Registrering och sortering av romer är tradition inom polisen. Från 1990-talet minns polisen Jeanette Larsson hur foton på misstänkta romer förvarades i särskilda lådor på Davidshalls polisstation i Malmö.
– Övriga misstänkta var sorterade efter födelsedatum. Romer lades i särskilda lådor märkta ”Z” eller ”Zigenare”.
Jeanette Larsson blev färdig polis 1989. När hon på 1990-talet började jobba på Davidshalls polisstation i centrala Malmö slogs hon av hur det så kallade daktningsregistret av misstänkta var organiserat.
Registret, som innehåller foton och fingeravtryck på misstänkta personer, var indelat enligt kön och födelsedata. ”Män födda 1960-1970” kunde det exempelvis stå på en låda. Men om den misstänkte var rom så lades hans eller hennes foton och fingeravtryck i en särskild låda.
– Jag vågar inte säga om märkningen var ”Z” eller ”Zigenare”. Men något av det var det. Det stod inte ”romer” i alla fall, säger Jeanette Larsson.
Det är inte uteslutet att de särskilda romska lådorna fortfarande finns kvar och används än i dag, säger Jeanette Larsson.
– Men det vet jag inte säkert. Att de fanns där på 1990-talet vet jag till hundra procent.
Varför tror du att man sorterade romer för sig?
– Bra fråga. Vad jag vet är det den enda gruppen som särskildes på det sättet.
Jeanette Larsson är just nu tjänstledig från polisen för att jobba som föreläsare i värdegrundsfrågor. Tidigare har hon jobbat som värdegrundsutbildare inom Skånepolisen och flera gånger slagit larm om intolerans och fördomar i kåren. Inte minst på länskriminalen – den enhet som hanterat det romska registret över 4 029 människor som DN avslöjade på måndagen.
2009 satt Jeanette Larsson med ett hundratal poliskolleger på en utbildning i ett datorsystem för beslagshantering. Föreläsaren visade på en storbildsskärm hur namnen på misstänkta skulle föras in i systemet. Två av de fiktiva namn som användes som exempel i utbildningen var ”Oskar Neger” och ”Neger Niggersson”.
Några av Jeanette Larssons kolleger på kursen tittade undrande på varandra, men ingen sa något om de rasistiska namnexemplen. I pausen gick hon fram till föreläsaren och påtalade olämpligheten.
– Jag sa: ”Hur ska du göra till våren när det kommer nya aspiranter som ska gå den här utbildningen, och några av dem har mörk hudfärg?”
Jeanette Larsson larmade även flera chefer.
När Sydsvenskan senare kunde avslöja att de rasistiska ”namnen” använts besvärades Skånepolisen redan av en rasistskandal – poliser i en piketbuss hade använt ord som ”blattejävlar” och ”apejävel” om misstänkta under kravaller i Rosengård.
– Det är inte så att alla poliser är rasister, långt ifrån. Men det är en konservativ och trög organisation att förändra. Normen är fortfarande en vit, medelålders heterosexuell man, säger Jeanette Larsson.
Att människor med utländsk bakgrund och öppet homosexuella numera finns inom polisen har gjort att språket i fikarummen hyfsats, enligt Jeanette Larsson.
– Då måste man skärpa till sig, det duger inte att snacka ”brudar-blattar-bögar”.
Men romerna är den grupp människor som poliser generellt har allra mest fördomar och misstankar om, enligt Jeanette Larsson.
Hon kände inte till det digitala registret, men är inte förvånad.
– Den enda kontakten de flesta poliser har med romer är i jobbet, i kriminella sammanhang. Det blir den enda bilden poliser får av romer.