Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-29 23:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/nytt-dataprogram-skapar-kaos-i-goteborgs-antagning-till-grundskolan-helt-ko-ko-for-ellen/

Sverige

Nytt dataprogram placerar skolbarn i Göteborg: ”Helt ko-ko för Ellen!”

Svante Skoglund med sin dotter Ellen, 5 år. Hennes nya skola ligger nära hemmet, enligt fågelvägen. Men det är både motorled och Änggårdsbergen emellan.
Svante Skoglund med sin dotter Ellen, 5 år. Hennes nya skola ligger nära hemmet, enligt fågelvägen. Men det är både motorled och Änggårdsbergen emellan. Foto: Jonas Lindstedt

När Ellen Skoglund i Göteborg ska börja i förskoleklass till hösten har hon placerats på en skola som ligger nära – fågelvägen. Till fots ligger nio andra grundskolor närmare.

– En helt ko-ko placering. Barn är ju inga fåglar, säger hennes pappa Svante.

Ellen är fem år och ska börja skolan till hösten. Hennes pappa Svante har önskat Skytteskolan som ligger 400 meters promenad bort, i första hand. Därefter två andra skolor, lite längre bort i samma stadsdel, Högsbo. 

Men när antagningsbeskedet kom i slutet av april var Ellen placerad på Mossebergsskolan, på Guldheden. Mellan hemmet och skolan ligger en motorled, ett naturreservat och ett högt berg. Men det är nära, fågelvägen.

Svante Skoglund med sin dotter Ellen, 5 år. Hon har fått plats på en skola som ligger långt ifrån hemmet när kommunen placerat på närmaste skola enligt fågelvägen. Nu måste hon ta sig över motorleden och Änggårdsbergen
Svante Skoglund med sin dotter Ellen, 5 år. Hon har fått plats på en skola som ligger långt ifrån hemmet när kommunen placerat på närmaste skola enligt fågelvägen. Nu måste hon ta sig över motorleden och Änggårdsbergen Foto: Jonas Lindstedt

– Det blir ju bisarrt. Andra barn vi känner i Majorna har fått skolplats på andra sidan älven, i Sannegården. Det är jättekort på kartan, men Älvsborgsbron eller färjan är ingen lätt skolväg för en sexåring, säger Svante Skoglund.

Att det blivit så här beror på flera saker. Tydligast är att staden ändrat organisationen och skapat en enda stor förvaltning för stadens alla grundskolor, i stället för – som förr – när det var uppdelat på stadsdelsnämnderna. 

När 12.000 elever ska placeras i Sveriges största skolval har förvaltningen också valt att introducera ett nytt dataprogram som stöd för myndighetsbesluten. Programmet ligger också bakom en del av det som ”inte blivit så bra”, som en tjänsteman på grundskoleförvaltningen uttrycker det i samtal med Dagens Nyheter.

Den upprörda pappan Svante Skoglund tycker allt detta nya lett till extremt okänsliga beslut.

– Principen om fågelvägen funkar ju ganska bra när det handlar om stadsdelar, för de följer ofta topografin. Det fanns ju inga stadsdelar förr som låg lite på ena sidan älven, och lite på den andra, säger han. 

Svante Skoglund.
Svante Skoglund. Foto: Jonas Lindstedt

Den chef som ansvarar för myndighetsbesluten på grundskoleförvaltningen är tillförordnad och heter Nils Kaiser. Han ger Svante Skoglund delvis rätt.

– Så är det. Det måste vi lära oss parera. Dataprogrammet känner ju inte heller av naturens skiftningar eller hur kollektivtrafiken är dragen, men programmet ska bara vara ett stöd för våra beslut. Det är vi som måste fatta dem, säger Nils Kaiser.

Kommunen får nu kraftiga reaktioner från vårdnadshavare i hela staden, men förvaltningen framhåller också att 87 procent av alla elever fått något av sina fem skolval. De som inte fått det och är missnöjda uppmanas att överklaga. 

Hittills i år har 650 vårdnadshavare överklagat, och det kan bli fler. Tiden löper ut om tre veckor. Förra året var det totalt 500 som överklagade placeringsbesluten.

– Vi har ju inte som självändamål att försätta familjer i svårigheter. Finns det möjlighet att ändra, så gör vi det, säger Nils Kaiser.

Svante Skoglund med sin dotter Ellen, 5 år.
Svante Skoglund med sin dotter Ellen, 5 år. Foto: Jonas Lindstedt

Men på vissa håll kan det bli svårt. I till exempel Majorna och Linné är det trångt på grundskolorna och kommunen kan inte bara ge upp om en placering när platserna inte räcker. Då måste de ange en skola som kanske inte är någon av de önskade. 

Det är också så att elever kan ”putta varandra” över naturliga gränser, som till exempel älven. Kommer det många elever söderifrån i stan måste de beredas plats på skolorna i Majorna. De som bor närmast Hisingen ”puttas” då över älven, och en del av barnen som bor där ”puttas” vidare in mot de mer centrala delarna av Hisingen.

– Det här är en utmaning att informera om, att nu ser vi Göteborg som en hel stad och inte en massa stadsdelsnämnder, säger myndighetsavdelningens tillförordnade chef Nils Kaiser. 

Ellen Skoglund.
Ellen Skoglund. Foto: Jonas Lindstedt

Ellen och pappa Svante hoppas få sitt beslut om placering ändrat innan uppropet i höst. De hör till dem som överklagat.

– Det var lätt. När man ringer säger de till och med hur man gör på telefonsvararen numera: ”Är du missnöjd...” och så vidare, säger Svante Skoglund.

Här hittar du fler texter om Göteborg