Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Över 50 000 asylsökande nästa år

Nästa år kommer 54 000 personer att söka asyl i Sverige, enligt Migrationsverkets prognos som presenteras i dag. Inte sedan Balkankrigen i början av 1990-talet har antalet asylsökande varit så många.

Men prognosen för nästa år överstiger inte rekordåret 1992 då drygt 84 000 människor på flykt sökte asyl i Sverige.

Sedan september har antalet asylsökande legat på omkring 1 250 i veckan. Det överstiger med råge Migrationsverkets kapacitet på mellan 500 och 700 asylärenden i veckan.

Läs också: Asylsökandes ersättning får kritik

"Situationen är mycket ansträngd och Migrationsverket har för tillfället fokus på att hinna med att ta emot och registrera ansökningar, hitta inkvartering, identifiera och prioritera ärenden som kan förväntas avslutas snabbt och därmed frigöra platser i mottagningssystemet samt att bygga ut antalet platser i boendet så att det motsvarar det just nu akuta behovet", skriver verket i sin prognos.

Den bristande kapaciteten gör att högen av ärenden kontinuerligt växer och att väntetiderna för asylsökande ökar.

Migrationsverket har redan påbörjat arbetet med att utöka sin kapacitet men uppskattar att det kommer att ta över ett år innan man kommer ifatt.

"Den situation som nu utvecklar sig innebär ett behov av ett mycket stort mottagande i landets kommuner samtidigt som tillgången till platser i kommunerna inte ökar i samma omfattning", sammanfattar Migrationsverket bristen på boenden till nyanlända.

Situationen i Syrien har gjort att antalet asylsökande från landet har ökat mycket kraftigt på kort tid. I den prognos som presenterades i juli var syrier den tredje största asylgruppen. På bara två månader har den blivit den överlägset största. Bara i september sökte 1 326 syrier asyl i Sverige.

Antalet sökande från andra stora asylländer har ökat. Jämfört med förra året har exempelvis antalet sökande från Somalia och Afghanistan ökat med 52 respektive 24 procent.

Även antalet ensamkommande barn har fortsatt att öka – med 43 procent hittills i år jämfört mot samma period förra året. 60 procent av barnen kommer från Afghanistan.

- Det är ett mycket ansträngt läge, säger migrationsminister Tobias Billström (M).

- Det primära fokuset måste ligga på att hinna ta emot och registrera ansökningar och dessutom hitta inkvartering som motsvarar behovet hos dem som kommer.

Migrationsverket kommer att prioritera ärenden som kan avslutas snabbt för att frigöra platser i mottagningssystemet. Dessutom ska grupper med hög "bifallsandel" prioriteras, till exempel ensamkommande barn, barnfamiljer och syrier.

- Migrationsverket arbetar just nu på ett mycket bra sätt när man försöker hantera de här frågorna, både snabbt och rättssäkert, säger Billström.

- Men jag tror det är viktigt att försöka förstå att de problem vi har med mottagningskapacitet kommer att vara bestående under lång tid framöver och kommer att vara svåra att komma till rätta med.

Enligt Arbetsförmedlingens prognos kommer inte bosättningskapaciteten att räcka till för det behov som finns nu, påpekar Billström.

- Det är ett mycket betydande problem. Det får inte minst effekter i integrationshänseende, det vill säga att människor kommer att stanna kvar längre i Migrationsverkets boenden än vad som var tänkt, säger Billström.

Han kommer nu att studera Migrationsverkets nya prognos noggrant. Siffrorna gäller nästa år och därför fattas beslut om eventuella nya resurser senare.

- Det är klart att jag inte utesluter resursförstärkning till Migrationsverket, men det måste ske inom ramen för budgetprocessen. Då är det inte 2013, utan 2014 som vi pratar om. Sedan får vi komma tillbaka i vårbudgeten med eventuella tillägg, säger Billström.

Migrationsverket har sedan i somras arbetat med att förstärka organisationen.

- En statlig myndighet är ju dimensionerad utifrån att hantera en viss mängd arbete och ärenden. Vad som skiljer vår myndighet från andra myndigheter är de stora variationerna, säger verkets generaldirektör Anders Danielsson.

Verket har en treprocentig anslagskredit för att kunna hantera variationerna. Möjlighet finns också till en tioprocentig kredit, men den måste beviljas av regeringen.

- Får vi den är vår bedömning att vi klarar det här över hela 2013 och en bit in på 2014, säger Danielsson om de ökade kostnader som asyltrycket innebär.

Trots den stora skillnaden i siffror mellan antalet asylärenden som verket klarar av på en vecka och antalet ärenden som faktiskt kommer in vill Anders Danielsson inte prata om något kaos.

- Migrationsverket är ju inte helt ovant vid den här situationen. Vi har haft Balkankriget och vi har haft Irakkriget. Det finns ett visst institutionellt minne för att hantera sådana här uppgångar.

- Vi ställer om organisationen, anställer mer folk och försöker att jobba lite smartare. Ingen kommer att lämnas på bar backe den här gången heller, det kan jag lova dig.

Hur kan du lova att ingen ska ställas på bar backe när boendesituationen ser ut som den gör?

- Det är ju nästa fråga. Vårt uppdrag är att ta emot, pröva om de ska få asyl och får de det så är nästa steg den så kallade etableringen. Då flyttas ansvarsfrågan lite grann från Migrationsverket till i första hand Arbetsförmedlingen och kommunerna, säger Anders Danielsson.

- Situationen är besvärlig. Ska vi klara detta då räcker det inte med att bara Migrationsverket gör sin del utan då måste alla ställa upp i samhället. Det krävs att andra aktörer också tar ett steg framåt.

Till dem som redan i dag tycker att det svenska mottagandet kostar för mycket påminner Danielsson om bakgrunden till utvecklingen, att det ligger förföljelser och krig bakom siffrorna.

- En enig svensk riksdag har beslutat om vår utlänningslag och den lägger sin tyngdpunkt vid internationellt skydd, det vill säga flyktingar och alternativt skyddsbehövande. Det är ett demokratiskt beslut.

- Utifrån mina personliga mänskliga utgångspunkter tycker jag att det är rimligt att Sverige hjälper folk som är förföljda eller utsätts för krig. Det tycker jag är ett rimligt medmänskligt förhållningssätt.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.