Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Professorn som ber om ursäkt för pedagogik får mothugg

Foto: Beatrice Lundborg

Den nya pedagogiken som infördes på 90-talet är ett av skälen till fallande skolresultat och devalverat läraryrke. Det menar professor Jonas Linderoth, som på torsdagens DN Debatt ber om ursäkt för sin egen roll i detta, och uppmanar andra pedagogikforskare att göra avbön. Men i stället får han mothugg: inlägget är dåligt belagt och förvirrande, menar en av de utpekade.

Det var när lärarna gick från klassisk undervisning till att bli ett slags handledare, som ser till att elever på egen hand undersöker och tar reda på saker, som det började gå utför för den svenska skolan, menar pedagogikprofessorn på torsdagens DN Debatt.

Fallande resultat och lärarbrist har följt i spåren – och felet beror till stor del på den nya läroplanen som kom 1994, som ett resultat av kommittén ”Skola för bildnings” arbete, enligt Linderoth. Han anser att de som är ansvariga för den hör till dem som borde göra som Linderoth själv, och be om ursäkt.

Det skulle bidra till att höja lärarnas status igen.

Men hela resonemanget är förvirrande och illa underbyggt, tycker den dåvarande kommittéordföranden, professor emeritus Ulf P. Lundgren.

– Det Jonas Linderoth skriver är att han förut trodde en sak, och nu tror han en annan. Han har ingen empiri som stöder det han påstår, och det är sorgligt att han inte ens har brytt sig om att gå tillbaka till källorna ordentligt. Vi tog inte upp vad lärarna skulle göra i klassrummet, säger Ulf P. Lundgren.

I stället handlade kommitténs arbete huvudsakligen om hur skolan skulle bli mindre detaljstyrd när den övergick från statligt till kommunalt huvudmannaskap, och man införde en målstyrd undervisning med utvärderingssystem.

Det som Linderoth tar upp om att eleven skulle ”undersöka och upptäcka” och lärarna ”stimulera, stödja och handleda” och i mindre utsträckning ”berätta, förklara och instruera” är i stället hämtat från kommittédirektiven, en beskrivning från politiskt håll av vad man vill uppnå.

Läs också: ”Jag ber om ursäkt för 90-talets pedagogiska idéer”

Niclas Westin, chef på Skolverkets skolutvecklingsavdelning, håller med Ulf P. Lundgren om resultatet av kommitténs arbete.

– Ja det är min bild också. Syftet var att läroplanen skulle bli ett målstyrningsdokument och vara mindre detaljstyrande i både innehållsfrågor och hur lärare skulle undervisa. Men det är helt sant att lusten att lära lyfts fram i läroplanen. Min tolkning är att riksdag och regering velat ha med de här formuleringarna om att det är viktigt att skolan skapar engagemang och intresse, skapar lust att lära sig, och det står inte i motsättning till skolans kunskapsuppdrag.

Hur ser du på Jonas Linderoths tes om att skolans kris beror på att läraren gått från att undervisa till att handleda?

– Det är inte vår roll på Skolverket att recensera enskilda forskares slutsatser. Jag förstår resonemanget men jag har inte sett någon utvärdering eller forskning om att det skulle vara den viktigaste orsaken till skolans resultatförsämring. Vi vet dock att det gynnar elevernas kunskapsutveckling när lärare tar en aktiv roll i undervisningen.

Jonas Linderoth knyter också den förändrade lärarrollen till rapporterna om den stora lärarbristen vid årets skolstart.

Lärare söker sig bort från yrket och viljan att utbilda sig till lärare är liten på grund av den låga statusen.

Enligt Niclas Westin har dock bristen på behöriga lärare varit stor de senaste 20 åren. Att det blivit särskilt tydligt i år beror på att kraven på legitimation och behörighet i alla ämnen som man ska undervisa i har slagit igenom och synliggör bristen på ett helt annat sätt än tidigare.

– Orsaken till att lärare inte vill vara kvar i yrket, utifrån vad de själva säger i undersökningar, är att de inte tycker att de får fokusera på det som är kärnan i deras uppdrag, undervisning och arbete direkt med eleverna.

Lärarförbundet menar i en kommentar till DN att det främst är att skolan dränerats på resurser, lärarnas dåliga löneutveckling och arbetsbelastning som ligger bakom krisen.

– Det är inte att den gamla lärarrollen återkommer som ska lösa dagens eller morgondagens pedagogiska utmaningar. Det är inte heller en avbön från en forskare som kommer att höja läraryrkena eller kunskapsutvecklingen, säger ordföranden Johanna Jaara Åstrand.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.