Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-09 16:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/professor-aldre-och-riskgrupper-bor-fa-vaccin-som-redan-finns/

Sverige

Professor: Äldre och riskgrupper bör få vaccin som redan finns

Birgitta Evengård, seniorprofessor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet.
Birgitta Evengård, seniorprofessor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet. Foto: Privat

Vanligt vaccin mot pneumokocker kan skydda mot en viss lunginflammation som i vissa fall drabbar covidpatienter, menar Birgitta Evengård, seniorprofessor i infektionssjukdomar.
Hon får medhåll av experter – även om studier som visar på eventuella effekter av vaccinet för coronasmittade saknas.

– Det är bra om informationen sprids, säger hon till DN. 

Coronapandemin är så ny att vetenskapliga studier, som beskriver förloppet i de allvarligaste fallen, är få. Men att lunginflammation bidrar till en stor del av dödsfallen är känt.

Lunginflammation kan orsakas både av både virus och bakterier. Tidiga rapporter från Kina visade att covid-19-lunginflammationen orsakas av viruset i sig. Enligt Folkhälsomyndigheten ”finns troligen fall där lunginflammation är en sekundär sjukdom orsakad av bakterier”.

Den vanligaste bakterietypen bakom lunginflammation är pneumokocker, som det finns vanliga vaccin emot.

Även om det inte finns några studier som ger belägg för att pneumokockvaccin skulle minska risken för coronasmittade att dö eller bli allvarligt sjuka, anser Birgitta Evengård, seniorprofessor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet, att tidigare kunskap om virus och följder ger stöd för teorin. Hon uppmanar därför alla äldre och riskgrupper att vaccinera sig mot pneumokocker.

Sedan 2009 ingår pneumokockvaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Sverige, och Folkhälsomyndighetens rekommendationer är – sedan långt innan coronaepidemin – att även alla över 65 år, och yngre personer som tillhör riskgrupper, ska vaccinera sig.

– Det är bra om information om att man bör följa redan existerande riktlinjer görs tydlig och sprids ännu mer. Sannolikt sparar man också på vårdens resurser om man skulle vaccinera mot detta. Allt finns ju redan på plats och flera regioner har det subventionerat, så det är bra om det tas upp i det här sammanhanget, säger Evengård.

Bakterieinfektioner till följd av virus är välkänt. Exempelvis tyder en studie på att majoriteten av de 50-100 miljoner som dog under influensan spanska sjukan mellan 1918-1920, dog av en bakteriell lunginflammation.

– Allt som stör slemhinnan i lungorna gör att bakterier, vanligast pneumokocker, kommer in. Ofta bär man på pneumokocker i näsan och svalgets slemhinna. När den blir skadad – som den blir av en svår virusinfektion – är det lättare för dem att ta sig in i kroppen, enkelt uttryckt, säger Evengård.

Världshälsoorganisationen WHO understryker att pneumokockvaccin inte skyddar mot covid-19, men rekommenderar vaccination mot respiratoriska sjukdomar påpekar att ”bakteriell saminfektion är möjlig”.

I februari publicerades en artikel i tidskriften Intensive Care Medicine, om att anställda i intensivvården bör vara vaksamma på om allvarligt sjuka i covid-19 drabbats av bakterieinfektioner efter en vecka.

Magnus von Seth, överläkare och medicinskt ledningsansvarig på centralintensivvårdsavdelningen vid Akademiska universitetssjukhuset i Uppsala, beskriver att man kontinuerligt letar efter bakterieinfektioner hos covidpatienter, genom att ta bakterieprover och analysera lungröntgen.

– Man har sett i andra länder att i början av insjuknandet är det en virusinfektion och sedan får man en del bakteriella pålagringar i samband med långvarig intensivvård och annat också, säger han.

Normalt får runt hälften av alla patienter som vårdas under längre tid i respirator en bakteriell lunginflammation, oavsett den bakomliggande grunden till vården, enligt Magnus von Seth.

En av vaccintillverkarna Pfizer uppger i ett mejl att det ”saknas tillgängliga data för saminfektion med covid-19 och pneumokocksjukdom”, men att företaget under de senaste veckorna sett en ökad efterfrågan. 

Maria Axelsson, enhetschef för avdelning epidemiologisk uppföljning på Folkhälsomyndigheten, vänder sig inte emot att pneumokockvaccin skulle vara fördelaktigt:
– Det är mycket möjligt att det är så. Men mekanismerna bakom sjukdomen är inte helt klarlagda, säger hon och tillägger:
– Vi rekommenderar fortfarande vaccinet för riskgrupper och vi har ingen direkt plan för att ändra det.

Flera experter DN talat med är positiva till idén att vaccinera.

Joakim Esbjörnsson-Klemendz, docent i virologi vid Lunds universitet:

– Min spontana känsla är att jag tror att det kan vara klokt, utan att ha stöd i stora vetenskapliga studier. Förutom handtvätt, att undvika sociala kontakter och att ta sig i ansikte, skulle jag absolut rekommendera alla i riskgrupperna att vaccinera sig.

Peter M Nilsson,  professor i klinisk kardiovaskulär forskning, överläkare och medicinhistoriker vid Lunds universitet, anser att tanken är god men varnar dock för ett slags moment 22: risken att riskgrupper beger sig till vaccinationscentraler och samlas i fyllda väntrum, där de riskerar att smittas med covid-19.

– Logistiken kring en sådan vaccination måste vara noga genomtänkt och organiserad. 

Peter Gutniak, verksamhetschef för privata vaccinationscentralen Vaccinationsgruppen i Stockholm, understryker att man bör vara vaksam på de två olika typerna av vaccin. Det ena, som i Stockholm ingår kostnadsfritt till riskgrupper i Smittskyddets årliga kampanj, Pneumovax, skyddar mot 23 typer av pneumokocker men ger i sig inget skydd mot lunginflammation. Om man tar den först bör man vänta i ett år innan man tar det andra, Prevenar13, som skyddar mot lunginflammation.

Om man är ovaccinerad och tar Prevenar13 först kan man däremot ta Pneumovax efter åtta veckor. Prevenar13 ger upphov till minnesceller, vilket gör att man efter att ha tagit Pneumovax som ett komplementvaccin erhåller en förstärkande effekt på de gemensamma serotyperna, vilket man inte uppnår om man gör tvärtom. 

Pneumovax bör som mest tas två gånger under en livstid, och med minst fem års intervall mellan doserna, annars riskeras ”hyporespons”, alltså ett sämre skydd. De flesta bör dock endast ta sprutan en gång. Hur långt skyddet från en dos Prevenar13 räcker, är fortfarande okänt.

– Men Prevenar är restnoterat och vi har bara ett fåtal doser kvar. Farhågan är att riskgrupper med KOL och annat inte får tillgång till vaccinet nu när efterfrågan ökar, säger Peter Gutniak.

Pfizer uppger till DN att man jobbar aktivt för att få hit extra leveranser och att nästa preliminärt kommer i mitten av april.

Ingela Hagman, sjuksköterska som jobbar med avancerad sjukvård i hemmet, anser att sjukvårdspersonal borde sköta vaccination av hem till äldre och riskgrupper i hemmet.

– Så att dessa grupper inte behöver utsätta sig för smittorisk vid vaccinationscentraler. Det skulle ju spara vårdresurser enormt.

Folkhälsomyndigheten har haft ett regeringsuppdrag angående riskgruppsvaccinationer och föreslog i april 2016 att vaccination mot pneumokocker ska ingå i ett nationellt särskilt vaccinationsprogram för definierade riskgrupper. 

I september ställde ordförande i riksdagens socialutskott Acko Ankarberg (KD) en fråga till regeringen om när förslag kommer. Socialminister Lena Hallengren (S) svarade i oktober att frågan är under beredning.