Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-21 01:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/polisens-expert-nagra-ar-mer-eller-mindre-borta-for-gott/

Sverige

Polisens expert: Några är mer eller mindre borta för gott

Varje år hanterar polisen ungefär 25.000 ärenden där en person uppges vara försvunnen. Foto: Alexander Mahmoud

Varje år anmäls tusentals människor försvunna. De allra flesta kommer tillbaka eller hittas kort efter försvinnandet men cirka 130 personer varje år är fortsatt försvunna efter 60 dagar. 

– Det finns inga hundraprocentiga sökmetoder, säger Anders Leicht, ämnesansvarig för räddningstjänst vid polisen. 

Av de tusentals anmälningarna och samtal om försvunna personer som kommer in till polisen leder bara en bråkdel till insatser. Vid 350–400 händelser varje år bedöms situationen för den försvunne som så allvarlig att polisen inleder en räddningsinsats.

Vid insatserna hittas 97 procent av de som polisen söker efter. Ett mindre antal, 3 procent, avslutas utan att den försvunne hittats. Polisens statistik om försvunna personer visar att cirka 130 personer varje år är fortsatt försvunna efter 60 dagar. Förra året var 146 personer fortfarande försvunna efter 60 dagar. 

– Det är de som är kvar efter att vi gjort vad vi kunnat för att hitta dem. Men det är en väldigt levande siffra. Vi kan ha si och så många som är borta ena stunden, sen försvinner det en till medan två kommer tillbaka. Det äldsta ärendet vi har i databasen är från 1951. Några enstaka varje år är mer eller mindre borta för gott, säger Anders Leicht.

Anders Leicht, ämnesansvarig för räddningstjänst vid polisen Foto: Anders Leicht/Privat

Utifrån statistiken delas försvunna personer in i olika kategorier baserat på varför de tros vara försvunna. Kategorin deprimerade står för en fjärdedel av alla ärenden. Även gruppen dementa är stor.

 – Tillsammans utgör deprimerade, dementa och äldre hälften av våra insatser. De andra kategorierna så som svamp- och bärplockare, barn och personer med psykiska funktionshinder är mindre. 

I Sverige finns bara begreppet försvunnen person medan det i den anglosaxiska världen används två begrepp, saknad respektive vilse. Saknad innebär lite förenklat att någon saknar någon annan. Personen som saknas är dock medveten om var han eller hon befinner sig. Vilse betecknar de som både saknas av närstående och som inte själva vet var de befinner sig eller hur de ska ta sig hem. 

Polisen eftersöker alla försvunna men det är den senare kategorin som man kraftsamlar för att söka efter.

 – Folk försvinner av olika anledningar. Det viktiga är att hitta omständigheterna kring försvinnandet och ibland är det ganska uppenbart. Ofta handlar det om sjuka eller förvirrade äldre som vandrar i väg och råkar illa ut. Sen har vi de vuxna som är fullt friska som försvinner utan ett spår, de är knepigare. Men ofta kan det finnas fullständigt naturliga förklaringar, säger Anders Leicht.

Hur stort område polisen söker i beror på vilken kategori den försvunna personen tillhör. Området väljs ut utifrån erfarenheter om var personer som tillhör en viss kategori brukar hittas i förhållande till platsen där de försvann. 

– Det finns alltid en möjlighet att man går förbi en person som ligger död, det har jag sett flera gånger. Både människor och sökhundar kan missa, det händer. 

– Men, det finns inget facit, det får man i efterhand. Det här är ingen absolut vetenskap. Man får göra det bästa möjliga utifrån det man vet. Det finns de fall där vi inte har ett smack att gå på och då är det jättesvårt. 

Läs mer: Poliskommissarie: De anhöriga behöver få ett avslut