Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Polischefen Dan Eliasson: ”När det small till så fanns vi där”

"När vi prövades i terror så stod vi pall för det, och var till och med starkare än tidigare", säger rikspolischefen Dan Eliasson.
"När vi prövades i terror så stod vi pall för det, och var till och med starkare än tidigare", säger rikspolischefen Dan Eliasson. Foto: Emil Hammarstrom

Terrorattentatet i Stockholm blev en vändpunkt för poliskåren och för Sveriges mest kritiserade myndighetschef. I en stor DN-intervju säger rikspolischefen Dan Eliasson att den omstridda omorganisationen hjälpte polisen att klara terrorkrisen.

– Det har ju varit två stentuffa, knallhårda år för svensk polis. Nu börjar vi sakta komma på fötter.

Det är Sveriges mest utskällda myndighetschef som tar emot i pressrummet i gamla polishuset på Kungsholmen i Stockholm.

Krisrapporter om internt missnöje och dåliga utredningsresultat har följts av skarp kritik och avgångskrav mot rikspolischefen Dan Eliasson.

Läs mer: Fyra vittnen om sekunderna som förändrade deras liv

Det har, som han säger, varit ”hårda bud” under de senaste två åren.

– Det är få offentliga tjänstemän som har varit så kritiserade som jag, konstaterar han.

Men för fyra veckor sedan hände något i Sverige, något som påverkade bilden av svensk polis.

På eftermiddagen den 7 april drabbades centrala Stockholm av ett terrordåd. Dan Eliasson befann sig i polishuset på Kungsholmen.

– Jag fick en påringning några minuter före klockan tre. Besked om att det var döda och skadade på Drottninggatan och första uppgiften var också skottlossning på Åhléns, berättar han.Den misstänkta gärningsmannen

Den misstänkta gärningsmannen Rakhmat Akilov greps samma kväll.

– Jag deltog i ett möte med kanske 20 personer här hos Stockholmspolisen. De gick igenom vilka åtgärder som gjordes i utredningshänseende. De visste att personen var någonstans i Arlandaområdet. Och så kom det in ett bud om att en kille var gripen, minns Dan Eliasson.

Jag tror att polisen reagerade på det sätt som svenska folket vill att vi ska göra.

– Den känslan som uppstod i rummet då, från den här dova beslutsamheten till att någonstans… inte andas ut fullt ut… men det var i alla fall ett väldigt viktigt skede.

Vad betydde det snabba gripandet?

– Den här osäkerheten som fanns om vi kunde ha en mördare och terrorist på fri fot som skulle kunna göra fler illdåd, den begränsades ju. Vi kunde gå in i en mer normal utredningsfas. Det är ju också komplicerat. Det ska tömmas telefoner och master och det ska göras vittnesupptagningar och det ska läggas pussel och det ska kollas på sociala medier vilka kontakter som personen har haft.

Varför greps han så snabbt?

– Här ska ju de personer som jobbar med utredningsverksamheten och de som ledde polisinsatsen tidigt ha den ära som de verkligen förtjänar. Att snabbt ta del av bilder från övervakningskameror som finns runtom i staden, och i det enorma flödet av människor snabbt hitta den här personen som vi är intresserade av. Det är ett otroligt skickligt arbete.

Det har sagts att detta kommer att kräva 50 kriminalpoliser på heltid under ett halvår. Vad talar för att det behöver vara en så stor utredning?

– Det ska utredas om det finns ytterligare personer inblandade eller inte. Jag tänker inte säga några tidpunkter och resurser. Vi ska jobba igenom det här till botten, i alla delar.

Foto: Kenta JönssonPolisen har fått mycket beröm för sin insats efter terror­attacken den 7 april. Rikspolischefen anser att den nya organisationen bidrog: ”Vi hade beslut om förstärkningar på några minuter”, säger Dan Eliasson. Foto: Kenta Jönsson

Dan Eliasson drar en parallell till mannen som sprängde sig till döds på Bryggargatan i city i december 2010. Det tog ett och ett halvt år att spåra och åtala en man i Skottland för medhjälp.

Men polisen har förändrat sina arbetsmetoder sedan det attentatet. Förmågan att hantera terrorism har stärkts.

Dan Eliasson lyfter också fram den omdebatterade omorganisationen i polisen som ett skäl till att terrordådet hanterades så pass väl.

– Nu är vi en organisation. Vi är inte 21 organisationer. Det innebär att vi snabbt kan fatta beslut om förstärkningar från bombgruppen, helikopterflyg och nationella insatsstyrkan. Vi hade beslut om förstärkningarna på några minuter.

Omorganisationen har lett till något bra?

– Ja. Absolut. Jag brukar prata om två olika bilder. Vi har en bild som handlar om missnöjd personal, dålig lön, en omorganisation som är besvärlig, bristande förtroende för polisen, sämre utredningsresultat. Samtidigt har du en polis som ömsar skinn och blir slagkraftigare, som hämtar hem i teknik, som uppgraderar löner. Som är kraftfull nationellt. Och det var väl den här senare delen som svenska folket såg bevis på.

Hur mycket av den bilden hade setts före Drottninggatan?

– Väldigt lite. Det har ju varit två stentuffa, knallhårda år för svensk polis. Nu börjar vi sakta komma på fötter. Utredningsresultaten börjar bli bättre. När vi prövades i terror så stod vi pall för det, och var till och med starkare än tidigare.

Vad hände med bilden av svensk polis efter Drottninggatan, de där första dagarna?

– När det small till så fanns vi där. Jag tror att polisen reagerade på det sätt som svenska folket vill att vi ska göra. Polisen var snabbt på plats. Vi sprang mot faran, inte från faran. Vi använde de digitala systemen för att fånga en gärningsman. Polisen var tillgänglig. Vi var transparenta.

Hur ska ni förvalta detta?

– Det är en fråga som jag och många funderar på. Och jag tror att det svar som vi alla kommer fram till är att respekt och förtroende förtjänar man. Det gäller att göra sitt bästa varje, varje dag, i alla olika sammanhang, för att upprätthålla det här. Det är en färskvara.

Dan Eliasson påpekar att attentatet på Drottninggatan inträffade en fredagseftermiddag då alla var i tjänst och tillgängliga, på ett ställe, av en person.

– Vi hade väldigt tungt beväpnad personal på plats väldigt snabbt. Som i alla länder är polisen som starkast i våra huvudstäder kring de centrala kvarteren. Men vi har inte samma förmåga i en mellansvensk medelstor stad på vissa tider på dygnet.

Vad kan ni göra åt det?

– Polisen bygger över hela landet. Det finns insatsgrupper över hela landet. Vi har bilar som rullar kontinuerligt runt hela landet med tungt beväpnad personal.

– Polisen möter ju människor som är redo att begå våld som är annorlunda än vad vi känner till i historien. Människor som kan gå in och skjuta tio, hundra, hundrafemtio, tvåhundra till döds.

Det tog tre dygn innan den politiska diskussionen kom igång. Den handlade om den misstänkta gärningsmannen och hur han kunde befinna sig i Sverige trots ett utvisningsbeslut.

Han var en av många som försvunnit ur systemen, konstaterar Dan Eliasson.

– Svensk polis försöker med inre utlänningskontroller hitta vem som har rätt och inte rätt att befinna sig på svenskt territorium. Men många som finns här olovligen kommer från länder dit det är väldigt svårt att avvisa med tvång. Så var det i det här fallet. Vi hade fått det här ärendet bara kort tid före attentatet. Vi hade haft väldigt stora svårigheter att avvisa den här killen till Uzbekistan med tvång.

Vad skulle behöva göras?

– Den stora massan av de här människorna är inte kriminella. De har kommit hit med en dröm om att få uppehållstillstånd. Så får de inte uppehållstillstånd. Då skall de åka hem. När de inte gör det så har samhället rätt att ta till tvångsåtgärder på ett eller annat sätt. Då kan man tänka sig: Ska man låsa in de här människorna i större utsträckning? Få dem att åka tillbaka frivilligt? Eller ska man då som några nu vill hävda sätta på fotboja? I grund och botten är det där någon form av politiskt beslutsfattande som måste göras.

Vill du ge någon rekommendation?

– En som jag har gett är att vi behöver fler förvarsplatser, framför allt i norr. Men det löser ju inte knuten. För om en person inte åker frivilligt till ett land som har totalitära tendenser, och det blir farligt att återvända med tvång, och just själva tvånget blir en fara för den här personen, ja, hur länge ska vi ha honom inlåst? Den där balansgången överlåter jag till politikerna.

Moderatledaren Anna Kinberg Batra vill att du ska komma till justitieutskottet och förklara hur den misstänkta gärningsmannen kunde vara kvar i Sverige. Hur ska du hantera det?

– Det har jag inga som helst bekymmer med. Jag ska berätta precis hur systemen ser ut. De system som politikerna har anvisat åt oss. Och så får de dra slutsatser av det.

Det var knappast en slump att Moderaterna gick ut så snabbt och krävde besked av rikspolischefen. I debatten om poliskrisen har Dan Eliasson blivit mer och mer av en personlig måltavla.

Jag tycker att det är utmärkt att i stort sett samtliga politiska partier inser att svensk polis behöver mer resurser.

Han säger att det är naturligt att folk vänder ilskan över problemen med omorganisationen eller dåliga löner mot högste chefen.

– Sedan att ämbetet har politiserats av en del andra och att det finns synpunkter på mig från de politiska partierna, det är väl kanske nytt i svensk statsförvaltning. Men de etablerade partierna har väl rätt att ha sina synpunkter och driva politik på det sättet.

Nästan hela oppositionen har krävt din avgång. Kan du ens sitta kvar vid ett maktskifte?

– Det är alltid regeringen som tillsätter och avsätter myndighetschefer. Om regeringen nu, eller en ny regering efter valet, känner att man vill ha en ny myndighetschef, då är det bara att säga ”tack så mycket för den här tiden” och så får man gå vidare till andra arbetsuppgifter. Det är spelets regler. Det går inte att ha synpunkter på det.

Lite synpunkter har du ju haft i kommunikationen mellan dig och Jimmie Åkesson (SD). Du har gjort klart att du med största sannolikhet skulle avgå om han blir statsminister. Han har gjort klart att du kommer att få sparken. Detta har du fått kritik för. Vad tänker du om det?

– Jag har mina åsikter. Jag har starka åsikter. Alla vet var jag står i den här frågan. Sedan känner jag inget behov av att prata om det ytterligare för då blir det bara fokus på fel frågor. Jag vill prata om hur svensk polis kan utvecklas.

Hur påverkas förtroendet för polisen när det uppstår en ordstrid mellan högsta myndighetschefen och ledaren för det tredje största partiet?

– Det är klart att jag har funderat över det. Men varenda statsanställd har väl någon form av åsikt. Många ger uttryck för den i sociala medier och i politiska sammanhang eller i insändare eller något liknande. Det är en annan sak att vårt engagemang och våra åsikter aldrig någonsin får påverka vår yrkesutövning.

Vad tänker du kring diskussionen runt Peter Springare och hans inlägg på Facebook?

– På exakt samma sätt har han rätt att uttrycka vad han tycker. Det är bara att respektera. Sedan får han betala ett pris, och kanske får jag betala ett pris, och andra får betala ett pris när de yttrar sig. Men rättigheten måste finnas där.

Varför har trygghetsfrågorna blivit så stora?

– Jag har varit med på det kriminalpolitiska området sedan 1995 och kan konstatera att det går i vågor. Det sker händelser, det sker mordvågor, vi hade 2004–2005 flera rymningar, värdetransportrån, en våg av sexuella övergrepp. Det skapar otrygghet. Då gäller det ju för samhällets aktörer att agera.

Foto: Alexander MahmoudPolischeferna Jan Evensson, Mats Löfving och Dan Eliasson samt Säpochefen Anders Thornberg håller presskonferens efter dådet på Drottninggatan. Foto: Alexander Mahmoud

Vad är det som skapar otrygghet nu?

– Jag tror att världsutvecklingen påverkar. Vi ser det amerikanska valet. Vi ser Brexit. Vi ser Grekland. Vi ser ett EU som skakar i sina grundvalar. Vi ser Le Pen komma fram och prata om att gå ut ur unionen. Till det har vi sett hemska terrorattacker i Europa de senaste åren. Vi har haft stora migrationsströmmar till vårt land. Det är klart att de här förändringarna skapar oro.

Vad betyder polisens utredningsresultat för otryggheten?

– De betyder nog någonting, men jag skulle inte säga att det är den stora faktorn till otrygghet i vårt land. Vi har tappat sedan 2010. Det har gått en kurva sakta men neråt hela tiden, fram till slutet av 2016. Då planar det ut. Nu har det sakta men säkert börjat gå uppåt igen. Vi är inte alls uppe på de nivåer som vi vill vara men vi har i alla fall påbörjat vägen uppåt just nu.

DN berättade tidigare i våras om polisens operation Alcatraz där den så kallade pinnjakten har kommit igång. Det vill säga att polisen försöker förbättra statistiken med att satsa på enkla trafikbrott och knarkbrott.

– Om det var som så att våra narkotikabrott och våra trafikbrott låg högt över vad de historiskt sett har gjort, ja, då skulle jag kunna säga att ”nu försöker ni väl ändå dopa siffrorna”. Men vi ligger alldeles för lågt på narkotika och trafikbrott. Vi behöver få upp dem ytterligare. Men även personuppklaringen för brott mot person måste bli bättre. Det jobbar vi hårt på, säger Dan Eliasson.

Du kan garantera att ni inte dopar resultaten?

– Ja, det kan jag absolut garantera. Att vi systematiskt skulle dopa siffrorna, nej, det är löjligt. Om vi beslås med det, då ska vi bytas ut i den här ledningen.

Då lovar du att avgå?

– Då lovar jag, då ska vi bort.

Socialdemokraterna vill se tiotusen nya polisanställda. Vad tycker du om det?

– Jag tycker att det är utmärkt att i stort sett samtliga politiska partier inser att svensk polis behöver mer resurser. Sedan i slutändan hur mycket vi kommer att växa, det kommer att avgöras av regering och riksdag.

Finns det en gräns för hur stora ni kan vara?

– Ja, det finns en gräns. Men de siffror som nu anges, de kan vi på ett eller annat sätt hantera med glädje. Det är kära besvär som vi får då.

Fakta. Attacken på Drottninggatan

Det var klockan 14.53 fredagen den 7 april som en lastbil rände rakt igenom folkmassan på Drottninggatan i centrala Stockholm.

Uzbeken Rakhmat Akilov greps samma kväll i Märsta. Han har erkänt terrordådet. Attentatet har krävt fem människoliv.

Fakta. Dan Eliasson

Född 1961. Uppvuxen i Garpenberg i Dalarna.

Fru och två vuxna barn.

Jurist. Har arbetat som politisk tjänsteman för flera socialdemokratiska statsråd. Statssekreterare hos justitieminister Thomas Bodström 2001–2006. Generaldirektör för Migrationsverket 2007–2011, därefter generaldirektör för Försäkringskassan. Utsågs i november 2014 till rikspolischef.

Eliasson har fått hård kritik för polisens usla utredningsresultat. Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna har krävt att Eliasson avgår. Även Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson vill ge Eliasson sparken.

Debatten om Peter Springare

Det var i början av februari som Peter Springare, förundersökningsledare vid grova brottsenheten vid Örebropolisen, gjorde ett inlägg på Facebook där han räknade upp namn på brottsmisstänkta – ett inlägg som gav bilden av att människor med utländsk härkomst är överrepresenterade i brottsstatistiken.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.