Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

ÖB: Vi får mindre och mindre för samma pengar

General Micael Bydén på Gotland i september när ön återmilitariserades.
General Micael Bydén på Gotland i september när ön återmilitariserades. Foto: Karl Melander

Försvaret har fått mer pengar och blir bättre. Men utan nya anslagshöjningar i nästa försvarsbeslut 2020 så kommer försvarsförmågan att sjunka och riskerna för Sverige ökar. Varningen kommer från överbefälhavaren Micael Bydén i en intervju med DN.

I riksdagens försvarsbeslut 2015 som stöddes av fem partier så anslogs extra pengar till att stärka Sveriges krigsförband. Försvarsmakten fick totalt 10,2 miljarder kronor extra under 2016-2020. Det första året av de fem åren är snart till ända.

– Här och nu så gör vi vad vi kan. Vi ser till att bli bättre och starkare under den här perioden, säger Micael Bydén.

Svenska försvarsbeslut kommer till i en femårscykel. Först underlag från myndigheterna, sedan en försvarsberedning där alla politiska partier deltar och slutligen en försvarsuppgörelse mellan de partier som kan enas om nivån på försvarsanslagen.

 

Vi sitter inte still och slaviskt följer planen. Den typen av initiativ som jag klarar av att göra av egen kraft, det kommer jag att fortsätta med. Därför det är min skyldighet.

 

Sedan försvarsuppgörelsen i april 2015 har omvärldsläget försämrats ytterligare. ÖB har därför tagit initiativ som inte förutsågs i försvarsbeslutet. Han sände i september permanent trupp till Gotland, tidigare än planerat.

Förra fredagen aktiverade Försvarsmakten överraskande tunga kustrobotar mot fartyg. Det är ett vapen som Sverige lade ner år 2000 eftersom militärer och politiker då avskrev det hotet. Men på ÖB:s initiativ så togs i år sjömålsrobot 15 i största hemlighet fram ur förråd och monterades på terrängbilar. Därmed kan Sverige 2016 åter bekämpa fartyg på långa avstånd från land, exempelvis Gotland.

Läs mer: Kustrobotar kan försvara Gotland 

– Vi sitter inte still och slaviskt följer planen. Den typen av initiativ som jag klarar av att göra av egen kraft, det kommer jag att fortsätta med. Därför det är min skyldighet, förklarar Micael Bydén som tidigare inte kommenterat aktiveringen av robotarna.

På DN Debatt krävde i lördags EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M) ett engångsbelopp på 35 miljarder kronor för att rusta upp försvaret. Han ville också att Sverige, som Nato-länderna, sätter som mål att två procent av bruttonationalprodukten avsätts till försvar. Det skulle innebära en fördubbling, i  dag är Sveriges andel 1 procent (att jämföra 2,6 procent under kalla krigets sista år 1991).

Hökmark fick stöd av Liberalerna och SD. Men partierna i försvarsuppgörelsen, S, MP, M, och C (med undantag av KD) vill inte sätta i gång nya förhandlingar utan invänta nästa försvarsberedning för beslut 2020. Det är också ÖB:s tågordning eftersom försvarsberedningen tillsätts nästa år och "närmar sig med stormsteg":

– Vi måste börja ta diskussionen och debatten nu. Jag är inte ledsen för att den typen och diskussion förs, säger ÖB.

Han påpekar att med i oförändrad anslagsnivå efter 2020 så sänks försvarets förmåga eftersom materiel, löner och hyror går upp - samtidigt som Rysslands militära förmåga fortsätter att växa till.

– Du får mindre och mindre för samma summa pengar över tiden. Det är bekymret. Jag kan inte bära kostnaderna för det jag har i dag efter 2020. Skjuts det inte till mer medel efter 2020 så viker försvarsmaktens operativa förmåga. Blir det ett faktum så ökar risktagningen, säger general Bydén som understryker att det tar tid att bygga militär styrka:

ÖB vill inte nämna några belopp, men uppskattningsvis behövs ytterligare minst 3 miljarder kronor per år för de att bibehålla dagens försvar (alltså 15 miljarder extra på fem år). Till det kommer vapensystem som den förra försvarsberedningen ville köpa in, som 10 nya Jas-plan, en tredje ny ubåt med mera. Dessutom faller äldre system för ålderstrecket och måste bytas ut - i klartext mycket stora investeringar på 10-tals miljarder.

Vad svarar du dem som säger att ÖB alltid vill ha mer pengar och mer resurser?

– Att ÖB ser till att göra allt som står i Försvarsmaktens makt att bli bättre under de givna förutsättningar som finns, svarar Micael Bydén. Han tillägger att någon överkapacitet, det finns inte.

Fakta. Försvarsanslag 2016–2020

Miljarder kr (Procent av BNP)

2016 43,3 (1,01)

2017 44,9 (1,00)

2018 46,0 (0,98)

2019 48,3 (0,99)

2020 50,0 (0,99)

Mer om försvaret

• ”Svenska försvaret måste stärkas”
Rysslands militära styrka fortsätter att växa under lång tid framåt. Det ökar riskerna för Sverige och försvaret måste stärkas, enligt överbefälhavaren Micael Bydén.

• Debatt: ”Låna 35 miljarder för att snabbt rusta upp försvaret”
Genom att tillföra ett engångsbelopp som motsvarar 3 miljarder per år sedan 2004 kan vi snabbt komma ikapp genom att låta befintlig materiel återföras förband, förnya fungerande vapensystem och tillföra materiel som saknas, skriver Gunnar Hökmark (M).

• Robotsystem aktiverat för Gotlands försvar
Sveriges försvar kan åter bekämpa fientliga fartyg långt ute på havet ifrån land. Ett tungt robotsystem som varit nedlagt i 16 år har aktiverats. Robotarna behövs framför allt på Gotland.

 

 

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.