Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-26 19:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/ob-valkomnar-rapport-balanserat-forsvar/

Sverige

ÖB välkomnar rapporten: Balanserat försvar

ÖB Micael Bydén i Almedalen Visby 2018. Foto: Thomas Karlsson

Överbefälhavaren Micael Bydén välkomnar försvarsberedningens slutrapport som han säger ger ett stärkt försvar i balans. ÖB ser förslaget som en helhet. Att av ekonomiska skäl plocka bort delar ur det leder till nya problem, varnar han.

Rätta artikel

– Det här är en rapport som vi välkomnar. Den ligger väl i linje med de militära råd som vi har lämnat, säger överbefälhavaren Micael Bydén till DN efter en första läsning av försvarsberedningens slutrapport.

Beredningen är i huvudsak enig i sina förslag om förstärkningar av försvaret. Den föreslår en ny större krigsorganisation från 2021 som ska göra det möjligt att möta ett angrepp på svensk mark. 

– För mig är det viktigt med helheten, och här finns helhet och balans. Så här långt ser jag ingenting som sticker ut negativt eller som skulle slå sönder den här balansen. Men jag ber att få återkomma i detaljer, recenserar ÖB förslaget.

Beredningen föreslår att anslagen till det militära försvaret höjs stegvis till 84 miljarder kronor år 2025. Det är den summan som Socialdemokraterna inte velat göra upp om med de borgerliga partierna. 

Det ledde till att de fyra borgerliga partierna lämnade beredningen i fredags. De borgerliga har sagt att de i riksdagen kommer att försöka driva igenom beredningens ekonomiska nivå när riksdagen fattar sitt nästa försvarsbeslut våren 2020 som ska gälla åren 2021-2025.

Försvarsmakten har haft en expert i beredningen, generalmajor Urban Mohlin. Under arbetet har beredningen haft en rad kontakter med försvarsmyndigheterna för att få ett så hållbart ekonomiskt underlag som möjligt.

Hur hållfasta är beredningens ekonomiska bedömningar?

– Investeringar och utökningar ligger i linje med det vi själva kan bedöma. Med den här typen av tillskott, kopplat till ambitionsökningarna, så kommer det här att ge ökad militär förmåga, svarar ÖB.

Försvarsminister Peter Hultqvist vägrar tala om försvarsberedningens ekonomiska nivåer. Men i en bilaga till beredningen skriver Socialdemokraterna att man vill göra ”huvudprioriteringar” vilket tyder på att prutningar av beredningens förslag förbereds. 

Ser du förslaget som en helhet eller går det att plocka bort delar av det?

– Det blir en utmaning och ett problem. Och det där har vi ju prövat historiskt, och även i den här perioden, med tillskott för det som vi inte fick, men som vi äskat för. Vi har fått göra saker styckevis och delt. 

– Det blir ingen helhet. Det blir svårt när vi inte har handlingsfrihet och vi blir för detaljstyrda, svarar Micael Bydén som tillägger:

– Rapporten uppfattar vi har en helhet. Det finns balans. Och nu måste vi få an analysera den. Vi måste lägga Försvarsmaktens raster på förslaget: produktionsförutsättningar och en kostnadsbild. Det är för tidigt att svara mer konkret.

Det blir kraftig höjning av försvarsanslaget enligt beredningens beräkning?

– Ja, vi ser väldigt positivt på satsningarna och det är en tydlig signal om att förvarsförmågan måste öka, säger ÖB. General Bydén påminner om att Försvarsmakten tidigare sagt att försvarsanslagen måste fördubblas på 2030-talet, jämfört med idag.

– Beredningens rapport ligger i linje med Försvarsmaktens uppfattning av vad vi kan göra och den riktning vi ska jobba i.

Om ni skulle få de här pengarna, kan ni ta hand om dem på ett effektivt sätt?

– Jag kommer att svara på det under senhösten och vara väldigt tydlig. Det här är det mest omfattande beredningsarbetet vi gör i år. Det är en komplex planering där vi nu också faktiskt ska kunna lägga fram något som är trovärdigt och som vi ska kunna jobba efter i flera år.

Hur viktigt är det att det här förslaget genomförs som en signal till omvärlden?

– Jag uppfattar att det finns en bred politisk samsyn kring det som finns i rapporten och ambitionen. Det är en tydlig signal att det vi gör och försvarsförmågan i Sverige är väldigt viktig.

Micael Bydén har i flera år varnat för ett växande gap mellan Sveriges militära förmåga och utvecklingen i omvärlden i början av 2020-talet om inte försvaret stärks.

- Utan att föregå de analyser vi ska göra så uppfattar jag att de investeringar och ökningar som beredningen föreslår skulle öka den militära förmågan på ett sätt som är relevant och användbar över tid. Den bäddar också för nästa steg, säger ÖB som syftar på riksdagens nästnästa försvarsbeslut 2024 som omfattar åren 2026-2030.