Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-05 10:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/over-4000-avlidna-i-covid-19-i-sverige/

Sverige

Över 4.000 avlidna i covid-19 i Sverige

38:38. Myndigheter höll pressträff om det senaste läget.

Ytterligare 31 personer har registrerats som avlidna. Det visar Folkhälsomyndighetens senaste siffror. Därmed har totalt 4.029 personer i Sverige rapporterats som avlidna i covid-19 i Sverige. Kurvan i Sverige fortsätter att luta svagt nedåt, men i flera delar av världen, bland annat Brasilien, ökar antalet fall.

– Det här kommer vi att behöva leva med länge till, säger statsepidemiolog Anders Tegnell under en presskonferens på måndagen.

Antalet provtagna per vecka fortsätter öka. Under senaste veckan har runt 32.000 provtagits. Man är dock fortfarande långt från de 100.000 provtagningar i veckan regeringen har som mål att nå till. Den stora förändringen i Sverige har skett i antalet fall som upptäckts på äldreboenden. Där ser man en stor minskning av fall, från drygt 400 fall i veckan till 60-70. 

– Det speglar sig, inte riktigt lika tydligt men på väg åt samma håll, i att antalet avlidna på äldreboende har minskat. 

Socialstyrelsens Johanna Sandwall säger att man från myndighetens sida kan bekräfta att man ser en långsamt minskande trend. Just nu vårdas en bit över 300 patienter med covid-19 inom intensivvården.

– Antalet disponibla intensivvårdsplatser är ungefär 900. Det innebär 36 procents tillgänglig intensivvårdskapacitet. Men det varierar över landet, från dag till dag, säger Johanna Sandwall.

Socialstyrelsens Johanna Sandwall och statsepidemiolog Anders Tegnell.
Socialstyrelsens Johanna Sandwall och statsepidemiolog Anders Tegnell. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Lena Nyberg, generaldirektör vid Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) säger att coronakrisen innebär att fler unga riskerar att inte få en gymnasieexamen, och att den psykiska ohälsan riskerar att öka inom gruppen unga som varken arbetar eller studerar. Lena Nyberg berättar att MUCF fått i uppdrag att tillsammans med andra myndigheter utveckla ett stöd för tidiga insatser för att hjälpa unga att etablera sig på arbetsmarknaden eller att börja studera. Hon berättar även att civilsamhället drabbas hårt av krisen.

– Många utsatta grupper får stöd av civilsamhället. Här behöver man stärka upp verksamheten så människor som behöver ett mål mat eller tak över natten kan få det. Civilsamhället gör ett fantastiskt arbete men kan behöva mer stöd.

Svante Werger från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap berättar om resultaten i den senaste Sifoundersökningen gjorts. En stor majoritet har fortfarande högt förtroende för Folkhälsomyndigheten och sjukvården samt anser att Sveriges åtgärder är väl avvägda. Men förtroendet för Folkhälsomyndigheten minskar, så även för regeringen och oppositionen. 

– Förtroendet för sjukvården och Folkhälsomyndigheten har varit extremt högt och det är det fortfarande, säger Svante Werger. 

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt