Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Oro för fäbodarnas framtid

De minskar i antal och slåss för att få definiera sig själva. Nu är fäbodbrukarna oroliga att jordbruksstödet ska försvinna.

Solen har precis stigit upp över krönet när det är dags att gå ut och mjölka på Gåsbäckens fäbod i Ockelbo. Nu under sommaren får Sune Pettersson sovmorgon. Klockan fem stiger han upp, gör upp eld och sätter på kaffe innan han går ut till djuren.

– Vissa dagar kokar jag messmör. Vem som helst kan inte göra det, jag har lärt mig från andra. Djurhållningen har jag lärt mig från mormor.

Varannan dag kommer mjölkbilen, men som många fäbodbrukare gör han själv både ost och traditionellt messmör om morgnarna. Utspridda över de gamla fäbodlänen är de någonstans över 200 stycken och enligt länsstyrelsen i Dalarna, som ansvarar för att utvärdera stödet till fäbodbrukarna, blir de allt färre; något myndigheterna vill motverka.

– Det är egentligen en ganska stor fråga, om vår identitet och ett varumärke för Sverige. Man lär sig mycket av att besöka en sådan plats, det blir en magisk berättelse, säger Ann-Catrin Hedén vid länsstyrelsen.

Numera finns en uttalad politisk målsättning att skydda höga natur- och kulturvärden och traditionella landskap, som ligger till grund för dagens EU-finansierade fäbodstöd.

Utvärderingen av det ska ligga till grund för hur en framtida ersättning kan se ut och enligt Pauline Palmcrantz, ordförande i föreningen Sveriges fäbodbrukare, finns en stor oro för vad som ska hända.

– Många brukare kommer trilla av pinn om inte stödet blir genomtänkt. Det måste finnas en landsbygdspolitik som gör att det blir möjligt att bedriva fäbodbruk även i framtiden.

I våras presenterades en doktorsavhandling som fokuserade på fäbodbrukets plats i politiken. Där framkom också konflikten om huruvida bruket ska värderas främst utifrån användningen av betesmarken, eller utifrån sitt kulturhistoriska värde.

Pauline Palmcrantz är kritisk till länsstyrelsen i Dalarna, som hon anser driver dem mot att försörja sig på bisysslor som att ta emot turister. Hon har ingenting emot att de som vill gör det, men ser ett problem i om det blir en förutsättning för fäbodbruk.

– Som turist vill du se en kvinna med långa flätor som går och sjunger i solnedgången och det ska vara rätt lantras på djuren. Men den biologiska mångfalden bryr sig inte om vad det är för ras, jobbet sköts av mulen och klöven oavsett om det är mjölk- eller köttdjur.

På Karl-Tövåsens fäbod i Rättvik tar Tin Gumuns emot turister sex dagar i veckan. Där finns en kaffestuga och försäljning av egentillverkade produkter från fäboden.

– Jag har inte råd att sitta själv i skogen på min gård, förutsättningen är att det kommer folk och handlar hos mig.

Hon tycker att det finns en stor samhällsnytta i att hålla traditionen levande.

– Jag har tjejer som jag anställer varje sommar och lär hur man framställer mat utan ström och påverkan på miljön; något jag tror vi en vacker dag kommer ha nytta av.

I fäboden hos Sune Pettersson har klockan hunnit passera halv nio. Djuren är mjölkade och utsläppta på bete. Osten är ystad och kärlen diskade i stora baljor på gården. Utanför dörren vajar två norska flaggor stilla i brisen. Det finns två saker Sune Pettersson mer än gärna talar om: motståndet mot EU och rovdjuren.

– Jag hatar rovdjur, det gör alla fäbodbrukare, säger han.

Rovdjuren är en stor stridsfråga, men långt ifrån den enda.

– De som är brukare sitter på en stor kunskapsbank. Om vi tappar dem tappar vi helheten. Men allt beror på politiska beslut, säger Ann-Catrin Hedén.

Fakta:Fäbodbruk anses skyddsvärt

Fäboddrift innebär att man sommar­tid utnyttjar bete vid en fäbod. Traditionellt betar djuren i utmarkerna, som inte är odlingsbara. Djuren går fritt på stora områden, eftersom betet är betydligt magrare i skogen än i hagar och miljöer intill fäbodvallen.
I dag kan fäbodbrukare söka miljöersättning för betesmarker och slåtterängar inom landsbygdsprogrammet 2007–2013. Ersättningen grundas på hur många hektar som används till fäbodbete. Man kan också få ersättning för att använda själva fäboden.
Under hösten kommer länsstyrelsen i Dalarna att presentera en utvärdering av stödet, som ska ligga till grund för hur en eventuell ersättning kan komma att utformas efter årsskiftet.
Fäbodbruk anses skyddsvärt av både biologiska och kulturhistoriska anledningar. Betet på utmarkerna anses viktigt för den biologiska mångfalden och fäbodbruket omfattar historiska kunskaper som annars skulle gå förlorade.
Jordbruksverket ansvarar för stödet, som administreras av länsstyrelserna.
Källa: Jordbruksverket, länsstyrelsen

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.