Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-09 15:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/pandemi-leder-till-stora-pafrestningar/

Sverige

Pandemi leder till stora påfrestningar

Socialstyrelsens krisberedskapschef Johanna Sandwall.
Socialstyrelsens krisberedskapschef Johanna Sandwall. Foto: Alexander Mahmoud

Sveriges beredskap mot nya coronaviruset är fortfarande god. Men en omfattande pandemi skulle leda till stora påfrestningar för hela hälso- och sjukvården, enligt Socialstyrelsen. 

– Utifrån de prognoser och riskbedömningar som Folkhälsomyndigheten gör så har vi fortfarande en god beredskap. Min bedömning är att svensk sjukvård kommer att behandla alla de svårt sjuka som kommer, säger Johanna Sandwall, krisberedskapschef vid Socialstyrelsen.

Läs mer: Daniel, 45, är en av över 500 stockholmare som coronatestats 

Den bedömningen bygger på den lägesanalys som Socialstyrelsen gjorde den 18 februari. Då fanns bara ett känt fall i Sverige. I grannländerna Danmark och Norge har man därefter utarbetat nya planer för en pandemi med hundratusentals smittade och tiotusentals patienter som behöver sjukhusvård.

– Det vi tittar på utöver den situation vi har nu är två scenarier. Att den här situationen pågår under lång tid och den skyddsutrustning som behövs för det. Och så tittar vi på ett scenario med en pandemi och vad det betyder för Sverige, säger Johanna Sandwall.

Hur många som kan drabbas vid en eventuell pandemi ska Folkhälsomyndigheten beräkna. Men det står redan klart att en omfattande och svårartad smittspridning innebär stora problem för regioner och kommuner.

– Det skulle vara påfrestande för svensk hälso- och sjukvård. Vi skulle behöva prioritera hårt och ställa om. Men jag kan inte svara på hur många som skulle behöva vårdas eller vilka prioriteringar som skulle behöva göras. Däremot kan jag tala om att det finns föreskrifter och tydlighet om vad man ska klara av i vården och i omställningen. Det är regionernas ansvar att planera sin verksamhet, säger Johanna Sandwall.

I dagsläget klassas inte utbrottet av det nya coronaviruset som en pandemi, men Världshälsoorganisationen varnar för att det kan övergå i en pandemi.

Socialstyrelsen kommer inte att ge ut några rekommendationer om hur prioriteringarna ska göras. I klartext: vilka patienter som i en ansträngd situation ska få intensivvårdsplatser på sjukhusen och vilka som måste prioriteras ner.

– Det är medicinska beslut som fattas i de regionala sjukvårdsledningarna. Det handlar om att identifiera vem som har det största vårdbehovet och prioritera. Det kommer att se olika ut överallt, man har den förmågan, svarar Johanna Sandwall. 

Både Norge och Danmark planerar inför ett värsta scenario med 25 procent respektive 10–15 procent sjuka av befolkningen. Dessa siffror grundar länderna på sina ordinarie pandemiplaner. Någon motsvarande siffra vill Folkhälsomyndigheten inte ge. 

– Det handlar inte så mycket om exakt hur många bäddar man behöver ha. I första hand handlar det om att vi behöver en sjukvård som snabbt kan ställa om efter nya sjukdomar och att man då behöver prioritera bort sånt som kan vänta, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten. 

Enligt den norska beräkningsmodellen skulle vi behöva 4.000 intensivvårdsplatser i Sverige? 

– Det visar att det är en orimlig siffra att jobba med. Vi kan inte skaka fram 4.000 intensivvårdsplatser i Sverige. Det är inte en rimlig siffra. 

Men om behovet är så?

– Behovet som Norge pekar på är utifrån hur vi tidigare sett tidigare influensapandemier. Nu måste vi rikta in oss på den kunskap vi har om just den här sjukdomen och vilken typ av vård man behöver. Det vet vi inte än, svarar Tegnell.