Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Polistätheten i Sverige den lägsta på tio år

Poliser vid NMR:s demonstration i Göteborg i september 2017.
Poliser vid NMR:s demonstration i Göteborg i september 2017. Foto: Roger Turesson

Flykten från poliskåren fortsätter, trots regeringens målsättning om motsatsen. Inte sedan 2009 har Sverige haft så få poliser som nu. ”Särskilt allvarligt är det att vi tappar kompetens”, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz.

För sju år sedan fanns 216 poliser per 100.000 invånare i Sverige. Sedan dess har andelen sjunkit år för år, och mellan 2016 och 2017 kraftigare än tidigare. I fjol var andelen nere på 195 per 100.000, visar den senaste personalstatistiken från Polismyndigheten.

Så låg polistäthet har Sverige inte haft sedan 2007.

I absoluta tal var antalet poliser förra året, 19.741, det lägsta sedan 2009.

– Det måste bli fler poliser för att vi ska klara vårt uppdrag. Tilltron till rättssamhället minskar om vi inte klarar det, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz.

– Det är illa nog att vi tappar i antal, men särskilt allvarligt är det att vi tappar kompetens. Det tar ett antal år att bli skicklig. Därför klarar vi inte att utreda brott i den utsträckning vi behöver, och vi har svårt att bekämpa brottsligheten.

Allt färre poliser ute i fält leder till en allt högre arbetsbelastning för dem som är kvar. Det blir en negativ spiral, enligt Nitz.

– Syftet med den stora omorganisationen var att få fler poliser närmare medborgarna. Men det blev nästan 300 färre i ingripandeverksamheten i fjol, det vill säga de som är ute på gator och torg, säger Lena Nitz.

Om man räknar in de civilanställda syns ingen minskning. Det totala antalet polisanställda har ökat med nästan 3.000 sedan 2009.

Av de 905 poliser som slutade 2017 gjorde 406 det för att de gick i pension. Av de övriga gick de flesta till någon annan statlig anställning (138) eller till det privata näringslivet (146). Säkerhetsbranschen är en naturlig bransch för poliser att gå till, enligt Lena Nitz.

Förra året ökade antalet sökande till polisutbildningen kraftigt, men ändå stod platser tomma på de tre lärosäten som utbildar poliser (om ett år blir de fyra).

– Många söker men få klarar kraven.

Det främsta konkreta skälet till att poliser slutar är den låga lönen. Enligt Lena Nitz kan en polis höja sin lön med flera tusen kronor över en natt genom att byta till ett annat statligt jobb.

Andra viktiga skäl som brukar anges är hög arbetsbelastning och bristande ledarskap. Den omstridda stora omorganisationen finns också med som skäl men dominerar inte längre lika mycket.

Politikerna är på det klara med att antalet poliser behöver öka. Det har såväl regeringen som oppositionen lovat. De har också lovat lönelyft.

– Det gäller nu att man håller löftena, säger Nitz.

Vad behöver göras för att vända den negativa trenden?

– Man måste göra polisyrket attraktivt, få tillbaka de som slutat, behålla dem vi har och få rätt personer att välja polisutbildningen. Det gör man genom att höja lönerna.

– Och vi måste få en högskola för poliser, så att man kan forska på metoder och på utveckling av yrket, säger Lena Nitz.

Polisutbildningen är i dag inte på högskolenivå, men det finns ett utredningsförslag om att den ska bli det.

Läs mer: M: Polisflykten regeringens största misslyckande 

Polistätheten i Sverige

Poliser per 100.000 invånare

2007: 195

2008: 198

2009: 205

2010: 216

2011: 215

2012: 208

2013: 206

2014: 206

2015: 202

2016: 201

2017: 195

 

Antalet poliser i Sverige

2007: 17 866

2008: 18 321

2009: 19 144

2010: 20 292

2011: 20 398

2012: 19 890

2013: 19 911

2014: 20 051

2015: 19 903

2016: 20 025

2017: 19 741

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.