Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-12 09:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/om-tre-fyra-tusen-inte-gick-till-jobbet-skulle-goteborg-overleva-anda/

Sverige

”Om tre-fyra tusen inte gick till jobbet skulle Göteborg överleva ändå"

Sedan sex år tillbaka är de tidigare tingsrättslokalerna i Rådshuset vardagsrum för Göteborgs politiska ledning. Därmed är det också arkitekten Erik Gunnar Asplunds internationell ryktbara miljö arbetsplats för Martin Wannholt, kommunalråd och gruppledare för Demokraterna.
Sedan sex år tillbaka är de tidigare tingsrättslokalerna i Rådshuset vardagsrum för Göteborgs politiska ledning. Därmed är det också arkitekten Erik Gunnar Asplunds internationell ryktbara miljö arbetsplats för Martin Wannholt, kommunalråd och gruppledare för Demokraterna. Foto: Tomas Ohlsson

Den gamle Chalmeristen Martin Wannholt reser sig upp, går ett varv runt mötesbordet och säger:

– Vi går all in politiskt för att utveckla Göteborg. Vi räknar med att vi kommer att ha en valkassa jämförbar med Socialdemokraternas. Vi satsar precis allt på att vara med och styra Göteborg och ta ledarfanan senast efter nästa val.

Wannholt hoppas det kan ske i samverkan med Moderaterna – lett av ”exempelvis Hampus Magnusson”. 

Martin Wannholt har den för politiker betydande förmågan att lämna få oberörda. Men att till och med prata om att ”ta ledarfanan”? Ett parti som gjorde debut i fullmäktige för mindre än två år sedan?

Politiska motståndare och andra betraktare ställer sig många frågor om den 53-årige trebarnfaderns framfart i Göteborgspolitiken:

• Är Wannholt ett politiskt djur med finkänsligt luktsinne, som sniffat upp en ny blotta som Moderaterna lämnat oskyddad?

• Är han en kraft som kan angripa stadens problem befriad från gamla partiers traditioner och låsningar?

• Hur ser, egentligen, realismen ut bortom den slagfärdiga retoriken, om partiet en dag får vara med och ta ansvar?

• Kan Demokraterna alls bli mer än en dagslända när tågtunneln Västlänken, som var en central fråga i senaste valrörelsen, faktiskt byggs för fullt?

Vartåt pekar det för Demokraterna och Martin Wannholt? Han själv säger att krigskassan inför 2022 är mycket god och att det givna målet är att vara med och styra Göteborg.
Vartåt pekar det för Demokraterna och Martin Wannholt? Han själv säger att krigskassan inför 2022 är mycket god och att det givna målet är att vara med och styra Göteborg. Foto: Tomas Ohlsson

Hur Wannholts parti lyckas i kommunalvalet om två år blir sannolikt avgörande för vilka majoriteter som kan bildas. 

– Du kommer att vilja fråga bakåt, om det som varit, säger Martin Wannholt till DN när vi intervjuar honom i Demokraternas sammanträdesrum i Stadshuset med fönster ut mot Gustaf Adolfs torg.

– ... och jag vill berätta framåt!

Ja, vad ska han och partiet hitta på nu? Wannholt säger visserligen att Västlänkenfrågan inte alls är död, men partiets fokus i debatten det senaste året har legat på att 1) föreslå mer pengar till skolan, 2) driva igenom nej till ebo-lagen i hela Göteborg tillsammans med röster från S och SD, och att 3) kritisera stora projekt som Skeppsbron, Frihamnen, Linbanan, ett nytt pampigt stadsbad i Gulbergsvass. 

Men att vara mesta ”sluta slösa-partiet”, det som talar om att skära hårdast i byråkratin och som säger att vetenskap och kunnande ska styra besluten snarare än ideologier, den vägen bär knappast på egen hand för att behålla positionen som näst störst i fullmäktige efter 2022, det förefaller vara analysen. 

Docenten och författaren Jan Jörnmark har tidigare skrivit mycket om Göteborgs ekonomiska utveckling. Nu är han anställd för att hålla samman partiet Demokraternas så kallade kunskapsgrupper. Här är han fotograferad 2018 vid Stadsteatern.
Docenten och författaren Jan Jörnmark har tidigare skrivit mycket om Göteborgs ekonomiska utveckling. Nu är han anställd för att hålla samman partiet Demokraternas så kallade kunskapsgrupper. Här är han fotograferad 2018 vid Stadsteatern. Foto: Tomas Ohlsson

På partiets digitala årsmöte 25 juni berättades att profilen Jan Jörnmark, författaren och docenten med förflutet på Chalmers och Handels och ledamot för partiet i byggnadsnämnden, anställts för att vara ”strateg inför valet 2022”. Som sådan håller han även i de tolv så kallade Kunskapsgrupperna och 22 oktober ska ett extra årsmöte besluta om ett uppdaterat handlingsprogram. 

I Göteborg måste det råda nolltolerans över våldet vi ser dagligen, det är ett jätteproblem med ökad rasism åt alla håll

– Han är en intellektuell jätte. Han är ytterst ansvarig för att hålla ihop allt vi står för, svarar Wannholt på frågan om vad Jörnmarks uppdrag är.

Men Wannholt, som grundade och lanserade Demokraterna så sent som 4 maj 2017, har möjligen redan identifierat ett nytt ledmotiv inför valet. På DN:s fråga vad han anser att partiet ska fokusera på i valrörelsen, utöver Västlänken och infrastrukturen, svarar Wannholt: 

– Målet är att Demokraterna ska bli det nya stora mittenpartiet, människor vill ha politik baserad på kunskap, säger han – och går i samma andetag vidare:

– I Göteborg måste det råda nolltolerans över våldet vi ser dagligen, det är ett jätteproblem med ökad rasism åt alla håll. Vi ser hur vanliga unga svenska killar och tjejer blir överfallna av två till fem invandrarungdomar, de överfaller dem inte minst för att inge respekt. 

Varför trycker du på att gärningsmännen skulle vara invandrare? Finns det inte anledning att tro att bakom den här typen av brott finns många som lever under svåra omständigheter, alldeles oavsett etnisk bakgrund?

– Om man känner att man inte kommer in i samhället växer ilskan, det förstår jag. Men vi har ett samhälle där du får hur många chanser som helst men ändå inte tar del av dem utan i stället väljer att handla med knark, bli kriminell, att råna unga människor. Vi måste ha noll tolerans. Visst hänger allt ihop, men man kan aldrig använda ett utanförskap och att man har det svårt som motivering för att begå allvarliga brott.

Han fortsätter raskt:

– Alla jag pratar med säger samma sak! Det finns sådan rasism mellan olika grupper. En klanordning. Man ser ner på svennar. Vi kan inte låta SD ensamma prata om detta. Och det här nya får man inte prata om, men vi kommer göra det hela vägen till valet. Vi kan inte ha det så här, att människor ska vara rädda. 

Det håller väl alla med om?

– Ja, men vem föreslår en lösning?

Men vad anser du konkret behöver göras, utöver att prata om problemet? 

– Tusen saker. Det krävs resurser, vi har enorma investeringsbehov. Vi måste förstå att prioritera, som med förskolan och skolan. Vi måste återinföra kvarterspoliser. För en tid framåt behöver vi också punktmarkering av de mest kriminella. Vi har över 50.000 anställda i Göteborgs stad. Jag tror att om tre fyra tusen av dem inte gick till jobbet skulle staden överleva ändå. De skulle kunna omskolas till bristyrken. Här finns en stor potential.

”Vi har över 50.000 anställda i Göteborgs stad. Jag tror att om tre fyra tusen av dem inte gick till jobbet skulle staden överleva ändå. De skulle kunna omskolas till bristyrken”, säger Martin Wannholt – här vid den berömda trappan i gamla Rådshuset.
”Vi har över 50.000 anställda i Göteborgs stad. Jag tror att om tre fyra tusen av dem inte gick till jobbet skulle staden överleva ändå. De skulle kunna omskolas till bristyrken”, säger Martin Wannholt – här vid den berömda trappan i gamla Rådshuset. Foto: Tomas Ohlsson

Martin Wannholt har inte långt till att inta position och föra fram en åsikt, det vet alla som hört honom i kommunstyrelsen eller i fullmäktige. Men för DN vill han understryka att medlemmarna styr.

– Vare sig jag eller styrelsen får ändra och pilla i kunskapsgruppernas förslag. Vi kan föreslå, men grupperna har stort inflytande. Sen klubbar vi det efter debatt på årsmötet. Det största problemet med politiken i Göteborg och i Sverige är att partierna har blivit till mediokra, stängda klubbar. Vi försöker undvika det. 

Det är klart det händer saker i ett nytt parti. Det var kanske inte vad man hoppades på, folk har kanske inte fått den plats man önskat

Nu har Demokraternas arbetsmetod inte förhindrat turbulens. Rubrikerna om olika företrädare som hastigt och mindre lustigt lämnat kom tätt i fjol. Wannholt vill bokföra dem på nykomlingskontot och säger att ”politiken kan ibland dra till sig människor som inte förstår uppdragsgivaren”.

– Det är klart det händer saker i ett nytt parti. Det var kanske inte vad man hoppades på, folk har kanske inte fått den plats man önskat. Men inte heller Liberalerna och Moderaterna här i stan går fria! Och titta på vad som hände med Ann-Sofie Hermansson hos S. 

En bild från i höstas då Demokraterna presenterade sitt budgetalternativ. Fr v Veronica Öjeskär, politisk sekreterare och kassör i styrelsen, partiledaren Martin Wannholt samt kommunalråden Jessica Blixt och Henrik Munck.
En bild från i höstas då Demokraterna presenterade sitt budgetalternativ. Fr v Veronica Öjeskär, politisk sekreterare och kassör i styrelsen, partiledaren Martin Wannholt samt kommunalråden Jessica Blixt och Henrik Munck. Foto: Jonas Lindstedt

Wannholt är alltså noga med att beskriva Demokraterna som ett team där interndemokrati och profession är ledstjärnor. Men för honom själv synes den egna magkänslan varit en väl så avgörande riktningsgivare. 11 november 2014 skrev Jimmy Fredriksson så här på tidningen GT:s ledarsida: ”Vi behöver faktiskt fler politiker som Martin Wannholt. Sådana som följer sitt hjärta i stället för partipiskan. Sådana som inte blint lyder order utan lyssnar på samvetet.”

– Det var en korrekt bild, säger Wannholt och skrattar när vi påminner om omdömet.

– Moderaterna är mindre bra i Göteborg, bättre i Stockholm. Folk sa till mig att ”det här kommer att göra att du åker”. ”Det gör inget, jag vill inte styra och ta ansvaret för något så dumt”, sa jag. Där gick min smärtgräns. 

Åsyftas gör hösten 2014 då Martin Wannholt kom att sparkas ut ur sitt politiska fadershus. En kraftfull knall i den göteborgska politiken hördes långt ut över nejderna 20 augusti det året då hans debattartikel i GP publicerades. Rubriken löd ”Martin Wannholt (M): Därför säger jag nej till Västlänken”. Bara 25 dagar återstod till valdagen och där gick alltså ett kommunalråd ut och bröt mot partilinjen i den för många göteborgare då kanske mest omdiskuterade frågan.

Ingen tvivlar på att den debattartikeln starkt bidrog till att Wannholt, som stod på femte plats på valsedeln, fick flest personkryss, 4.770, utan särskild personvalskampanj.

Men det var inte utspelet i sig som ledde fram till skilsmässan, och internt stöd saknade han inte. För när fullmäktigegruppen sex veckor efter valet skulle utse kommunalråd ville elva fortfarande ha Wannholt kvar, medan 16 ledamöter ville att posten skulle gå till Kristina Tharing. 

De har inte heller tillräckligt bra svar på hur samhället behöver hantera ojämlikheten. Sen kan jag aldrig förlåta Reinfeldt för vad han gjort med Sverige

Wannholt säger i dag att han var helt förberedd på att förlora voteringen – men det dröjde inte länge innan han föreslogs en alternativplan från dåvarande partiet Vägvalets sida: Att tillsammans begära så kallat proportionellt val av ledamöter till kommunstyrelsen. Under den nyskapade partibeteckningen Samverkande göteborgare kom Wannholt på det viset att behålla en kommunalrådspost – men för ett annat parti än han valts som fullmäktigeledamot för.

Tre veckor senare, 28 november 2014, fattade Moderaternas nationella partistyrelse beslutet om uteslutning för stadgebrott. I dag säger Wannholt att han ångrar sin egen hantering på en punkt: 

– Beslutet om att föreslå uteslutning togs i kretsstyrelsen här i Göteborg, även om de var oeniga. Folk ringde mig före. Men på mötet var det bara en eller två som sa ifrån. Det visade sig att formalia krävde att partistyrelsen i Stockholm skulle bekräfta beslutet. Då kände jag att jag inte ville uppta deras tid, att det blivit för stort, så jag ringde partiombudsmannen i Göteborg för att avsäga mig själv, men då sa han att processen inte gick att stoppa. 

Du som hade varit med i M så länge, var känslan lite av att ha blivit utsparkad ur fadershuset?

– Nej, jag kände inte så. Jag tyckte att redan under Jan Hallbergs ledning (gruppledaren som lämnade 2010, reds. anm.) hade partiet i Göteborg gått åt fel håll. 

Har du släppt tanken att någon gång kunna bli aktiv företrädare för Moderaterna igen?

– Det kommer aldrig att ske. Men inte av bitterhet. Det vore olämpligt på många sätt. Det passar sig inte. Jag har vuxit ifrån M, det är fortfarande så att de kör ett hittepå för att få verkligheten att anpassa sig till något ideologiskt i stället för att anpassa sig till verkligheten. Som det här med låtsasmarknadsmekanismer, som till exempel religiösa friskolor som plockar ut pengar eller tidigare jobbcoacher. De har inte heller tillräckligt bra svar på hur samhället behöver hantera ojämlikheten. Sen kan jag aldrig förlåta Reinfeldt för vad han gjort med Sverige.

Vad syftar du på?

– Att han gjorde upp med Miljöpartiet om migrationspolitiken.

Många koppar kaffe blir det. Här är maskinen i Demokraternas kökshörna i Stadshuset.
Många koppar kaffe blir det. Här är maskinen i Demokraternas kökshörna i Stadshuset. Foto: Tomas Ohlsson

Här i Göteborg har Wannholt haft synpunkter på hur Moderaternas nuvarande gruppledare och kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson sköter ledarskapet av staden, det har framgått på olika sätt.

– Axel verkar inte vilja något mer med staden än att administrera arvet från de rödgröna, det är beklagligt. 

Men på frågan om det rent av finns ett egenvärde för Demokraterna att inte ingå uppgörelser med Moderaterna och Alliansen svarar han ”absolut inte”.

– Vi ingår uppgörelser varje månad i många nämnder, vi har ett jättebra samarbete i styrelser och bolag. Men i kommunstyrelsen är det svårare eftersom de gjort upp med Vänsterpartiet för att plocka av oss platser och ge till vänstern. Om man vill ha samarbete med någon börjar man ju inte med att stjäla platser och kasta ut en från förhandlingsrummet genom skambud.

På fråga från DN säger Axel Josefson att dörren för er står öppen.

– Det är inte riktigt så vi upplever det. 

Så här såg det 18 juli i fjol ut på det moderata kommunalrådet Hampus Magnussons facebooksida där han ville rikta ett varmt tack ”till Martin Wannholt och Demokraterna, som vi tillsammans i nämnderna för stadsbyggnad fattat många bra beslut med för göteborgarnas bästa”.
Så här såg det 18 juli i fjol ut på det moderata kommunalrådet Hampus Magnussons facebooksida där han ville rikta ett varmt tack ”till Martin Wannholt och Demokraterna, som vi tillsammans i nämnderna för stadsbyggnad fattat många bra beslut med för göteborgarnas bästa”. Foto: Facebook

En fortsatt god relation till M-företrädare som Wannholt dock gärna lyfter fram, och som också besvaras i till exempel sociala medier, är den till Hampus Magnusson, vice gruppledare och ordförande i byggnadsnämnden där Wannholt själv är ledamot. Wannholt berättar att han känner Hampus väl alltsedan han i slutet på 90-talet var budgetsekreterare hos Hampus pappa Johnny Magnusson, i dag regionstyrelsens moderata ordförande. 

Om en person som exempelvis Hampus Magnusson hade kunnat ta över Moderaterna, desto snabbare hade staden politiskt kunnat få till ett mer konstruktivt samarbete mellan moderater och demokrater

Du och Hampus Magnusson förefaller komma bra överens?

– Ja, Hampus går att lita på politiskt, säger han – och tar i denna intervju ett steg till:

– Vi är kanske inte överens om precis allt men vi hittar varandra ofta i de frågor där vi träffas, i fastighets- och byggnadsnämnd. Om en person som exempelvis Hampus Magnusson hade kunnat ta över Moderaterna, desto snabbare hade staden politiskt kunnat få till ett mer konstruktivt samarbete mellan moderater och demokrater – och även ökade möjligheter för denna konstellation att få stöd från Socialdemokraterna i viktiga sakfrågor. Det tror jag. 

Bygget av tågtunneln Västlänken pågår för fullt. Här en del av arbetet vid Korsvägen, intill hotell Gothia och Universeum.
Bygget av tågtunneln Västlänken pågår för fullt. Här en del av arbetet vid Korsvägen, intill hotell Gothia och Universeum. Foto: Tomas Ohlsson

Det var alltså i praktiken utspelet om tågtunneln Västlänken som låg till grund för att Wannholt uteslöts, stadgebrottet kom som en följd. I den ”att-göra-lista” som Demokraterna publicerade inför valet 2018 hette det att ”Västlänken måste stoppas och ersättas med investeringar som ger bättre trafikflöden, ökad kollektivtrafik och därmed skapar utrymme för tillväxt i vår stad.” 

Formuleringen finns kvar på sajten även i dag. Detta samtidigt som varenda göteborgare kan se hur grävandet för tunneln pågår. Trafikverket skriver att ”bygget av Västlänken är nu i full gång i alla våra deletapper.”

Det är en skittunnel, jag kan inte stå för den. Fjärrvärmen och Västlänken är också de största koldioxidutsläpparna. Det kommer att komma ikapp dem allihopa

Oavsett vad man tycker om Västlänken så byggs den. Kampen för att stoppa den borde ni väl ha lagt ner?

– Nej, det har vi inte. Sträcker någon ut handen till oss om att stoppa stationen vid Haga så gör vi det. Det går fortfarande att rädda 15-20 miljarder. Men visst, just nu händer inget, men vi har inte gett upp. 

Kan ni prata om att stoppa Västlänken även i valrörelsen 2022?

– Vi kommer att göra den bedömning då. Om vi bedömer att det inte går att göra något mer kommer vi vara öppna med det. Men det är en skittunnel, jag kan inte stå för den. Fjärrvärmen och Västlänken är också de största koldioxidutsläpparna. Det kommer att komma ikapp dem allihopa. 

Martin Wannholt är van att slå hårt: ”Det är ingen poäng med att sitta i opposition”, säger han.
Martin Wannholt är van att slå hårt: ”Det är ingen poäng med att sitta i opposition”, säger han. Foto: Tomas Ohlsson

Billigt kommer Wannholt inte att ge sig, det gör han klart. ”Krigskassan är god”, säger han. 

– Inför valet 2018 använde vi 1,5 miljoner som vi lånade. I januari i fjol betalade vi tillbaka till alla som hjälpt oss. Vi har generösa partistöd och vi försöker att hålla i pengarna. Jag räknar med att vi kommer att ha en valkassa jämförbar med Socialdemokraternas. Men pengar räddar en inte. Med bra folk, bra politik och en kommersiell kampanj ,så ökar förutsättningarna. Målet är urtydligt, att det är ingen poäng med att sitta i opposition. Vi måste få till en förändring i Göteborg.

Vad händer med partiet om ni inte får styra?

– Partier har inget egenvärde, utan är bara demokratiska verktyg. Det som förändrar och kan förbättra är människor och idéer i partierna. Går det dåligt för oss förutsätter det att någon annan varit bättre, och då är det ju bra för Göteborg. 

Ämnen i artikeln

Göteborg
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt