Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-12 19:26

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/personer-med-positivt-antikroppstest-kan-umgas-med-riskgrupper/

Sverige

Personer med positivt antikroppstest kan umgås med riskgrupper

Karin Tegmark Wisell, avdelningschef vid Folkhälsomyndigheten, under tisdagens myndighetsgemensamma pressträff.
Karin Tegmark Wisell, avdelningschef vid Folkhälsomyndigheten, under tisdagens myndighetsgemensamma pressträff. Foto: Erik Simander/TT

Personer i riskgrupp kan leva sitt liv som resten av befolkningen, om de har antikroppar. De som har utvecklat antikroppar får också träffa personer i riskgrupper. Det framgår av Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer som publicerade under tisdagen. 

– En person som har antikroppar, som visats vid ett korrekt utfört test, kan umgås med en person i riskgrupp, sa avdelningschefen Karin Tegmark Wisell.

De nya rekommendationerna innebär dels att personer inom riskgrupper som har påvisade antikroppar kan leva sina liv på samma sätt som personer utanför riskgrupper. Folkhälsomyndigheten säger även att personer utanför riskgrupper som har påvisade antikroppar kan träffa den som är del av en riskgrupp. Myndigheten är dock noga med att de allmänna rekommendationerna, som bland annat uppmanar fysisk distans och regelbunden handtvättning, fortfarande ska följas. 

”Det kan i första hand röra sig om att fortsatt umgås, både inomhus och utomhus, med närstående såsom familj och vänner men också med personer som tillhör någon riskgrupp. Begränsningen att avstå från större sociala sammanhang kvarstår”, skriver Folkhälsomyndigheten.

Den här rekommendationen gäller för personer med positiva antikroppstester, hur ska man tänka om man enbart tagit ett test som visar positivt för en aktiv smitta och sedan tillfrisknat?

– Då har man också en genomgången infektion. Kan man räkna då att man har antikroppar? Vi bedömer att det är i den riktningen, men det finns inte med i riktlinjerna i dag, sa Karin Tegmark Wisell.

Det är flera faktorer som gör att Folkhälsomyndigheten nu känner sig trygga med att gå ut med rekommendationer för enskilda personer med påvisade antikroppar. I maj sade myndigheten att antikroppstester kan ge en bra bild av immuniteten på gruppnivå, men att de är för osäkra för att ge ett säkert resultat för en individ. 

– Dels har testerna blivit såpass bra de senaste veckorna att det finns tester tillgängliga som har en träffsäkerhet på nästan hundra procent. Det andra är att det har gått nu drygt sex månader sedan första fallen i Kina och det finns inget bekräftat fall på återinfektion. Det betyder inte att det inte existerar, men efter sex månader är det mycket få som kan ha återinfekterats och det finns inga svåra fall påvisade vid en återinfektion, säger Karin Tegmark Wisell.

Hur stark immunitet som antikropparna ger, och hur länge immuniteten håller är inte helt klarlagt i dagsläget. 

– Den har en gräns alldeles säkert. Nu säger vi att under sex månader kan man umgås med riskgrupper, om man har tagit ett positivt antikroppstest.

Det är dock inte alla antikroppstester som omfattas av de nya riktlinjerna. Det gäller till exempel inte för så kallade självtest som erbjuds av flera företag. Mer specifikt rekommenderar Folkhälsomyndigheten test som omfattar ett positivt prediktivt värde på över 90 procent, har en känslighet på 90 procent eller mer och en specificitet på över 99,5 procent. 

I regel rör detta sig om laboratoriebaserade tester som görs genom provtagning i armen och inte så kallade ”snabbtest” som tas med ett stick i fingret.

”De snabbtester som i dag finns tillgängliga når inte alltid upp till den höga specificitet och känslighet som rekommenderas.”, skriver Folkhälsomyndigheten i vägledningen.

Karin Tegmark Wisell berättade vidare om prioriteringsordningen för testning av antikroppar. Högst prioritet har personal inom äldreomsorg och inom hälso- och sjukvården, följt av riskgrupper och personal inom samhällsviktig verksamhet. 

 

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt