Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-22 14:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/psykologen-vadjar-till-anhoriga-att-resa-till-syrien-kan-forvarra-situationen/

Sverige

Psykologen vädjar till anhöriga: Att resa till Syrien kan förvärra situationen

Foto: Maya Alleruzzo/AP

Flera anhöriga till svenska IS-stridande och deras barn som sitter fast lägret al-Hol i Syrien vill nu åka ner för att försöka hjälpa dem.

– Jag förstår deras desperation, men jag avråder bestämt, säger Yassin Ekdahl, psykolog.

Rätta artikel

Om en vecka planerar en grupp som bor på Järvafältet i nordvästra Stockholm, och som är anhöriga till personer som lämnat Sverige för att ansluta sig till IS, att resa ner till det uppmärksammade lägret al-Hol i Syrien.

En av dem är den svenska pappa, vars 25-åriga dotter anslutit sig till IS i Syrien, och som DN tidigare intervjuat. Hans dotter och hennes tvååriga flicka ska enligt uppgift befinna sig där.

– Jag ska absolut åka ned dit och försöka träffa dem.

När DN intervjuade honom befann sig dottern och hans barnbarn i Baghuz, där hårda slutstrider mot IS ägde rum.

Då var han osäker på om hans barn och barnbarn skulle överleva. Nu berättar han att de klarade sig och fördes till lägret i nordöstra Syrien.

– Det har gått bra, livet går vidare. De är nu i al-Hol. Även den lilla flickan, säger han och berättar att han har kontakt med grupper av svenskar som träffas och planerar att resa ner till Syrien för att träffa sina anhöriga där.

Enligt Yassin Ekdahl, psykolog och tidigare kommittésekreterare hos Nationella samordnare mot våldsbejakande extremism, träffades en grupp av anhöriga från Järvaområdet i söndags kväll – ett möte som SVT var först att berätta om.

Ett 20-tal personer var på plats. Budskapet var tydligt: de känner att de måste åka ner, dels för att rädda svältande och sjuka barn och barnbarn från den våldsamma misär som råder i lägret, dels för att skapa opinion.

Det gör Yassin Ekdahl, som har haft kontakt med många av de berörda anhöriga i flera år, bekymrad:

– Jag vet att de nu är mycket uppgivna. Jag avråder dem dock bestämt från att resa. Det finns inte mycket de kan göra på plats, det är inte ens säkert att de kommer in i lägret. Att resa ner riskerar att skapa dubbelt lidande, säger han.

Att anhöriga resa ner kan till och med förvärra situationen och skapa mer bekymmer, menar Yassin Ekdal.

– De bästa är att avvakta regeringens besked. Men någonting måste ske, det är uppenbart. De anhörigas agerande är ett rop på hjälp, säger Yassin Ekdal.

Säkerhetspolisens ger inga råd till anhöriga som hör av sig och vill resa ner till Syrien, utan hänvisar till Utrikesdepartementet, UD. Den nu gällande rekommendationen är att inte resa till Syrien.

Enligt uppgifter till DN kan 17 vuxna personer från Järvafältet befinna sig i Syrien. Av dem är ett dussin kvinnor och en är handfull män, några av dem är döda i dag. Tillsammans har de runt 30 barn. Det innebär att hälften av de drygt 60 svenska barn som DN:s team på plats i Syrien i förra veckan fick information om kommer från Stockholms nordvästra förorter.

Där har radikaliseringen av unga människor pågått i många år. I juni 2014 rapporterade DN att minst sex unga kvinnor rest från Stockholm till Syrien. Ett halvår senare intervjuade DN en ung man på Järvafältet vars vän också mycket plötsligt radikaliserats och försvunnit.

– Jag fick en chock. Han pluggade på universitetet, han hade framtidstro. Hans föräldrar är etablerade, har bra jobb. Då förstod jag det djupa, sjuka allvaret i det som håller på att hända, sa hans vän då. 

Han berättade också hur de som rekryterade de unga järvaborna gjorde för att övertyga dem:

– De som umgås med de här tankarna varandra, de går ihop, svetsas samman, påverkar varandra i slutna grupper där de odlar sitt hat mot västvärlden, sitt missnöje med hur de har det.

Redan för fem år sedan, larmade Ibrahim Bourale, som då var ordförande i Islamiska förbundet i Järva om utvecklingen.

– Vi tror att mörkertalet är stort. Föräldrarna skäms och vågar inte söka hjälp. Men vi måste försöka stoppa det här, sa han då.

I november 2014 arrangerades ett första stormöte på Folkets hus i Rinkeby där alla var rörande överens: myndigheter och civilsamhället måste samverka för att få stopp på radikaliseringen och det då nya fenomenet att svenskar reste ner.

Men de förebyggande åtgärder som vidtagits i många stadsdelar har inte gett önskad effekt. I dag är många av de män och några av de kvinnor som reste ner döda och deras anhöriga vill resa ner för att i den mån det går hjälpa barnen och barnbarnen.

Så vitt Yassin Ekdahl vet har svenska myndigheter ännu inte tagit några kontakter med de anhöriga till dem som anslutit sig till IS och som kan förväntas komma hem.

– Alla pratar om att barnen måste hämtas hem – men vem ska ta emot dem? Det måste rimligen vara de anhöriga. Men då måste de kontaktas, förberedas, säger han.

Enligt Christina Kiernan, samordnare mot våldbejakande extremism i Stockholm stad, så har inga kontakter tagits med anhöriga från stadens sida.

– Vi har att hantera de orosanmälningar som kommit in under den senaste tiden. Många av dem är ofullständiga, det finns inga personnummer och det är ofta väldigt oklart vilka föräldrarna är. Vår roll är inte att kontakta anhöriga, säger hon.

Vad tänker staden om att anhöriga vill åka ner på egen hand och hjälpa alternativ försöka hämta sina barn och barnbarn?

– Det kan självklart bli väldigt problematiskt om man smugglas hem eller kommer hit utan att myndigheterna känner till det. Det är givetvis jätteviktigt att de berörda får hjälp, men det är min erfarenhet att det inte alltid är bra att ta saken i egna händer, säger hon.

Pappan till den 25-åriga dottern som vill resa ner vet inte om han kommer att kunna ta med sitt barn och sitt barnbarn tillbaka till Sverige:

– Så långt har jag inte kommit, men jag hoppas så klart, säger han.

Läs mer:

Svenska barnen utmärglade i lägret med IS-fångar

Wallström: Ingen ”quick fix” för barnen i lägret

Barren brickor i storpolitiskt spel

Så hanterar andra länder barnen som sitter fast efter IS fall