Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Polisen saknar helhetstänk kring hedersrelaterat våld

För få förhör och för utspridd kompetens. Polisen gör inte tillräckligt för att utreda hedersrelaterat våld, skriver Brottsförebyggande rådet, Brå, i en ny rapport. Som åtgärd föreslås en nationell resursgrupp.

– Vittnen och misstänkta förhörs inte alltid. Polisen är också dålig på att se till helhetsbilden, något som är nödvändigt för att kunna utreda brotten, säger Emma Ekström som gjort utredningen.

Brå har gjort studien på uppdrag av polisen, och den bygger på ett urval av 117 polisutredningar som kunnat konstateras handla om hedersvåld, utifrån ett underlag av 3.000 utredningar från 2009.

Rapporten tittar bara på fall där kvinnor varit drabbade. Av dessa 117 ledde 16 till åtal eller strafföreläggande.

– Hedersrelaterat våld är ingen egen brottskod, och därför är det svårt att veta hur många anmälningar polisen får in, men vår beräkning är att 300 anmälningar om året kommer in till polisen, säger Ekström.

En anmälning om hedersrelaterat våld stannar ofta vid att kvinnan som anmält förhörs en gång av polisen. Varken misstänkta eller vittnen kontaktas. Däremot visar det fåtal anmälningar som leder till åtal eller strafföreläggande vikten av vittnen och regelbundna kontakter med den anmälande.

– Det är viktigt att polisen drar i alla trådar som finns; vittnen, misstänkta och flera förhör med kvinnan. Det kan ta lång tid innan hon vågar berätta allt. Polisen måste ha tydligare fokus på bemötandet och ställa frågor runt kring brottet för att skapa sig en helhetsbild om det till exempel finns andra hot i kvinnans omgivning.

Problemet är inte att polisen saknar kunskap eller erfarenhet av hedersrelaterat våld, enligt Emma Ekström, men kompetensen är dåligt spridd inom kåren.

Varje polismyndighet har en särskild kontaktperson för hedersrelaterat våld, men intervjuer som Brå gjort visar att anmälningarna är för få för att kontaktpersonerna ska kunna skaffa den erfarenhet som krävs.

Därför föreslår Brå att polisen bildar en nationell resursgrupp som ska se till att kunskaper om hedersvåld genomsyrar organisationen.

– Det behövs några som har tydligare fokus på hedersrelaterat våld och förtryck. Kanske kan de ordna centrala utbildningar och skapa kontaktnät med andra myndigheter, för det krävs ju också att man samarbetar kring de här frågorna, säger Emma Ekström.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.