Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Olycksoffer döljs i officiell statistik

Det är betydligt fler som skadas allvarligt i trafiken än vad som tidigare har varit känt. Den officiella olycksstatistiken är kraftigt missvisande, visar DN:s genomgång. Det kan leda till att livsfarliga vägar inte byggs om som de borde.

Olycksstatistiken är grunden i det svenska trafiksäkerhetsarbetet. Med hjälp av den görs prioriteringar av viktiga åtgärder i samband med att nya vägar ska byggas eller göras om.

År 2010 skadades 2 888 personer svårt i trafikolyckor, enligt de officiella siffrorna som bygger på polisens rapportering.

Men statistiken beskriver långt­ifrån hela sanningen. Samma år vårdades drygt 7 400 personer minst ett dygn i slutenvård på grund av trafikolyckor, enligt sjukvårdens statistik. Det är EU:s statistikmyndighet Eurostats definition på ”svårt skadad”. Det innebär alltså att de officiella siffrorna missar mer än vartannat olycksoffer.

Olycksstatistiken används bland annat för att följa upp satsningar, till exempel effekten av fartkameror och nya hastighetsbegränsningar. Om siffrorna inte stämmer riskerar vissa säkerhetsåtgärder att utebli.

– Om en viss typ av olycka inte blir rapporterad kanske man drar slutsatsen att det inte är ett problem. Det är oerhört viktigt med rätt uppgifter. Det som mäts får betydelse i våra prioriteringar. Det är viktigt för politiker och andra beslutsfattare att vi har riktig statistik att bygga åtgärder på. Risken finns att vi gör felaktiga prioriteringar, säger Matts-Åke Belin, trafiksäkerhetsexpert på Trafikverket.

Särskilt bristfällig är redovisningen av cykelolyckor. År 2010 blev 269 cyklister svårt skadade, medan 2 597 personer av de trafikskadade som under året låg på sjukhus minst ett dygn var cyklister.

Myndigheten Trafikanalys, som ansvarar för omvärldsanalyser inom infrastruktursystemet, konstaterar att statistiken har ”stora brister”.

 på att många olyckor inte kommer till polisens kännedom och att polisen har svårt att bedöma hur svårt skadade personerna är.

– Jämförelsen med siffrorna från sjukvården visar att det sker en kraftig underrapportering. Vi funderar på hur vi ska hantera detta, om vi kanske bör använda oss av någon annan källa än polisens inrapporteringar, säger Maria Melkersson, utredare vid Trafikanalys.

När det gäller statistiken över antalet döda i trafiken bedöms siffrorna som relativt tillförlitliga.

– Men nu sjunker dödsfallen och då kommer ju fokus att hamna på de skadade. Det innebär att det blir ännu viktigare att statistiken är korrekt, säger Maria Melkersson.

Även vården rapporterar in uppgifter från olyckor, men alla sjukhus deltar inte i insamlingen. Göran Bolinder, trafikpolischef i Stockholms län, bekräftar att deras inrapportering kan vara missvisande.

– Det är inte alltid enkelt för oss att veta om en person är svårt skadad. Dessutom åker vi inte ut på alla trafikolyckor. Det finns helt klart en underrapportering från vår sida.

Den officiella olycksstatistiken visar att antalet svårt skadade i trafiken har minskat från 3 824 år 2007 till 3 127 förra året.

Om minskningen beror på att färre personer skadas svårt i trafiken eller om den officiella rapporteringen har försämrats går alltså inte att säga.

– Vi skulle kunna hårdra det och jämföra med något land i Afrika. Där har man oftast inte uppgifter om hur många som dödas i trafiken alls. Då kan man ju få för sig att folk inte dör i trafikolyckor där, vilket ju naturligtvis är fel, säger Matts-Åke Belin.

Så många skadades svårt i trafikolyckor

Officiella siffran år 2010: 2 888 personer. Bygger på polismyndigheternas rapportering av olyckor.
Sjukhusens siffror år 2010: Drygt 7 400 personer. Bygger på statistik från sjukvården. (Antal personer som vårdades minst ett dygn i slutenvård på grund av trafik­olyckor.)


Fotnot: År 2010 är de senaste siffrorna som finns för sjukhusens siffror.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.