Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Psykiater larmar om felaktiga diagnoser på barn

Sven Román.
Sven Román. Foto: Privat

Felaktiga diagnoser, ofullständiga utredningar och bristande kompetens. En barnpsykiater i Mellansverige har anmält ett externt vård­bolag till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, för flera psykiatriska diagnoser som ställts på barn och ungdomar.

IVO ska nu granska ärendet.

Neuropsykiatriska utredningar, NP-utredningar, av barn och ungdomar som görs av privata vårdbolag behöver kvalitetssäkras. En NP-utredning måste få ta den tid det tar. Många föräldrar hör av sig och är missnöjda med att utredningarna av deras barn har gått för fort, säger Sven Román, barn- och ungdomspsykiater och den som anmält det privata vårdbolaget Utredningskompaniet.

Landstinget i Dalarna är ett exempel på de som tar hjälp av privata vårdbolag. Det anlitar i dag totalt 22 externa vårdaktörer för att korta köerna för barn och ungdomar som väntar på en NP-utredning. År 2016 kostade de externa tjänsterna landstinget 12 miljoner kronor, i år hittills drygt fem miljoner.

Dalarna är inte ensamt om att lägga ut neuropsykiatriska utredningar på entreprenad, endast tre av 21 landsting skötte utredningarna i egen regi under åren 2016–2017, visar DN:s granskning.

Det finns ett sug efter diagnoser från skolan.

Det finns främst två skäl till att landstingen anlitar privata vårdbolag för NP-utredningar av barn och ungdomar. Det ena är att köerna på landets barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar, Bup, ökat kraftigt och att psykologerna där inte hinner med och de är för få.

– Personalen går på knäna. Mellan åren 2007 och 2012 har vi haft en 60-procentig ökning av barn som söker till Bup. Men vi har nästan inte fått några ökade resurser för att klara det. Folk jobbar ihjäl sig. Det finns exempel på psykologer som redan under sin praktiktjänstgöring går in i väggen, säger Bengt Persson, ordförande i Sveriges Neuropsykologers förening, SNPF.

Det andra skälet när landstingen anlitar externa vårdaktörer är vårdgarantin. Den innebär att patienter har rätt till ett första psykolog- ­eller läkarbesök inom 30 dagar och att behandling eller utredning ska påbörjas inom 90 dagar.

Många privata vårdbolag som gör NP-utredningar av barn och ungdom lovar snabb ärendegång, till exempel med en beräknad tid för att utredning ska påbörjas inom en vecka. Det anmälda bolaget Utredningskompaniet är ett av dem. DN har tagit del av anmälan som omfattar fyra barn i åldern 8 till 17 år som enligt barnpsykiater Sven Román fått sammanlagt sju felaktiga diagnoser.

I sin anmälan pekar han på att utredningarna är undermåliga, för grunda, att underlagen är för svaga, kort sagt att barnen har blivit för dåligt utredda. ”Det förstärker intrycket av att vårdbolaget gjort NP-utredningarna på löpande band och utan tillräcklig reflektion”, skriver han i sin anmälan.

Han anser rent generellt att den här typen av utredningar kräver en bred kunskap hellre än en smal specialitet.

– Har man en bred psykologkompetens så är man öppen för att barnets problematik kanske handlar om annat än en diagnos. Annars blir det lite som du frågar får du svar, säger Sven Román.

– Det räcker inte med att föräldrar och skolpersonal fyller i skattningsformulär. Man behöver prata med dem, fråga vad de menar med vad de har kryssat för i formulären. Barn kan prestera sämre i skolan, ha bristande uppmärksamhet eller sluta samspela med kamraterna på grund av skilsmässa i familjen, depression, dålig pedagogik eller utsatthet i skolan.

Läs också: Vårdbolaget: Vi har följt avtalet

Läs också: Fyra fall som anmälts

Ökningen av adhd-diagnoser kopplas inte sällan ihop med bristande resurser i skolan. Men det finns ingenting i skollagen som säger att det krävs en NP-diagnos på en elev för att få särskilt stöd till eleven.

– Det finns ett sug efter diagnoser från skolan. De behöver intyg på en diagnos för att sätta in resurser. Men det finns ingenting i skollagen som säger det, men i praktiken fungerar det så. Sedan finns det även ett tryck från föräldrar om diagnos och bland tonåringar kan en diagnos till och med vara något eftersökt. Det har nästan blivit lite mode, säger Ingemar Engström professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Örebro universitet.

Han menar inte att man ska bortse från att till exempel en störande elev kan ha en diagnos, men anser att man måste se till barnets hela situation: Hur har barnet det hemma och i skolan?

– Vi lever i en tid av medikalisering där det avvikande lätt förklaras med en diagnos, säger Ingemar Engström.

Bengt Persson på SNPF är inne på samma linje:

– Vi håller på att medikalisera ett skolproblem. Skolan skjuter över sina problem på Bup. Cirka 20 procent av eleverna når inte kunskapsmålen. Man kan inte förutsätta att alla ska klara allting, men det skolan gör är att individualisera ett skolproblem. Om skolan gjorde sitt jobb skulle inte vi svämmas över av NP-utredningar.

Bengt Persson är därför inte förvånad över att nästan alla landstingen har behov av externa vårdbolag som gör NP-utredningar på barn och ungdomar.

– Nej, det förvånar mig inte, och att göra snabba utredningar är en kassako för bolagen. En utredning på en till två dagar för 40 000 kronor, diagnos och var så god och skölj! Det finns psykiska illamåenden som inte är adhd, autism eller add, utan som bottnar i depression eller till exempel ätstörningar. Diagnoser som inte kan ställas med hjälp av skattningsformulär. Människor behöver människor för att ta hand om människor.

Läs också: Skolornas attityd avgör om elever får diagnoser

Fakta.

Ökning: Förra året hade 5, 5 procent av alla pojkar i Sverige i åldern 10-17 år och 2,5 procent av alla flickor minst ett uttag av adhd-läkemedel. Men de geografiska skillnaderna är stora och pendlar mellan 3 - 9 procent bland pojkar och 1 - 4 procent bland flickor. I 23 kommuner får i dag över 10 procent av pojkarna läkemedel för adhd, i några kommuner över 14 procent.

NP-utredning, neuropsykiatrisk utredning: I den ska ingå: tidigare sjukdomshistoria genom föräldraintervju, samtal med barnet, kartläggning av hur barnet fungerar i skolan, samtal med lärare/elevhälsan, psykologisk utredning av psykolog med vissa tester, medicinsk undersökning av läkare, samlad bedömning, skriftligt utlåtande samt återkoppling av utredningsresultat till föräldrar, barnet och skolpersonal.

Vårdgarantin: Den tidigare förstärkta vårdgarantin har avskaffats. Den innebar att 90 procent av patienter upp till 18 år skulle få ett första psykolog/läkarbesök inom 30 dagar, och att 80 procent skulle ha fått påbörja en fördjupad utredning/behandling inom ytterligare 30 dagar. Nu gäller behandling inom 90 dagar.

Skollagen: Skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov och uppväga skillnader i deras förutsättningar att nå kunskapskraven. Vissa elever behöver extra anpassning och särskilt stöd. Innan en elev får särskilt stöd måste skolan först se över sina pedagogiska metoder, hur den aktuella elevgruppen fungerar samt fördelningen av befintliga resurser. Det är rektorn som ansvarar för att stöd och åtgärdsprogram sätts in hos en elev som har behov av det. Enligt Skollagen finns det inga krav på NP-diagnos för att ge elever rätt till särskilt stöd. Däremot ska en utredning göras om extra anpassningsstöd inte har fungerat.

Diagnoserna

Adhd: Kombinerad form. Problem med uppmärksamhet, överaktivitet och impulsivitet. Det är den vanligaste formen av adhd.

Adhd huvudsakligen ouppmärksam form: Problem med uppmärksamhet och koncentration, men få eller inga problem med överaktivitet och impulsivitet. Även kallad add.

Autism: Medfödd funktionsnedsättning. Problem med helhetsförståelse, socialt samspel/kommunikation, planerings- och organisationsförmåga, fantasi/föreställningsförmåga, minnesfunktioner, beteenden och känslor.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.