånd.

– Vi är överens om att det här är ett gemensamt problem och vi har påbörjat en dialog, sade Stefan Löfven som avlossade kritik mot den majoritet av EU-länder som ”inte tagit sitt ansvar för att lösa flyktingfrågan”.

Ashraf Ghani var tacksam över det svenska stödet och hoppades att det bistånds- och samarbetsavtal som undertecknade på fredagen – en fördjupning av de drygt åtta biståndsmiljarder som Sverige ger Afghanistan – ska bidra till att stärka de afghanska samhällsinstitutionerna och därmed minska medborgarnas vilja att lämna landet.

Fakta: Ashraf Ghani

• Född 1949 i provinsen Logar i en pashtunsk familj.

• Blev landets president i september 2014, efter att ha tjänstgjort som finansminister samt arbetat med överlämnandet av säkerhetsansvar från Natostyrkorna till afghanska myndigheter.

• Har läst vid American University i Beirut i Libanon och har en doktorsexamen i antropologi från Columbia University i New York.

• Gift med Rula Ghani. Paret har en dotter och en son.

• Undervisade i USA under Sovjetunionens ockupation av Afghanistan, och har arbetat för Världsbanken. Efter terrordåden mot USA:s östkust den 11 september 2001 kommenterade han utvecklingen i Afghanistan hos bland andra tv-kanalerna BBC och CNN. Blev rådgivare till FN:s Afghanistansändebud Lakhdar Brahimi efter att talibanerna störtats.

Bakgrund: Afghanistan

• Afghanistan har runt 32 miljoner invånare och befolkningen består av många olika etniska grupper. Den största är pashtunerna, men där bor även tadzjiker, uzbeker, hazarer och turkmener. Landet är enligt författningen en islamisk republik.

• Afghanerna har sedan 1970-talet aldrig fått uppleva någon varaktig fred. Efter terrordåden den 11 september 2001 gick en USA-ledd styrka in för att driva bort talibanerna, som då styrde landet, och ansågs ha gett terrornätverket al-Qaida en fristad.

• Sedan dess har en utländsk styrka på som mest 130.000 man funnits i landet. Vid årsskiftet minskades den till 13.000 och Afghanistan återtog ansvaret för säkerheten i landet.

• Talibanrörelsen är djupt splittrad efter beskedet om att ledaren mulla Omar varit död sedan 2013, vilket den bekräftade i slutet av juli. Trots det lyckades talibaner inta staden Kunduz i norra Afghanistan under ett par dagar i slutet av september.

• Under förra året dödades 3.699 civila i strider i Afghanistan, det högsta antalet sedan FN började föra statistik 2009. En ökning som enligt Svenska Afghanistankommittén har fortsatt under 2015.

• Afghanistan blev nyligen Sveriges största biståndsland, med en årsbudget på 900 miljoner kronor.

Fakta. Sveriges bistånd till Afghanistan

Afghanistan är den största mottagaren av svenskt bistånd, och ett av världens fattigaste länder. 70 procent av afghanerna lever under fattigdomsgränsen. Under 2014 betalades nära 900 miljoner kronor ut till Afghanistan. Fram till år 2019 kommer Sverige att stödja landet med nära fem miljarder kronor.

En betydande del av biståndet kanaliseras till Svenska Afghanistankommittén (SAK) som ägnar huvuddelen av sitt arbete åt sjukvård och utbildning på landsbygden. President Ashraf Ghani prisade SAK för deras uthålliga hjälp när han besökte Stockholm under fredagen.

Den 66-årige Ghani har varit president i ett och ett halvt år. Han betraktas som en okorrumperad teknokrat men har haft svårt att få gehör för sina reformer. Hot från jihadister, ekonomisk depression och massflykt har i stället präglat Afghanistan under Ashraf Ghanis hittillsvarande presidentperiod.

Källa: DN

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.