Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Nytt hot mot Sverige hölls hemligt

ÖB Micael Bydén beordrar de 150 soldater från Skövde som övat på Gotland att stanna kvar på ön.
ÖB Micael Bydén beordrar de 150 soldater från Skövde som övat på Gotland att stanna kvar på ön. Foto: Sören Andersson/TT

Sverige har fått information om ett ökat hot från Ryssland. Hotet är topphemligt och bidrog till att Gotland i veckan återmilitariserades.

DN kan i dag avslöja helt nya uppgifter om ett ryskt hot mot Sverige. Källor med insyn i underrättelseläget och Sveriges militära beredskap uppger för DN att det finns ett höjt hot. Det beskrivs som ett hot från Ryssland riktat mot Sverige.

TV: Mikael Holmström om det hemliga hotet från Ryssland

Hotets karaktär och innehåll har klassats som topphemligt, ”av synnerlig betydelse för rikets säkerhet”. Det innebär att innehållet inte får röjas. Endast ett regeringsbeslut kan häva sekretessen. Källor i regeringskansliet uppger för DN att hotet från Ryssland ökat, men att innebörden av hotet hålls hemligt även för dem.

Den senaste månaden har hotbilden mot Sverige diskuterats offentligt. Bland annat när USA:s vicepresident Joe Biden kom till Stockholm den 25 augusti och inför den samlade presskåren slog fast: ”Låt det inte råda några missförstånd, hos herr Putin eller någon annan, om att detta är okränkbart territorium. Punkt. Punkt. Punkt!”

Någonting har hänt i underrättelsebilden. Men vi medborgare vet inte vad det är. 

I början av september talade både överbefälhavaren Micael Bydén och försvarsminister Peter Hultqvist (S) om ett försämrat säkerhetsläge.

     Läs även: Ewa Stenberg: Vi kan vänta oss högre anslag till försvaret

Samtidigt genomförde Försvarsmaktens ledning flera oanmälda kontroller av förbandens beredskap. Arméns skarpa utryckningsstyrka, den operativa reserven från Skaraborgs regemente P 4, skickades på en sådan kontroll till Gotland. I onsdags, den 14 september, beordrade ÖB att kompaniet ska vara kvar för att trygga ständig militär närvaro på ön.

DN har sökt försvarsminister Peter Hultqvist som inte vill uttala sig om DN:s avslöjande.

En av Sveriges främsta specialister på att bedöma den här typen av information är Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet.

Foto: Ola Torkelsson/TT

– Någonting har hänt i underrättelsebilden. Men vi medborgare vet inte vad det är. Däremot ser vi effekterna av det. Den snabba baseringen av förbandet till Gotland är exceptionell, säger Wilhelm Agrell.

Under de många kriserna under kalla kriget var höjningarna av Sveriges militära beredskap långsamma och försiktiga. Men nu har Sverige visat att man snabbt kan gå från ord till handling, enligt Agrell.

Dagen efter ÖB:s order beslutade regeringen på torsdagen att tidigarelägga delar av den permanenta stridsgrupp som ska finnas på Gotland, enligt riksdagens försvarsbeslut 2015. Wilhelm Agrell påminner om att riksdagsbeslutet också upplyste omvärlden om att förbandet inte skulle vara stridsklart förrän 2018.

– Det skapade ett tidsfönster på några år för den som enkelt skulle vilja agera kuppartat. Men den fönsterluckan stängdes nu genom beslutet att kompaniet ska vara kvar, och sedan avlösas av andra, påpekar Wilhelm Agrell.

   Läs även: Efter avslöjandet: M vill att försvarsberedningen kallas in

Den höjda hotbilden återspeglas också i hur Försvarsmaktens ledning ändrat språkbruk. I januari skrev dåvarande arméchefen generalmajor Anders Brännström att ”vi kan vara i krig inom några år”.

Brännström avfärdades då av chefen för högkvarterets ledningsstab generallöjtnant Dennis Gyllensporre med orden: ”Försvarsmakten ser i dag inget direkt militärt angreppshot mot Sverige. Ett militärt angreppshot kan aldrig uteslutas, men är alltjämt osannolikt”.

Men när överbefälhavaren Micael Bydén på onsdagen beordrade ständig militär verksamhet på Gotland sade han: ”Sannolikheten för ett militärt isolerat angrepp är fortsatt låg”. ÖB besökte på torsdagen förbandet på plats på Gotland och DN frågade där hur ett angreppshot som var ”osannolikt” i januari nu kunde ha låg sannolikhet.

Foto: Sören Andersson/TTMilitär närvaro vid Visbys ringmur. Foto: Sören Andersson/TT

– Det är i så fall en glidning. Mitt uttryck är att sannolikheten är låg, och det står jag fast vid. Över tiden har omvärldsläget ändrats, det är försämrat läge, svarar Micael Bydén.

Enligt Wilhelm Agrell är skiftet av ordval från ”osannolikt” till ”låg sannolikhet” en viktig förändring. Risken för för ett isolerat angrepp mot Sverige har nämligen under lång tid, av både politiker och försvarsledningar, bedömts som osannolikt.

– Osannolikt betyder att risken är mycket liten, storleksordningen någon procent. Att något har låg sannolikhet betyder att det antagligen inte händer, men att det kan vara 15 procents risk att det händer. Många bedömde att det var osannolikt att Ryssland skulle annektera Krim och gå in i Ukraina, men det hände bevisligen ändå, säger Wilhelm Agrell.

I känsliga säkerhetsfrågor informerar regeringen ibland även partiledarna. DN har frågat Liberalernas partiledare Jan Björklund om det nya ryska hotet mot Sverige. Björklund svarar att han inte vill kommentera detta. Däremot säger han så här om ÖB:s uttalanden.

– Jag tycker att det är en riktig uppjustering av hotbilden. Det är inget hemligt över det. Alla kan ju se det ryska agerandet, det ryska språkbruket, den militära närvaron, den militära övningsverksamheten, aggressiviteten och därtill uppträdandet i Ukraina och annekteringen av Krim. Så hotbilden är en annan i dag än för något år sedan. För vår del tyckte vi ju att nivån redan i försvarsbeslutet 2015 var otillräcklig, säger Jan Björklund.

Foto i text: Ola Torkelsson/TT

Bakgrund.Militär närvaro på Gotland

  • Försvarsmakten beslutade den 14 september att permanent ha förband på Gotland.
  • Anledningen är den ”över tid försämrade säkerhetssituationen” i närområdet och baseras på det senaste försvarspolitiska inriktningsbeslutet, som bland annat innebär att försvaret ska ha en ”tydligare inriktning mot ett nationellt försvar”.
  • Den permanenta stridsgruppen ska vara klar i mitten av 2017, vilket är ett halvår tidigare än vad som först var planerat.

Källa: Försvarsmakten

Läs mer.Militären på Gotland

  • ÖB vill se fler soldater på Gotland
    Sveriges överbefälhavare Micael Bydén tillbakavisar kritik mot att den svenska truppen som nu placerats på Gotland skulle vara tandlös – men han markerar också att han önskar en starkare militär närvaro.
  • Glädje när soldaterna återvände efter elva år
    Vinkningar och rop. Så mötte Visbyborna den smått historiska händelsen att svenska försvaret efter elva års frånvaro återkom till Gotland. Beskedet att Sverige från och med nu ständigt ska ha militär närvaro på ön – och att den tidigare beslutade stridsgruppen tidigareläggs togs emot med glädje på ön.
  • ”Ryssland vinnare på beslutet om Gotland”
    Gotland ska åter få permanent militär närvaro. Försvarsministern pekar specifikt ut Rysslands agerande som orsak till beslutet, men just Ryssland är en stor vinnare på det, enligt Peter Mattsson, forskare på Försvarshögskolan.
  • ÖB: ”Vi anpassar vår verksamhet”
    Det finns inget omedelbart militärt hot mot Sverige. Det slår ÖB Micael Bydén fast. Ändå kräver det oroliga omvärldsläget att Sverige tidigarelägger en placering av en stridsgrupp på Gotland, menar han.
  • Militär närvaro tidigareläggs på Gotland
    Regeringen beslutar i morgon att tidigarelägga den militära närvaron på Gotland med i praktiken nästan två år. Från klockan 07.00 i dag finns enligt blixtbeslut av Överbefälhavaren ständigt militära förband på ön. Rysslands agerande tvingar fram åtgärderna säger försvarsminister Peter Hultqvist till DN.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.