Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-22 03:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/osakert-om-utvisningshotad-transplanterad-man-far-vard/

Sverige

Osäkert om utvisningshotad transplanterad man får vård

Bild 1 av 2 Altin Vitia från Kosovo var på besök i Sverige när han blev akut sjuk.
Foto: Jenny Leyman
Bild 2 av 2
Foto: Jenny Leyman

Nästa vecka ska en hjärttransplanterad man från Kosovo utvisas till Serbien. Skälet är att livsviktig eftervård saknas i Kosovo. Men både Altin Vitias läkare och Balkanexperter har ställt sig frågande till att han kommer att få vård.

Nu avråder också Kosovos ambassad i Stockholm i ett skriftligt uttalande honom från att resa till Serbien.

När hjärttransplantationen gjordes 2015 var den då 14-årige Altin Vitia från Kosovo på besök i Sverige med sin mamma. Mot bakgrund av sitt vårdbehov sökte han uppehållstillstånd i Sverige, men ansökan har avslagits i flera instanser.

Altin Vitia, som nu är 18 år, har fått veta att han ska lämna Sverige i nästa vecka, inte för att utvisas till Kosovo, utan till Serbien. Skälet är att den livslånga vård han behöver inte existerar i Kosovo, men finns i Serbien, något DN tidigare berättat om. 

Migrationsverket menar att han har rätt till vård om han blir serbisk medborgare. Att han inte har anknytning dit eller inte talar språket saknar betydelse.

Personer som nekas uppehållstillstånd i Sverige skickas inte alltid till sina hemländer.

Sedan 2008, då Sverige erkände Kosovo, har 527 personer därifrån utvisats från Sverige till Serbien. Sedan 2017 dock endast 19 personer.

– Vi prövar alla vägar där en person har legala möjligheter att vistas, och som i det här fallet, få vård. Det kan vara ett hemland eller ett annat land. Sverige ska inte vara förstahandsvalet om det finns ett annat land där man kan vistas legalt, säger Migrationsverkets kommunikationsdirektör Fredrik Bengtsson.

Är det rimligt att kräva att en person blir medborgare i ett land som inte är det egna?

– Det finns ett avtal mellan länderna, och den som är medborgare i Kosovo kan enkelt bli medborgare i Serbien, säger Fredrik Bengtsson.

Enligt Migrationsverket har serbiska myndigheter, på departementsnivå, bekräftat att Altin Vitia tas om hand när han landar. Hans patientjournal är överskickad.

Men på Barnhjärtcentrum i Lund har läkarna bara dagar innan utvisningen ännu inte kontaktats vare sig av det eskortföretag som ska resa med 18-åringen, eller av läkare i Serbien för överlämningssamtal. När de själva tagit kontakt med ansvarig transplantationsläkare på plats har denne uppgett att rätten till vård inte alls är självklar – tvärtom.

Statsvetaren och Balkanexperten Jessica Giandomenico är mycket förvånad över Migrationsverkets bedömning, och lyfter fram de månghundraåriga motsättningarna mellan Kosovo och Serbien, som fortfarande präglar relationerna.

– Ingen kosovoalban med självbevarelsedrift skulle söka vård i Serbien om man inte har mycket goda kontakter. I den delen av Balkan försöker den som måste söka akut, högspecialiserad vård, och har råd, snarare ta sig till Aten eller Istanbul, än till Belgrad. Man skulle vara väldigt rädd att bli illa behandlad.

Hon ställer sig frågande till det avtal mellan Serbien och Kosovo som Migrationsverket hänvisar till.

– Även om det finns ett papper är det inte alls säkert att sjukhus och läkare känner till eller bryr sig om det. Diplomatiskt är det helt korrekt av Migrationsverket att lita på serbiska myndigheter, men det bygger på okunskap om hur de fungerar, särskilt i förhållande till Kosovo.

Dessutom har giltighetstiden för 18-åringens pass, som har förvarats av Migrationsverket, löpt ut och han saknar giltig id-handling.

Vad det betyder för möjligheterna att söka nytt medborgarskap är oklart.

– För att få vård brukar man behöva vara folkbokförd. För det kan krävas en bostad, ett jobb och en inkomst. Belgrad är en storstad och det kan vara svårt att ta sig fram, i synnerhet utan legitimation. Folkbokförs han ändå ska han söka upp en vårdgivare, och hitta en hjärtläkare, i en stad han inte känner, på ett språk han inte kan. Det låter svårt, säger Jessica Giandomenico.

På fredagen skrev Kosovos ambassad i Stockholm ett intyg där man skriver att pass från Kosovo inte godtas som giltig legitimation i Serbien: ”Den konsulära avdelningen på ambassaden rekommenderar inte att Altin Vitia reser till Serbien med ett pass från Kosovo, eftersom det kommer att avvisas. Vi rekommenderar inte heller att Altin Vitia reser till Serbien för att få behandling, eftersom vi inte är säkra på att han kommer att få den vård han behöver för sitt medicinska tillstånd.”

Även Migrationsverkets egen landanalytiker Per Hedqvist har tidigt ansett att frågan om rätten till vård i Serbien för en medborgare i Kosovo inte utretts tillräckligt inför beslutet att utvisa Altin Vitia. 

Utrikesdepartementet skriver i ett mejl att Sverige har goda bilaterala relationer till både Kosovo och Serbien och att dessa inte påverkas av enskilda migrationsbeslut. Utan att gå in på det enskilda fallet skriver man vidare att ”Sverige stödjer den EU-faciliterade normaliseringsdialogen mellan Kosovo och Serbien som syftar till att ta fram en omfattande juridiskt bindande lösning på relationen mellan länderna. Sverige uppmanar båda sidor att leva upp till de åtaganden som de har gjort inom ramen för normaliseringsdialogen.”

På Migrationsverket säger Fredrik Bengtsson att svenska myndigheter och domstolar har fullgjort sina åtaganden gentemot Altin Vitia:

– Det är otvistligt så att den här personen är mycket sjuk, men lagstiftningen och praxis bygger på möjlighet till vård i sitt hemland eller i ett annat land där man har rätt att vistas. Där går man ofta vilse: man fastnar i ”det fattar väl alla att den här personen är jättesjuk, varför får han eller hon inte stanna?” Man glömmer att det inte är det som är avgörande för om det går att bevilja uppehållstillstånd.

Altin Vitia säger till DN att han är mycket orolig för sitt liv och sin framtid. Det är också hans läkare, som har ansökt om verkställighetshinder för utvisningen, med hänvisning till vårdsituationen i Serbien.