”Psykoanalytiker styrde nyckelpersonerna i Quick-affären”

Nästa vecka kommer boken ”Mannen som slutade ljuga” av journalisten och författaren Dan Josefsson. För första gången beskrivs vården och terapin av Sture Bergwall, som Quick numera heter. Enligt Dan Josefsson är det här den verkliga skandalen finns.

Gruppen runt Quick beskrivs som en sekt, där inga avvikande uppfattningar fick komma fram.

Dan Josefsson pekar ut en psykoanalytiker i Stockholm som den verkligt drivande bakom vården av Sture Bergwall. Hon hette Margit Norell och var en av vissa älskad, av andra fruktad, psykoanalytiker. Hon avled år 2005, drygt 90 år gammal, och hon fortsatte vara yrkesverksam ända fram till sin död.

Flera av de mest tongivande personerna på Säters rättspsykiatriska klinik reste varje vecka till henne och fick handledning i hur terapin av Thomas Quick skulle genomföras. Samtidigt fick de själva terapi hos Margit Norell.

I boken berättar flera personer om Margit Norells fantastiska förmåga att knyta an till personer. Flera själva yrkesverksamma psykologer och terapeuter beskriver henne som den enda mamma de har haft i sitt liv.

– Trots att det handlar om vuxna yrkesmänniskor blev det en sådan relation. Hon hade en fantastisk förmåga att vara närvarande. Och hon var alltid tvärsäker, säger Dan Josefsson.

Bland dem som gick i terapi hos Margit Norell fanns Quicks/Bergwalls terapeut på Säter, Birgitta Ståhle, men också andra psykologer och flera läkare.

Men även flera andra som gav honom terapi fick handledning och terapi av Margit Norell. Även Sven Å Christianson, anlitad av polisen som minnesexpert under mordutredningarna, gick i terapi hos Margit Norell, samtidigt som han deltog i utredningarna. Han är i dag professor i psykologi vid Stockholms universitet.

En av de bärande teorierna hos Margit Norell, och gruppen kring henne, var att patienterna i terapin kunde få fram hemska barndomsminnen som de hade förträngt. Ofta gällde det sexuella övergrepp i mycket tidig ålder. Även några av terapeuterna berättar att de själva började minnas sådana händelser som de tidigare inte hade vetat om.

I Sture Bergwalls fall var teorin en förutsättning för att få hans berättelse att gå ihop.
Övergrepp i barndomen ansågs förklara varför han själv skulle ha mördat. Att han dessutom lämnade felaktiga uppgifter om alla morden förklarades med att minnena var så obehagliga att han inte vågade närma sig dem.

Kritiken av denna teori har varit mycket stark. Dels har flera forskare visat att det är nästan omöjligt för människor med traumatiska minnen att glömma vad de har varit med om, även om de skulle önska det. Däremot är risken mycket stor att en suggestiv terapi kan väcka falska minnen. Patienten börjar själv tro att man råkat ut för saker som aldrig har inträffat.

Dan Josefsson avslöjar också att även Sven Å Christianson, professor i psykologi, och minnesexpert, gick i terapi hos Margit Norell, samtidigt som han skrev intyg till domstolarna om vad Quick/Bergwall kunde minnas. Hans vittnesmål spelade en mycket stor roll för att Quick dömdes för alla morden.

I en av rättegångarna vittnade Christianson och sa att det typiska för den sortens mord var ”att gärningsmannen oftast blivit utsatt för fysiska eller psykiska övergrepp under uppväxttiden ... Morden kan ses som en form av berättelse, ett omedvetet berättande om sina upplevelser”, heter det i domen.

DN har frågat Sven Å Christianson om terapin hos Margit Norell. Vi ville veta hur han själv påverkades av att ha samma terapeut som handledde terapin av Thomas Quick. Men han har inte återkommit med några svar.

Psykologen och psykoterapeuten Cajsa Lindholm var knuten till Säter som handledare under 90-talet och hon tillhörde de drivande i den så kallade ”Margit-gruppen” och var en av de personer som stod Margit Norell närmast. Hon berättar i boken att det var Margit som lärde upp henne till psykoterapeut: ”Jag är oerhört tacksam över att ha träffat henne. Hela min professionella identitet bygger på kontakten med henne.”

När DN kontaktar Cajsa Lindholm avböjer hon en intervju med hänvisning till att hon inte läst Josefssons bok.

DN har varit i kontakt med Margit Norells närmast anhöriga som avböjer att kommentera. DN har även sökt Birgitta Ståhle, men hon har inte varit nåbar och har hittills valt att inte kommentera Quick-affären över huvud taget.