Oro bland svenska judar

Terrordådet i Köpenhamn har omedelbart fått konsekvenser även för svenska judar. Judiska församlingen i Stockholm ställde under söndagen in alla sina aktiviteter.

– Vi har haft ett krismöte för att diskutera hur vi ska arbeta långsiktigt med säkerheten. Vi ställer in många aktiviteter men vill inte heller låta oss skrämmas. Terrorismens syfte är att skapa panik och skräck, säger generalsekreterare Ingrid Lomfors.

Hon berättar att många församlingsmedlemmar hör av sig efter händelserna i Köpenhamn.

– Det ringer föräldrar som undrar om de kan komma till synagogan eller om de vågar släppa i väg sina barn på innebandyn. Vi försöker att så gott det går ge information och stöd, säger Ingrid Lomfors.

Hennes församling har även nära kontakt med den drabbade församlingen i Köpenhamn för att kunna bistå med det stöd de behöver.

Hot och hat mot judar är ett växande problem i Sverige. Det säger både judiska organisationer och Mona Sahlin som är nationell samordnare mot våldsbejakande extremism.

– Den judiska gruppen är extremt utsatt och blir det allt mer. Det har gått från verbala påhopp till allvarligare hot och stenkastning, säger Mona Sahlin.

Emilia Melgar är medlem i judiska församlingen i Stockholm. Hon säger att hon under lång tid märkt av den ökade antisemitismen i Sverige.

– Jag har länge funderat på vad som behöver hända för att samhället ska ta det på allvar. Det känns som att allt det fruktansvärda redan har hänt.

Nu går hon sällan i synagogan, och när hon gör det tänker hon hela tiden på säkerheten. Hon säger att hon vill vara där och ge stöd efter terrorattentatet, men tror inte att hon vågar.

– Jag skulle vilja säga att terror­dådet kommer att få mig att gå mer i synagogan. Att jag vågar ha davidsstjärnan ute och våga stå för den jag är. Men jag är för rädd. Det är bara så, säger hon.

Hon ser den ökade antisemitismen som en del i en våldsam och hatisk utveckling i hela Europa.

– Vi kan se hur främlingsfientligheten är på frammarsch överallt. Politiker som ifrågasätter relationen mellan den svenska och den judiska eller muslimska identiteten. Attacker mot synagogor, mot moskéer, mot judar och mot muslimer. Det är ett ökat hat, och med det en ökad rädsla.

En av dem som varnat för den ökade antisemitismen i Sverige är Livia Fränkel. På Förintelsens minnesdag sa hon att hon inte ser någon framtid för judiskt liv i Sverige. Som 15-åring var hon fånge i nazisternas dödsläger Auschwitz. I dag ser hon ett hat mot judar som åter­igen sprider sig över Europa.

– Det har ingen betydelse om det är högerextremister, vänsterextremister eller islamister. I judehatet förenas de. Jag förstår om det gör att unga människor blir rädda, men vi får inte låta oss skrämmas. Vi måste stå upp för varandra, säger hon.

Hon säger att det svenska samhället i viss mån har svikit judarna.

– Det som händer i bland annat Malmö är helt oacceptabelt. Föräldrar som inte vågar sätta sina barn i judiska skolor. Politikerna säger att de tar det på allvar. De får inte svika sina löften.