Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

”Polisen måste bli bättre på att utreda inbrott”

Hårdare straff för bostadsinbrott, tuffare krav på rättsväsendet och fler poliser i yttre tjänst. Så ska den negativa trenden för svensk polis brytas, säger justitieminister Beatrice Ask (M) i en DN-intervju. Sex år har gått sedan regeringens miljardregn över polisen inleddes. Tvärtemot ambitionen gav satsningen minskad brottsuppklaring.
 

Sedan 2006 har polisens anslag ökat med 30 procent. Samtidigt har regeringen sjösatt den största rekryteringen av poliser i modern tid. Under samma period minskade andelen brott som klaras upp. Enligt Rikspolisstyrelsen har polisen dessutom blivit mindre effektiv – arbetsproduktiviteten har minskat kraftigt.

Polisen har fått mångmiljardbelopp i ökat anslag. Ändå minskar andelen uppklarade brott. Hur är det möjligt?

– Ja, det är en bra fråga. Under ett antal år såg vi en ökning – att man lyckades leverera mer. Sedan har det vikit och det är väldigt bekymmersamt. Vi för kontinuerliga samtal om vad det kan bero på. Ingen har hela svaret i dag, men det är klart att jag inte är nöjd och jag ställer också krav på bättre resultat.

Har regeringen tappat greppet om svensk polis?

– Nej, det är ju polisen som har ansvar för brottsutredningar och annat. Tvärtom så jobbar vi väldigt intensivt med detta. Min statssekreterare har just besökt samtliga polismyndigheter för att diskutera till exempel utredningar av mängdbrott. Vi ser vikande siffror. Vi har bett Brå, Brottsförebyggande rådet, att särskilt följa upp och utvärdera hur resurserna har använts och vad som har gett resultat och inte. Vi ska ha ett ordentligt underlag för att ställa rätt krav och ge rätt direktiv.

År 2006 gick ni till val på att fler mängdbrott skulle klaras upp. Fortfarande löser polisen inte ens tre av 100 stölder och inbrott. Vad säger du om det?

– Jag är bekymrad över bostadsinbrott och annat. Ett problem är att straffvärdet är lågt. Vi funderar nu på att höja straffet för inbrott i bostad och fritidshus. Det gör också att polisen får mer motiv att faktiskt arbeta med dem. Vi har också två särskilda insatser som Rikspolisstyrelsen nu jobbar med nationellt. Ett exempel är seriebrott, det vill säga sådana som begår inbrott men gör det metodiskt – att man reser över landet och gör det hela vägen.

Hur ser du på ditt eget ansvar för att polisens resultat har försämrats?

– Jag har alltid ett ansvar som justitieminister. Däremot har vi självständiga myndigheter i Sverige. Det som regeringen och jag har gjort är att se till att polisen och andra rättsvårdande myndigheter har bättre resurser än någonsin tidigare och har tydliga direktiv om vad som ska uträttas. Dessutom följer vi upp resultaten. Jag kommer att ställa ännu högre krav på att man också mäter resultat. Min uppgift är naturligtvis att se till att insatta resurser ger resultat. Däremot kan jag inte göra jobbet däremellan i alla delar, utan där måste poliser, åklagare, domare och alla som arbetar i myndigheterna göra saker på ett riktigt bra sätt.

Når inte budskapen fram?

– Jo, men det är komplicerat också.

På vilket sätt då?

– Det är komplicerat eftersom kriminaliteten är komplex. Det finns många typer av brott, det finns en internationalisering som ställer till det. Vi har de grova organiserade brotten som ställer stora resurskrav på myndigheterna.

Ju fler år du sitter som justitieminister desto färre brott klaras upp.

– Det är inte riktigt sant. I många avseenden är det också så att man klarar upp fler brott.

Andelen brott som klaras upp minskar.

– Nu får vi vara noga. Det är viktigt att fler brott anmäls. I några fall tror vi att det beror på att mörkertalet har minskat, till exempel när det gäller mäns våld mot kvinnor. Fler vågar anmäla för att de har förtroende för polisen. Det är också så att det är viktigt att polisanmälningarna kommer in. Antalet ärenden har ökat därför att polisen är effektiv. Man spanar mot narkotika och mycket annat. Man klarar ut väldigt många fler ärenden om man delar upp det i kategorier. Men när det gäller andelen har man inte fått upp samma effektivitet i alla brottskategorier. Det är illa. För vi vill naturligtvis ha 100 procents uppklarning. I en del typer av ärenden är det på tok för lågt.

Var det verkligen rätt medicin att kasta in tusentals medarbetare i en organisation som redan då inte fungerade särskilt bra?

– Det var helt nödvändigt. Sverige är ett stort land. Det fanns städer där vi inte hade polis 24 timmar om dygnet eller stora delar av dygnet. Det var nödvändigt att öka antalet poliser för att över huvud taget ha en bra aktivitet. Jag menar att den satsningen har varit helt riktig. Sedan behöver vi fler som arbetar inom yttre tjänst. Det har ökat men inte så mycket som jag skulle önska.

Du verkar vara besviken på polisen. Kan rikspolischefen Bengt Svensson sitta kvar?

– Rikspolischefen har ett viktigt jobb och en viktig utmaning. Han och jag är överens om de problem som finns och jag tycker att det är viktigt att han fortsätter att arbeta med det.

Men det har ju inte blivit bättre under hans tid. Uppklarningsprocenten minskar.

– Det är en stor och bred verksamhet. Många saker fungerar bättre och har utvecklats positivt. Sedan finns det en del som vi är besvikna över – till exempel att inte fler lagförs för mängdbrott, att utredningarna inte är lika bra över hela landet. Det måste bli effektivare. Där har jag gett tydliga uppdrag. Jag utgår från att rikspolisstyrelsen och rikspolischefen arbetar på.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.