Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Program mot mobbning sågas

Foto: Lars Lindquist

Skolornas program mot mobbning fungerar dåligt och kan till och med göra problemet värre, enligt Skolverket. Skandalöst, men inte förvånande, anser Kamratpostens chefredaktör.

Skolverket kritiserar metoden att använda färdiga programkoncept mot mobbning, efter en omfattande utvärdering som myndigheten har gjort.

Programmen - åtta stycken - är enligt verket ineffektiva och riskerar rentav att öka mobbningen. Därför rekommenderar Skolverket att skolorna inte använder programmen i arbetet mot mobbning.

Enligt verket kan två insatser leda till att mobbningen ökar - exempelvis kamratstödjare.

– Skolverket kan inte rekommendera något av programmen i sin helhet, säger Annika Hjelm, undervisningsråd på Skolverket.

– Friends är ett förebyggande program och det är enligt den här utvärderingen en väldigt effektiv insats. Å andra sidan är en bärande idé kamratstödjare, som även ska fungera som observatörer och rapportörer till vuxna, vilket kan leda till ökad mobbning, säger hon och fortsätter:

– Det finns exempel på hur kamratstödjarna blir utsatta för kränkande behandling. När eleverna blivit ögon och öron åt de vuxna har det hängt samman med att mobbningen har ökat på skolorna generellt.

Många skolor använder antimobbningsprogrammen, men blandar ofta flera olika metoder.

Ola Lindholm, chefredaktör på Kamratposten, är upprörd:

– Det är skandalöst att kommunerna köper sig fria i mobbningsfrågan. De lägger kommunala skattepengar på program som inte har bevisad effekt och som i många fall har helt motsatt effekt, säger han till TT.

Han säger sig dock inte vara "ett dugg förvånad" över att antimobbningsprogrammen inte fungerar.

– Vi som har jobbat en del med skol- och mobbningsfrågor har anat det länge, att de program som kommunerna köper in, och som inte bygger på vetenskapliga grunder, inte har någon effekt.

– Men det är fantastiskt bra att studien är gjord. Det här bevisar att man måste jobba med mobbning på ett helt annat sätt, säger Ola Lindholm.

Flickor är lika utsatta för mobbning som pojkar, visar studien. Insatser fungerar dessutom olika för flickor och pojkar. Utvärderingen visar att det som hjälper för pojkar kan ha motsatt effekt för flickor.

– För mobbning av pojkar är det flera insatser som minskar mobbningen. Relationsfrämjande insatser för att skapa närhet och gemenskap. Ordningsregler som är framtagna i samarbete med personal och elever.

– För pojkar spelar det också roll att det finns disciplinära strategier, så att de vet vilka konsekvenser överträdelser får, säger Annika Hjelm.

För flickor har det visat sig vara effektivt med ett systematiskt rastvaktssystem på otrygga platser.

– Att alla elever känner till hur det fungerar ger effekt särskilt för flickor, säger Annika Hjelm.

– Eleverna måste också vara delaktiga i att planera insatserna. De måste ha en möjlighet att påverka arbetet mot mobbning.

Så är det inte i dag. Dessutom förankras inte programmen bland skolpersonalen.

– Ofta tar man beslut på kommunal nivå om att alla skolar ska arbeta med programmen. När programmet inte är förankrat leder det till ett visst motstånd hos personalen, säger Hjelm.

– Den här rapporten borde hålla alla oss som jobbar för och i skolan vakna på nätterna, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.

Lärarförbundet kommer nu att öka trycket bakom sina krav.

– Lärarutbildningen måste ge lärarna ordentliga verktyg och kompetensutveckling, för det är lärarna som kan motverka mobbning. Och lärarna måste få gemensam tid för att tillsammans ta i tu med denna problematik, nu är läraryrket i Sverige för mycket ett ensamarbete, säger Eva-Lis Sirén.

Enligt undersökningen blir 1,5 procent av eleverna mobbade under ett år eller ännu längre tid. Det vilket motsvarar 2_3 elever på en genomsnittsskola med 191 elever.

Totalt har 10.000 elever i årskurs 4_9 deltagit i studien. Programmen som har undersökts under tre år är Friends, SET, Lions Quest, Olweusprogrammet, Farstametoden, Skolkomet, Skolmedling och Stegvis.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.