Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

ÖB om hotet: Svenska försvaret måste stärkas

ÖB Micael Bydén varnade vid ett anförande i Kungliga Vetskapsakademin för att det militära hotet i Sveriges närhet har ökat.
ÖB Micael Bydén varnade vid ett anförande i Kungliga Vetskapsakademin för att det militära hotet i Sveriges närhet har ökat. Foto: Pontus Lundahl/TT

Rysslands militära styrka fortsätter att växa under lång tid framåt. Det ökar riskerna för Sverige och försvaret måste stärkas, enligt överbefälhavaren Micael Bydén. Försvarsminister Peter Hultqvist säger till DN att det ”är absolut nödvändigt” att öka Sveriges militära förmåga.

I juni 2015 beslutade de fem riksdagspartierna S, MP, M, C och KD att höja anslagen till försvaret fram till och med 2020. Liberalerna och SD ville satsa ännu mer på försvaret och V mindre.

Efter försvarsbeslutet 2015 så har läget i omvärlden försämrats ytterligare. I Ukraina fortsätter strider med rysk inblandning att kräva dödsoffer. I Syrien har Ryssland gått in med bomb- och robotanfall från flyg och fartyg. I Europa har IS terrordåd lett till att Sverige i Irak deltar i den USA-ledda koalitionen mot IS.

Närmare Sverige genomför Ryssland alltmer avancerade och överraskande övningar. Den ökade hotbilden bidrog till att ÖB i september i förtid återmilitariserade Gotland. I oktober sändes ryska Iskander-robotar och avancerade robotfartyg till Östersjöenklaven Kaliningrad. I början av 2017 kommer flera Natoländer att sända mindre trupper till Norge, Estland, Lettland, Litauen och Polen.

Läs mer: Extra satsning på kanoner – kan placeras på Gotland

– I Sveriges fall utgör Rysslands agerande, Rysslands upprustning och förmågor vår främsta utgångspunkt. Så länge den svenska försvarsförmågan inte utvecklas i takt med de förändringarna så kommer de operativa risktagningarna att öka.

Varningen kommer från Sveriges överbefälhavare sedan 13 månader tillbaka, Micael Bydén. Det är nya signaler. Tidigare har ÖB sagt att försvaret ”ägnar all kraft” åt att genomföra 2015 års beslut. Men när Micael Bydén förra lördagen höll ett inträdesanförande i Kungliga Krigsvetenskapsakademien sade han:

– Tiden är nu inne att se bortom inriktningsbeslutet. Avgöranden måste göras i närtid för att hantera den operativa risken på sikt.

Enligt ÖB kommer Rysslands militära styrka att öka ”fram till 2025, bort mot 2035 för att därefter plana ut”. Ryssland använder alla tillgängliga medel, både civila och militära för att ändra den nuvarande världsordningen – också i Östersjöområdet. Gränsen mellan fred och krig suddas ut.

Problemet är att det tar tid att bygga militär förmåga.

– Min slutsats är att Försvarsmakten redan nu behöver förbereda och planera för en utveckling som är nödvändig om den operativa risktagningen ska förbli rimlig, slog Bydén fast.

Sveriges försvar är sedan 2009 främst organiserat för små fredsinsatser utomlands. 2015 års försvarsbeslut innebär en höjd beredskap. Men ÖB talar nu om att utveckla ett nationellt försvar med ”en robust försvarsförmåga”. Det innebär helt andra krav på transporter, skyddade baser och säker tillgång till personal, vapen och ammunition.

– Det handlar om hela kedjan från underrättelseinhämtning, rörlighet, verkan, skydd och logistik – och det behöver fungera i ett nationellt försvar, sade ÖB.

På första bänk när ÖB talade lyssnade försvarsminister Peter Hultqvist (S), som instämmer i analysen.

– Vi har i Ryssland en auktoritär och oberäknelig regim som använder militär makt för att nå sina olika politiska mål, säger Peter Hultqvist till DN och tillägger:

– Det är absolut nödvändigt och mycket tydligt att vi måste öka den militära förmågan, säger försvarsministern.

Han hänvisar till att regeringen 2017 utser en ny försvarsberedning som ska lägga grunden för nästa försvarsbeslut 2020.

– Då utesluter jag inte att vi behöver nya investeringar. Det viktiga nu är att riksdagens beställning 2015 av ökad övningsverksamhet och nya vapensystem också levereras av myndigheterna, säger försvarsministern.

Även 2015 års förvarsbeslut föregicks av en försvarsberedning som föreslog materielköp för minst 17 miljarder kronor extra. Försvarsbeslutet innebar 10 miljarder kronor.

Kvar blev en restlista, men att sätta av pengar till de inköpen nu är enligt Peter Hultqvist ingen lösning.

– Problemet är att det tar tid att bygga militär förmåga. Det är så komplexa saker, allt från de enskilda soldaternas kompetens, bredden och kvaliteten i förbanden men också vapensystem och förmåga att hantera dem samt understödssystem, säger Peter Hultqvist.

Ekonomiska jämförelser visar att Sverige tappar i försvarskraft gentemot omvärlden, se diagrammen. Allt fler kräver en omprövning.

– Försvarsuppgörelsen 2015 är redan passerad av verkligheten, säger Mikael Odenberg, tidigare försvarsminister (M) 2006–2007) som tillägger:

– Vi kan inte fylla den stabiliserande roll i Östersjöområdet som faktiskt är vårt ansvar. Vi kommer inte att kunna försvara Gotland.

Mikael Odenberg medger att han och andra politiker, oavsett partifärg, gjort grava felbedömningar när så mycket av försvaret lades ned efter kalla kriget, vilket han ser som ett svek mot svenska folket.

Fakta.Här är försvarets önskelista till 2020

Försvarsbeslutet 2015 innebar att anskaffning av materiel som försvarsberedningen ansåg behövdes flyttades fram till nästa försvarsbeslut 2020. På den restlistan står: tio Gripen E, en tredje ny ubåt, kryssningsrobotar, livstidförlängning av korvetter, radioutrustning och båtar till hemvärnet, ubåtsjakttorped, nya radarstationer, skolflygplan, stridsfordon, transportflygplan, minröjningsfartyg, fasta teleförbindelser, ny robot mot sjömål.

Källa: Regeringens proposition 2014/15:109

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.