Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-07 15:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/privatspanare-kritiska-mot-utpekandet-inga-nya-tunga-uppgifter/

Sverige

Privatspanare kritiska mot utpekandet: ”Inga nya tunga uppgifter”

Bild 1 av 2 Journalisten Gunnar Wall har skrivit flera böcker om Palmemordet. Han är kritisk till utredningens resultat. Arkivbild.
Foto: Gunnar Seijbold/XP
Bild 2 av 2 En polis lämnar blommor vid platsen för mordet på Olof Palme 1986.
Foto: Kamerareportage/TT

Efter åklagare Krister Peterssons utpekande av den avlidne Skandiamannen som Olof Palmes misstänkte mördare läggs förundersökningen ned.  

Men bristen på ny bevisning i fallet väcker kritik från journalister och privatspanare.

– Jag inte se någonting nytt och absolut ingenting av tyngd som man kommit fram till under de här åren, säger journalisten och författaren Lars Borgnäs.

Under onsdagen presenterade åklagare Krister Petersson och spaningsledare Hans Melander den avlidne Skandiamannen som misstänkt för mordet på Olof Palme den 28 februari 1986.

– Det fanns en person som inte stämde in i den övriga bilden. Hans uppgifter gick inte att förena med övriga vittnens, sa Hans Melander under presskonferensen, och syftade på Stig Engström.

Skandiamannen, Stig Engström, uppgav bland annat att han pratat med Lisbeth Palme på mordplatsen, något utredningen inte kunnat bekräfta. Åklagare Krister Petersson gick under presskonferensen igenom flera vittnesmål kring gärningsmannens signalement – keps och mörk rock. Detta ska passa in på Skandiamannens klädsel under kvällen.

Journalisten och författaren Lars Borgnäs är dock kritisk mot utpekandet.

– Det är en total brist på uppgifter som knyter Skandiamannen till mordet. Jag tycker det är anmärkningsvärt att man pekar ut en namngiven, därtill död person, utan att ha mer på fötterna.

Att Skandiamannens egen berättelse om händelserna skiljer sig från andra vittnens är inte tillräcklig bevisning, menar Lars Borgnäs.

– Han har uppenbarligen inte agerat så som han sa att han gjorde. Han uppträdde inte så som han själv berättade på mordplatsen. Men det knyter honom inte till mordet.

Enligt Lars Borgnäs är dagens besked ett misslyckande.

– Jag tycker det är ett oerhört dåligt slutresultat för den här spaningsgruppen. Det finns mer att göra. Mordet går att lösa, det är jag övertygad om. Men den här gruppen klarade inte det. De har totalt misslyckats, säger Lars Borgnäs.

Han vill se därför se en ny fas i utredningen, med ny förundersökningsledare och spaningsgrupp.

– Det finns andra områden som den här gruppen har försummat, säger han.

Lars Borgnäs lyfter fram Sydafrikaspåret som ett intressant uppslag som Hans Melander var inne på under dagens presskonferens.

– Själv menar jag att det finns grupperingar inom Sverige som man inte ens har närmat sig under 34 år som är svåra, men som måste utredas innan utredningen läggs ner. Där ingår säkerhetspolisen.

Journalisten Gunnar Wall, som skrivit flera böcker om Palmemordet, är även han kritisk till utredningens resultat. När det stod klart att Skandiamannen pekades ut som misstänkt gärningsman blev han överraskad över avsaknaden av nya bevis.

– Man hade ju faktiskt inga nya bevis alls – ingen teknisk bevisning, inget nytt vittne som kunnat lägga till någonting. Det var bara åklagarens genomgång av vad som finns i äldre material, och en ganska ensidig tolkning av det. 

Under presskonferensen var Krister Petersson tydlig med att bevisningen inte ensamt räcker för en fällande dom, men att omständigheterna kring Skandiamannen hade varit tillräckliga för ett häktande. Det var ett uttalande Gunnar Wall förvånades över.

– Vad är syftet med att göra ett utpekande under de omständigheterna? Det hade inte kostat något att säga att utredningen står och stampar och att man tillsvidare får lägga den på is. 

Gunnar Wall menar att det är intressant att Skandiamannens berättelse från brottsplatsen avviker från andra vittnesmål, men anser att det inte är tillräckligt för att lägga ner utredningen.

Han pekar på en alternativ tolkning av Skandiamannens avvikande redogörelse för händelsen.

– Man kan tänka sig att han spelade en mycket mer passiv roll på brottsplatsen än vad han själv påstod. Han beskrev själv att han deltog i räddningsåtgärden, att han pratade med Lisbeth Palme och informerade polisen om gärningsmannens flykt. Han framställde sig själv i väldigt bra dager, och en annan tolkning är att det var så han tyckte att han borde agerat.

Skandiamannens ”tillsnyggade version” skulle därför vara svår att få bekräftad av andra vittnen.

– Vi vet ju att han gärna ville ha uppmärksamhet. Vi vet att han gärna framställde sig själv som viktig och duktig.

Dessutom påpekar Gunnar Wall att det är svårt att få andra delar av historien att gå ihop om Skandiamannen är mördaren.

– Antingen måste han regelmässigt haft med sig vapen och ammunition vart han än gick. Det är svårt att svälja. Det andra alternativet är att han skaffade tillgång till vapen under kvällen efter att ha fått kännedom om var paret Palme befann sig.

– Han måste i så fall ha fått tag i en person som tyckte att det var rimligt att lämna över ett vapen till honom en fredagskväll, vilket de flesta människor inte skulle göra, säger Gunnar Wall.

Inför onsdagens besked hoppades många på ett avslut på gåtan vem som mördat Olof Palme. Gunnar Wall tror att vissa har fått det, men för andra kommer diskussionerna att fortsätta.

– Jag tror att det kommer att bli en ordentlig diskussion. Det kommer att komma fram uppgifter som visar att den här historien skaver och är långt i från övertygande, säger han.

Läs mer: Stefan Lisinski: Skandiamannen bör betraktas som oskyldig 

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt