Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-09 16:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/p-platser-for-en-miljon-per-styck-och-klassisk-traditionell-stil-goteborg-nya-finrum-beror-och-uppror/

Sverige

P-platser för en miljon per styck – Göteborg nya finrum berör och upprör

Bild 1 av 2 Klart för beslut i kommunstyrelsen i Göteborg i dag om segdragna beslutet om stadsdelen Skeppsbron vid Göta älv: Här, inne i Stenpirens resecentrum, pekar Socialdemokraternas kommunalråd Jonas Attenius på projektets mest kontroversiella del, det underjordiska parkeringsgaraget.
Foto: Tomas Ohlsson
Bild 2 av 2 Socialdemokraternas Jonas Attenius fotograferad på Skeppsbron. Intill: Den idéskiss som S tagit fram över hur stadsdelen borde kunna byggas.
Foto: Tomas Ohlsson, Socialdemokraterna. Teckning: Jesper Hallén.

Efter 15 år: Nu är det färdigfunderat hur Göteborgs nya finrum ska möbleras. 

Men när beslutet om Skeppsbron klubbas i dag, onsdag, följer ett ovanligt politiskt krav, framtvingat av Socialdemokraterna, om att husen vid älvstranden ska byggas i ”klassisk, traditionell stil”.

Samtidigt slår Miljöpartiet bakut över att vad de kallar ”Sveriges dyraste bilgarage” byggs för runt en miljon per p-plats.

Att det viner om hans öron när arkitekter och politiska motståndare talar om klåfingrighet och slöseri med skattemedel, synes Jonas Attenius (S) ta lätt på när DN träffar honom vid Stenpiren, Skeppsbrons östra entré.

– Titta på den här kajen, säger det socialdemokratiska kommunalrådet, och pekar bort mot Stenas Lines Danmarksterminal i väster.

– Det som nu mest är en parkering, Skeppsbron, anser jag är en plats där alla göteborgare ska kunna känna sig hemma, kunna andas hamnlivet. Det var här vi hade Götaverkens vagga, en plats fylld av kultur, av hamnsjåare och slammer. Min egen pappa jobbade faktiskt i tullpackhuset inte långt härifrån. 

Skeppsbron i Göteborg: Så här tänker sig Socialdemokraterna och Jonas Attenius hur byggnaderna skulle kunna gestaltas. ”Klassiskt” och ”traditionellt” är begrepp som nu skrivs in i direktiven.
Skeppsbron i Göteborg: Så här tänker sig Socialdemokraterna och Jonas Attenius hur byggnaderna skulle kunna gestaltas. ”Klassiskt” och ”traditionellt” är begrepp som nu skrivs in i direktiven. Foto: Jesper Hallén/Socialdemokraterna

Den som per båt glider in från havet möter Stockholm med Skeppsbrons alla klassiska stenhusfasader invid slottet. Kan Skeppsbron här, en gång Göteborgs första kaj vid Göta älv, få en liknande funktion som fönster mot omvärlden, som ett anslående finrum som ändå knyter an till hamn- och skeppsbyggarstadens särart och historia?

Skeppsbron nedom Otterhällan är Göteborgs äldsta kaj vid älven. En bild från svunna tider.
Skeppsbron nedom Otterhällan är Göteborgs äldsta kaj vid älven. En bild från svunna tider. Foto: Arkiv

Är det i så fall rätt tänkt för ett Göteborg som samtidigt vill andas spetsteknologi, som rakt över älven sett Karlatornet växa, det som planerats bli Nordens högsta hus, invid ingenjörernas alla glas- och betongpalats?

Här, på Lindholmen på norra sidan av Göta älv mitt emot Skeppsbron, växer det högteknologiska Göteborg fram. Serneke bygger här vad som är tänkt att bli Nordens högsta hus, Karlatornet. (För tillfället är tornbygget dock stoppat, finansieringen hänger i luften.)
Här, på Lindholmen på norra sidan av Göta älv mitt emot Skeppsbron, växer det högteknologiska Göteborg fram. Serneke bygger här vad som är tänkt att bli Nordens högsta hus, Karlatornet. (För tillfället är tornbygget dock stoppat, finansieringen hänger i luften.) Foto: Lars Näslund

Det anser Jonas Attenius som sedan knappt ett år leder ett Socialdemokraterna i opposition. Innan han för några få år sedan klev in i politiken hade han varit snickare och jobbat i byggbolag hela sitt vuxna liv. Hur hus bör, och inte bör, se ut anser han sig ha lärt sig en del om – och tar sig nu rätten att tala högt om.

– Vi bör se på Skeppsbron som den första biten i en älv-esplanad som en dag kommer att sträcka sig ända till fiskhamnen två kilometer västerut. Detta måste bli göteborgarnas plats, men då måste det också bli jävligt bra, vi måste våga låta det få kosta. Vi bygger ju för minst hundra år framåt, säger han.

Ja, visst har prislappen, den brant stigande, varit ett viktigt skäl till att projektet, lanserat redan för 15 år sedan, blivit generande länge försenat.

En första kalkyl på 465 miljoners kostnad för skattebetalarna för att ställa i ordning kajer och mark via en chocknota om 1,5 miljarder till den nu trimmade summan 860 miljoner – där en omtalad varmvattenspool för runt 140 miljoner i ett flytande betongtråg fått offras – har längs med vägen visserligen vållat politiska konvulsioner.

– Om vi, som Demokraterna föreslår, hade låtit bli att bygga här hade vi fått ett monument över politikens brist på handlingskraft, säger Attenius. 

Men det är ändå inte främst där, kring den höga notan för en ekonomiskt pressad stad, som den politiska striden stått. 

Det planerade parkeringsgaraget, som bantas till 700 bilplatser men även utrymme för cyklar, ska i senare skede kunna förvandlas till annan användning, säger direktiven. Garaget byggs som en underjordisk barriär ut mot älven.
Det planerade parkeringsgaraget, som bantas till 700 bilplatser men även utrymme för cyklar, ska i senare skede kunna förvandlas till annan användning, säger direktiven. Garaget byggs som en underjordisk barriär ut mot älven. Foto: Göteborgs stad

Utan om bilarna, om parkeringsplatser. Fram till valet styrde de rödgrönrosa partierna och riktlinjen var tydlig: Bilar i centrala Göteborg skulle begränsas så mycket som möjligt, av miljö- och utrymmesskäl. Men många inom de borgerliga partierna och även somliga inom S, för att inte tala om stadens fordonsindustri, ville även läsa in ideologi i åtstramningar av p-platser och högre taxor: Bilen bör ut ur en modern, tät storstad. 

Så från att Skeppsbron skulle ha fått ett underjordiskt parkeringshus för upp till 1.100 bilar byggt som en barriär ut mot älven, under en kaj som expanderar 40 meter ut i vattnet, krävde i fullmäktige i maj i fjol Socialdemokraterna tillsammans med Miljö- och Vänsterpartiet liksom Demokraterna, att p-garaget skulle bort. I stället skulle frågan ”anpassas till moderna mobilitetslösningar baserat på nuvarande riktlinjer för mobilitet och parkering”.

Det underjordiska parkeringsgaraget anläggs precis här, ut mot vattnet där Jonas Attenius står på Skeppsbron, i en expansion av kajen 40 meter ut i Göta älv.
Det underjordiska parkeringsgaraget anläggs precis här, ut mot vattnet där Jonas Attenius står på Skeppsbron, i en expansion av kajen 40 meter ut i Göta älv. Foto: Tomas Ohlsson

Men det var då, innan Jonas Attenius hade tagit rollen som gruppledare för S. I fredags kunde en nöjd ledare för Alliansen, Moderaternas Axel Josefson, annonsera tillsammans med Attenius att man nu hade kommit överens om Skeppsbron:

• Ja, man biter ihop och accepterar en kostnad på 860 miljoner.

• Ja, det parkeringshus som Alliansen – om än inte helt enigt, men ändå – länge velat ha, blir av, med 700 platser. 

• Ja, Socialdemokraterna garanteras att allmännyttan får bygga hyresrätter i ett av de nya kvarteren. 

Den första signalen om Socialdemokraternas nya position skickades i form av en mycket uppmärksammad debattartikel i GP 3 mars. Dels markerade Jonas Attenius, om än indirekt, starkt mot Miljöpartiets linje i parkeringsgaragefrågan: ”I vårt tidigare rödgrönrosa samarbete uppfattade många att vi bekämpade bilen. Så får det inte fortsätta”, skrev han.

Dels gjorde han en ovanlig markering i frågan om Skeppsbrons arkitektoniska utformning – och ställde i praktiken ett ultimatum till Alliansen för att släppa fram prestigebygget: ”Detta är Socialdemokraternas röda linjer: Klassisk arkitektur, plats för både bil och spårvagn, respekt för historien och hyresrätter längs älven”.

Så här ser den skiss som Göteborgs stads tjänstemän tagit fram över hur Skeppsbron ska byggas. Det är i utformningen av tak och fasader som Socialdemokraternas egen skiss (se ovan) skiljer ut sig. Längst till höger på skissen finns utrymmet för den varmvattenpool som kommunen själv inte vill finansiera, men som privata intressenter kan ta sig an.
Så här ser den skiss som Göteborgs stads tjänstemän tagit fram över hur Skeppsbron ska byggas. Det är i utformningen av tak och fasader som Socialdemokraternas egen skiss (se ovan) skiljer ut sig. Längst till höger på skissen finns utrymmet för den varmvattenpool som kommunen själv inte vill finansiera, men som privata intressenter kan ta sig an. Foto: Sweco/Göteborgs stad.

Så när kommunstyrelsen på onsdagen ska fatta beslut finns plötsligt en majoritet för följande formulering om hur Skeppsbron ska ta sig ut: ”Inriktningen (...) ska vara att den yttre gestaltningen av tillkommande nyproduktion ska vara i klassisk, traditionell stil av god kvalitet.” 

”Klassisk”? ”Traditionell”? Vad menar Attenius med de byggstilsbegrepp som Alliansen fick svälja? För att illustrera sina tankar lät Attenius och partikansliet en av sina egna medarbetare, Jesper Hallén, ta fram en teckning. Stenhus med röda tak, några med anspelning på de typiska göteborgska landshövdingehusen.

Klassiska huset kallat Kinesiska muren syns till vänster och hitom nu en stor parkeringsplats. Här sitter Jonas Attenius och funderar över hur Skeppsbron-området kan arta sig inom några år.
Klassiska huset kallat Kinesiska muren syns till vänster och hitom nu en stor parkeringsplats. Här sitter Jonas Attenius och funderar över hur Skeppsbron-området kan arta sig inom några år. Foto: Tomas Ohlsson

Hur svårt var det att komma överens med Alliansen? 

– Förhandlingarna gick förhållandevis smidigt. För oss var det otroligt viktigt att få med det här med klassisk arkitektur. Det var väldigt viktigt. Plus att skriva in att det blir hyresrätter i ett av kvarteren. Kring garaget har det funnits en rätt bred samsyn mellan oss och Alliansen. 

Ska politiker verkligen ge direktiv om hur arkitekturen ska utformas?

– Ja, spontant svarar jag ja. Som folkvald representerar jag folket, jag kan och förväntas tycka om saker. Jag ser det som en demokratifråga. Det kan inte bara få vara en elitistisk samling experter som ska göra den typen av bedömningar. Sen ska man givetvis ha respekt för arkitektskrået och deras kompetens. 

Du skrev i debattartikeln om ”Göteborgs säregna arkitektur”. Staden består väl av rätt många stilar? 

– Det beror förstås på var i stan man är. Här runt Skeppsbron har vi många klassiska stenhus, och då menar jag att det vi bygger här bör smälta in i den miljön.

Du talar om ”vackra hus”. 

– Ja, det är förstås subjektivt vad som är vackert. Men titta på den här bilden, säger Attenius, och visar ett foto från ett nybyggt kvarter med lägenheter i stadsdelen Majorna. 

– Här har man byggt i traditionell stil som stämmer överens med tidsandan där. Ett annat exempel på hur det i mitt tycke kan bli mindre lyckat är det jag själv var med och byggde i Kvillebäcken norr om Backaplan, ett område som är rätt tidstypiskt för åren 2010-2018. Det är väldigt fyrkantigt och själlöst, en stil som jag tror att många inte gillar. Hur vi bygger handlar ytterst om folks välbefinnande. Vackra hus gör något med själen, det skapar trivsel. 

De här husen i Kvillebäcken var 2016 nominerade till priset för Årets Bygge 2016. Jonas Attenius menar att vissa hus i den stadsdelen på Hisingen inte tilltalar honom.
De här husen i Kvillebäcken var 2016 nominerade till priset för Årets Bygge 2016. Jonas Attenius menar att vissa hus i den stadsdelen på Hisingen inte tilltalar honom. Foto: Byggindustrin/Veidekke

Attenius säger att han aldrig fått så många positiva reaktioner från allmänheten på en debattartikel som efter denna. 

– Vanliga göteborgare har mejlat sånt som ”äntligen någon som säger till och markerar” och ”jag är så trött på glaslådor”. Jag uppfattar det som att det finns ett behov av att prata om hur staden ska utformas.

Rakt igenom positiva har dock reaktionerna inte varit. Bland de många artikelkommentarerna hittar vi även ris bland rosorna: ”Jonas Attenius visar nu med kraft att han lever kvar i 1960-talets socialdemokratiska syn på samhället”, skrev en man – och rekommenderade de anställda på partikansliet att börja cykla till jobbet.

”Attenius visar en väldigt naiv föreställning om bilismens problem om han tror att allt löser sig med elbilar”, skrev en kvinna. En man ”som ej röstar socialdemokratiskt” som mer tog fasta på byggnadsstilen skrev i stället att det ”var nog ett av de bästa inlägg jag läst kring arkitektur och nybyggnationer”.

Att Jonas Attenius inte har tillbringat hela sitt liv i politiken har framgått på flera sätt. Han har gjort upp än till vänster, än till höger, än med nykomlingarna Demokraterna när det passat. Partiet har tagit ny position i flera heta sakfrågor. Vilket förstås är en aning lättare när partiet nu är i opposition. 

Som med frågan om ”Sveriges dyraste garage”, som Miljöpartiets kommunalråd Karin Pleijel kallat det som nu blir till under Skeppsbron.

Men en miljon per p-plats..?

– Ja, det blir dyrt, men allt måste ses som en enhet. I priset får vi också in den dyra kajförstärkning som ändå måste till. Men det är inget att hymla om, visst finns här en grundsyn också. Bilen kommer att fortsätta finnas. Bilen kan inte elimineras. 

Här hittar du fler artiklar om Göteborg