Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Pisa-avslöjande väcker starka reaktioner

Anna Ekström
Anna Ekström Foto: Anette Nantell

Skolverket efterlyser ett nytt prov som på ett bättre sätt kan mäta de svenska elevernas kunskapsutveckling. DN:s granskning om Pisa-testet har väckt starka reaktioner, både bland politiker och i lärarrum.

På onsdagen kunde Dagens Nyheter visa att elever med mycket goda resultat på de nationella proven underpresterade när de gjorde Pisa-testet, alltså det prov som ligger till grund för den stora internationella skolundersökningen där Sverige halkar efter. DN har med hjälp av omfattande datakörningar hittat en metod för att koppla ihop elevers resultat på de nationella proven med resultaten i Pisa-testet.

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström bekräftar att provmotivation är en av orsakerna som utreds av myndigheten.

– Frågan om elevernas motivation är en tänkbar delförklaring till de sjunkande kunskapsresultaten i Pisa. Vi vet att det är många nationella prov samtidigt som Pisa-­provet, men förhållandet har vi haft så länge vi har haft nationella prov, säger Anna Ekström till DN.

Hennes bedömning är att motivation enbart är en av flera orsaker till Sveriges resultat. Enligt Skolverket krävs det en ordentlig genomsyn av Pisa-resultatens slutsatser. En forskare i Umeå tittar nu på om motivation kan vara orsak till Sveriges tapp i kunskapsmätningen.

– Jag var i Singapore för några veckor sedan. Där berättade en ­lärare för mig att Pisa-provet var en viktig händelse. Det var en händelse där eleverna peppades att göra sitt bästa för landets bästa. Det presenterades lite som en tävling och att det gällde att visa hur bra man var. Den typen av inställning i landet kan säkert spela roll, säger Anna Ekström.

Sverige har i dag ingen egen utvärdering som kan mäta kunskaps­resultat över tid. Skolverket efter­lyser därför ett nytt test.

– Vi har fört fram i många år att det också behövs en svensk nationell utvärdering av kunskapsresultaten. I dag har vi nationella prov, men deras huvudsyfte är att stödja en rättvis och likvärdig betygsättning. Vi tycker också att det behövs en utvärdering av kunskapsresultaten över tid – en undersökning som vi skulle kunna göra här i Sverige. Då skulle vi inte vara lika beroende av de kunskaper vi får i från Pisa.

Hur ser du på motivationsfaktorn i Pisa-testet? Eleverna får ju inte reda på sina resultat.

– Det är ett område som det borde forskas ännu mer på. Man kan tänka sig att det förhållandet, att det också är många nationella prov, leder till att elevers motivation sänks, men det kan också vara så att vanan att skriva prov gör att elevens resultat blir bättre. Själv skulle jag tro att min motivation skulle höjas om jag kände att jag behärskade ämnet men minskade om jag inte klarade uppgifterna, säger Anna Ekström.

DN:s granskning i går baserades bland annat på ett stickprov av 50 av de 209 skolor som deltog i Pisa-undersökningen år 2012. Flera skolor har överraskande svarsmönster. En del skolor med många högpresterande elever fick mycket låga resultat i Pisa, samtidigt som skolor med få högpresterande elever i vissa fall till och med fick något högre Pisa-resultat.

Anders Jakobsson, professor i pedagogik vid Malmö högskola, är inte förvånad över att många högpresterande elever struntade i Pisa-provet. Motivation är avgörande för hur bra man presterar på ett prov. I forskningen skiljer man mellan så kallade ”low stake-test” och ”high stake-test”.

– Ett nationellt prov har avgörande betydelse för elevernas betyg. Det kallas för high stake-test. Där tar eleverna mycket mer allvarligt på frågorna. Pisa är ett low-stake test, vilket innebär att varken ­lärarna eller eleverna vet resultatet. För den individuella läraren eller eleven har Pisa-resultatet ingen betydelse för vardagen, säger han.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) tror att resultatet av Pisa-undersökningen är korrekt. Han säger samtidigt att det finns anledning att nyansera Pisa-debatten.

– Jag tror säkert att den effekt som DN beskriver finns. Pisa är inte ensamt, det finns en lång rad undersökningar som sammantaget pekar på att Sveriges kunskaps­resultat sjunkit under 20 års tid. Även om det finns felmarginaler, så är huvudresultatet ändå korrekt, säger han.

Även Ibrahim Baylan (S) och Gustav Fridolin (MP) uttalade sig i går om Pisa-provets legitimitet. De litar också på provets slutsatser, men säger att det finns flera problem och felkällor med mätningarna, bland annat motivationsfaktorn.

Fakta:

Så ser toppländerna på Pisa. (Placering i Pisas matematikdel. Sverige hamnade på plats 38.)

Singapore (2)

För den lilla republiken Singapore är Pisa-testet ett viktigt bevis på att landets utbildningssystem håller världsklass. Här tillåts inte eventuellt provtrötta elever – som ofta börjar skoldagen med att sjunga nationalsången – sänka resultaten i den globala undersökningen. I stället läggs stor vikt vid förberedelser för att resultatet ska bli så bra som möjligt och ytterligare höja Singapores anseende som lärosäte.

Schweiz (9)

Här utvärderas Pisa-testerna av professor Urs Moser vid universitetet i Zürich. Han har bara undantagsvis hört att eleverna inte tar skrivningarna på allvar: ”Vår erfarenhet är att eleverna alltid anstränger sig. Skolorna är dessutom positiva till testerna och ser till att de genomförs utan problem. Den kritik som finns kommer snarare från vetenskapligt håll.” Från tyskt håll har han tagit del av en studie där eleverna motiverades med betyg, pengar eller internationell konkurrens. Resultaten blev ändå de samma.

Estland (11)

Resultaten är en källa till stolthet i vårt baltiska grannland. Men det finns saker att förbättra. Ryskspråkiga skolor presterar exempelvis fort­farande klart sämre än estnisk­språkiga, även om klyftan har minskat sedan 2009. ”Låt oss vara stolta, men samtidigt undvika narcissism”, skrev forskaren Artur Taevere i tidningen Postimees. Han påpekade att skolresultaten i grannlandet Finland har sjunkit rejält sedan 2000, då landet låg i världstopp.

Läsarnas reaktioner

”Att skriva prov etcetera är elevers jobb och de får lön för det med i form av betyg. Jag tror fortfarande att be dem skriva Pisa-provet är som att be dem jobba över gratis, de har inget att vinna eller förlora på det.”

Arne

”Märklig artikel. Det är precis det här som är bra med Pisa, att det mäter verklig kunskap och inte är kopplat till nationella prov (där skolorna förbereder eleverna på vilken typ av frågor som kommer på provet månader i förväg) eller betyg, vilka det som bekant går inflation i. Att eleverna, som Hanna i artikeln, förväntar sig någon form av belöning för att ens göra ett prov visar bara på skolans förfall. Om du har verklig kunskap i ett ämne blir du inte trött av att visa den kunskapen i ett prov.”

Anders_S

”Vill bara tacka för rapporteringen! I lärarkåren har vi länge försökt att få journalister och politiker att förstå hur oerhört osäkra Pisa-studierna är som indikator på elevernas kunskap. Hoppas att vi kan få en debatt som inte utgår ifrån några decimaler upp och ner på ett prov som eleverna helt korrekt avfärdar som oviktigt i sammanhanget.”

Oskar Lindvall, lärare

”Om motivationen att anstränga sig på ej betygsgrundande prov nu eventuellt sjunkit dramatiskt, är inte det i sig lite oroande?”

Jonas Vlachos, national-ekonom, på Twitter

”Jag misstänker att nordiska barn ofta har en stark egen-rådighet, en vana att bestämma själva och ett behov av äkta motivation för att prestera. De länder som presterar högt på Pisa-testerna har mera auktoritär skolkultur. Kan detta förklara skillnaden, som egentligen bara uppgår till 10–20% differens mellan Sverige och toppresterande länder?”

Simon

”Inte konstigt att det ger dåligt resultat på Pisa om det är ett prov som inte ger eleverna någonting, varför ska man lägga energi på ett prov som inte ger en ett skit tillbaka, det hade jag aldrig gjort oavsett vilken ålder jag skrivit det i ... Tonåringar är heller inte bästa gruppen att försöka motivera att göra något extra som dessutom inte ger dem någonting.”

Martin

”Upprepade gånger har vi påvisat det här, att lärarna går på knäna, och det här visar att eleverna också gör det. Vi ser hur lärare och elever hamnar i en situation som går ut över kunskaperna. Man dignar under prov helt enkelt.”

Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet

”Pisa-studierna har blivit en akademisk exercis helt utan mening. Massor med människor sitter och harvar med jättelika datamängder men har helt missat metodiken i insamlandet, Man kan lägga ner hela projektet på en gång.”

Olle

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.