Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-11 03:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/prestigeladdat-forskningsfartyg-i-hamn-fem-ar-senare-an-planerat/

Sverige

Prestigeladdat forskningsfartyg i hamn – fem år senare än planerat

Göran Hilmersson har varit ordförande i styrgruppen för Göteborgs universitets fartygsprojekt sedan sommaren 2018. Bygget har kantats av problem och blivit kraftigt försenat.
Göran Hilmersson har varit ordförande i styrgruppen för Göteborgs universitets fartygsprojekt sedan sommaren 2018. Bygget har kantats av problem och blivit kraftigt försenat. Foto: Tomas Ohlsson

Göteborgs Universitets forskningsfartyg Skagerak har kastat ankar vid Nya Varvet. Med utrustning i världsklass ska fartyget bidra till att utforska världen under vattenytan. 

Men prestigeprojektet har kantats av problem. När fartyget nu är i hamn är det fem år försenat – och ännu inte färdigbyggt. 

Under hösten 2019 lever Katarina Abrahamsson i mörker. Professorn i analytisk och marin kemi bor och arbetar på Arktis, där hon studerar hur så kallad årstidsis, som är frusen på vintern men smälter på våren, påverkar ozonlagret, och därmed klimatet.

Nu vill hon göra fler expeditioner norrut. 

– Här ska vi kunna bedriva multidisciplinär forskning av högsta klass, säger Katarina Abrahamsson.

Hon befinner sig i vad som ser ut som en ovanligt modern kemisal på en högstadieskola. Men labbet på forskningsfartyget Skagerak, som nu ligger förtöjt vid Nya Varvet i Göteborg, är betydligt mer avancerat än så. Kollegan och oceanografen Sebastian Swart, som lämnat Sydafrika för att forska vid Göteborgs universitet, beskriver fartyget som en ”state of the art-vessel”.

– Man kan inte köpa ett bättre utrustat fartyg i dag, säger han.

Katarina Abrahamsson, professor i analytisk och marin kemi vid Göteborgs universitet, är tillbaka på hemmaplan efter att ha deltagit i det internationella forskningsprojektet MOSAiC på Arktis.
Katarina Abrahamsson, professor i analytisk och marin kemi vid Göteborgs universitet, är tillbaka på hemmaplan efter att ha deltagit i det internationella forskningsprojektet MOSAiC på Arktis. Foto: Tomas Ohlsson

Hyllningarna lär välkomnas av medlemmarna i styrgruppen för fartyget på Göteborgs universitet. Det har inte varit så gott om lovord under de sju år som gått.

Vi börjar från början. 2013 beställer Göteborgs universitet ett nytt forskningsfartyg. Föregångaren med samma namn, Skagerak, är över 50 år gammalt. Dåvarande rektor vid Göteborgs universitet, Pam Fredman, beskriver satsningen i ett pressmeddelande.

”Forskning som tidigare inte varit möjlig kan nu bli verklighet. Inte minst FN:s senaste klimatrapport framhöll att det behövs mer forskning om havet för att bättre förstå klimatförändringarna”, säger hon.

Fartyget ska byggas på varvet Nauta Shiprepair Yard S.A i Polen. Kontraktet är värt 127 miljoner kronor, och i mars 2015 ska GU få sitt fartyg.

Så blir det inte.

Göteborgs-Posten rapporterar löpande om den olycksdrabbade byggprocessen. Våren 2017, när fartygsbygget redan ligger mer än två år efter tidsplanen, upptäcks att fartyget är för tungt. Nu måste det förlängas med tre meter, till en kostnad av omkring 35 miljoner kronor. Hösten samma år visar det sig att fartyget är instabilt, eftersom tyngdpunkten ligger för högt. 

Forskningsfartyget Skagerak har Göteborgs Universitets egen flagg.
Forskningsfartyget Skagerak har Göteborgs Universitets egen flagg. Foto: Tomas Ohlsson

Nu har den utdragna processen satt sina spår på fartyget – bokstavligt talat. Skrovet har fått en beläggning och måste rengöras. På väg tillbaka till den polska hamnen kolliderar fartyget med kajen och skadas. 

Det är 2018 och dagen då det toppmoderna forskningsfartyget ska lägga till i Göteborg verkar avlägsen. Ändå vill GU inte häva avtalet med Nauta. Då riskerar universitetet en dyr och utdragen process – utan att något fartyg levereras.

Året därpå genomför rederiet Stena RoRo en extern utredning. Utredarna slår fast att Skagerak, trots problemen under byggprocessen, är i gott skick. De råder GU att låta varvet slutföra bygget och att försöka ta över fartyget så snart som möjligt.

Så, i juni 2020, ligger forskningsfartyget äntligen vid kaj i Göteborg. Utan fungerande framdrivningssystem, men ändå.

Göran Hilmersson säger att byggprocessen tagit onödigt lång tid. 

– Vi har haft otur. Det har framför allt varit en kombination av att varvet inte klarat av projektet, i kombination med att underleverantörerna inte gjort vad de skulle.  

I Stena RoRo:s utredning får styrgruppen på Göteborgs universitet kritik för att ingen medlem haft kunskap om fartygskonstruktion. En person med sådan kompetens rekryterades senare. Göran Hilmersson säger att projektet skulle hanterats på ett annat sätt om det genomförts i dag. 

– Man skulle ha låtit någon annan köpa in och färdigställa fartyget, för att sedan hyra in sig på det. Vi på GU äger ju inte ens våra egna lokaler, säger han.

Roger Karlsson är projektledare för färdigställandet av fartyget i Göteborg.
Roger Karlsson är projektledare för färdigställandet av fartyget i Göteborg. Foto: Tomas Ohlsson

Slutnotan för fartyget beräknas landa på strax under 200 miljoner kronor, när fartyget färdigställts i Göteborg. Roger Karlsson är en av de projektledare som arbetar med att göra Skagerak redo för sitt uppdrag. 

– Är vi inte färdiga första maj nästa år säger jag upp mig, säger han med ett skratt. 

Projektledaren visar vägen genom de långa, smala korridorerna i fartyget. Utöver vanliga maskinrum och hytter till både besättning och forskare pekar Roger Karlsson ut torrlabb och forskningsstationer. Marinbiologen Thomas Dahlgren är på plats uppe på bryggan, där forskare ska kunna kommunicera direkt med besättningen under olika expeditioner. Han tror att Skagerak kommer att skapa helt nya möjligheter att kartlägga miljön under havsytan.

– Vi vet mer om månen och mars än vi gör om havsmiljön, säger Thomas Dahlgren.

– Vi har världens bästa ekolod. Eller det bästa som kan köpas för pengar, säger marinbiolog Thomas Dahlgren.
– Vi har världens bästa ekolod. Eller det bästa som kan köpas för pengar, säger marinbiolog Thomas Dahlgren. Foto: Tomas Ohlsson

Marinbiologen säger att det är viktigt att få kunskap om havet för att kunna förutspå hur klimatet kommer att förändras i framtiden. Helst vill Thomas Dahlgren ge sig ut på de riktigt djupa vattnen. Bortom Kosterfjorden ligger den så kallade Norska rännan, som är mellan 700 och 800 meter djup. 

– Det här fartyget gör det möjligt att studera miljön ända ut till djuphavet. I kombination med våra laboratorier skapar detta unika förutsättningar för framtida forskning. Vi kan vara stolta över det vi har här i Göteborg, säger han. 

Läs fler artiklar om Göteborg här 

Ämnen i artikeln

Göteborg
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt