Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-22 03:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/regeringen-oppnar-for-hojda-forsvarsanslag/

Sverige

Regeringen öppnar för höjda försvarsanslag

Militärövningen Aurora utanför Gnesta. Foto: Alexander Mahmoud

Försvarsberedningen sprack i maj, men dess förslag till kraftigt höjda försvarsanslag förs nu vidare. Regeringen ger myndigheterna i uppdrag att räkna på hela höjningen – men de måste också prioritera hårt. Hur stora höjningarna blir ska politikerna enas om i höst.

– Regeringens direktiv är att Försvarsmakten ska göra en sammantagen bedömning av Försvarsberedningens rapport. Vi vill också att man då ska redovisa Försvarsmaktens prioriteringar för det militära försvaret åren 2021 till 2025, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till DN.

Det var den 14 maj som Försvarsberedningen lämnade sin rapport inför riksdagens försvarsbeslut 2020. Men enigheten sprack på att regeringen och de borgerliga inte kunde göra upp om de ökade försvarsanslag som beredningen föreslår. Då hoppade de fyra borgerliga partierna av. 

Försvarsberedningen föreslog en stegvis höjning av anslaget till det militära försvaret. Grunden för den föreslagna ökningen är budgetåret 2021 då försvaret får 64 miljarder kronor per år. Beredningen ville höja anslaget med 5 miljarder per år till nivån 84 miljarder år 2025.

Nu har S-MP-regeringen fattat beslut om hur den vill gå vidare.

Beredningens förslag innebär att försvaret kostar på 84 miljarder år 2025. Ska Försvarsmakten räkna på helheten?

– Ja, vi utgår från helheten i Försvarsberedningens rapport. Försvarsmakten ska redovisa myndighetens förslag till prioriteringar med utgångspunkt från de bedömningar av anslagshöjningar som framgår av Försvarsberedningen, svarar Peter Hultqvist.

Försvarsmakten får nu regeringens uppdrag att tillsammans med Försvarets Materielverk (FMV) och andra försvarsmyndigheter beräkna och ange hur beredningens förslag kan genomföras.

Lägger ni några begränsningar för Försvarsmaktens beräkningar?

– Nej, vi vill vara så nära sanningen man kan komma. Vi vill få ett realistiskt mått på vad som är Försvarsmaktens och FMV:s bedömning av försvarsberedningens förslag ekonomiskt, tidmässigt, personellt och materiellt. Sedan får vi sätta oss ner och bedöma ekonomin, svarar Peter Hultqvist.

Men myndigheterna får inte helt fria händer. En nyordning från regeringens sida är att de ska dela upp anslagshöjningen i fyra delar, eller grupper med regeringens språkbruk. 

För varje år ska det finnas fyra grupper som ska kosta lika mycket. Enkelt uttryckt ska det i den första gruppen ingå det högst prioriterade, i den andra det prioriterade, i den tredje det inte så prioriterade och i den fjärde de sista stegen i helheten. Regeringen kräver dessutom att varje grupp ska innebära ett balanserat försvar. 

– Om du exempelvis har fem miljarder år 1, vad väljer du då att lägga på? Det kan vara en kombination av marin, armé, flyg och ledningsfunktioner. Hur ser då balansen mellan dem ut? Det är det vi vill ha fram. Och hur ser det ut år 2? Vad går de nya fem miljarderna år 2 till? Och om du bestämmer sig för att inte göra så, då vet du vad du i så fall tar bort, förklarar ministern.

Försvarsmakten ska också beskriva hur dessa investeringar stärker krigsorganisationens förmåga. Det ska anges ”tidsmässigt, organisatoriskt, personellt, materiellt och förmågemässigt”, enligt regeringens uppdrag.

– Det är oerhört viktigt att ur varje sådan här grupp få fram den största ekonomiska effektiviteten kombinerat med det som gör den största militära nyttan. Och hur balansen mellan armé flyg och marin ser ut i det perspektivet, framhåller ministern.

Foto: Lotta Härdelin

Slutligen ska ”den samlade operativa förmågan redovisas” i dagsläget samt för åren 2021, 2025 och 2030. Försvarsmakten ska också ange om myndighetens förslag till militär förmåga skiljer sig från målen i Försvarsberedningens rapport.

Myndigheterna ska vara klara med sin redovisning den 15 november. Och först då blir det diskussion om försvarsanslagens storlek,

– Vi har inte fixerat regeringens förslag till den samlade penningsumman. Det gör vi när de ekonomiska analyserna är gjorda och vi har allt materialet på pränt med ÖB:s och generaldirektörens underskrift på hur de ser hur genomförandet går till, säger Peter Hultqvist.

– Det är då man slutligen får göra bedömningen av vad man ska gå in med ekonomiskt. Det skapar ju också möjligheten att hantera eventuella kostnadsökningar och ta ställning vad man gör med det.

Då kan du pruta?

– Du kan pruta och lägga till. Vi har inte satt ner foten om den samlade ekonomin utan det ska vi göra när vi har alltihop klart, svarar Peter Hultqvist.

Finansminister Magdalena Andersson har sagt att hon inte är beredd att skjuta till 30 miljarder, hur påverkar det?

– Vi får ta ställning till ekonomin när vi har hela underlaget. Det är också så att vi har för avsikt att lägga fram en försvarspolitisk proposition och ta ett nytt inriktningsbeslut i riksdagen. Vi hoppas ju att få en bred uppställning för detta. Då måste man ju också diskutera finansieringsfrågan. Men försvarsberedningen kommer att vara grunden för alltihop, lovar försvarsministern.

En prutning av beredningens förslag skulle påverka budgetåret 2022. Det årets budget ingår i den förhandling som regeringen ska inleda i augusti med samarbetspartierna C och L. De har bägge motsatt sig kraftiga prutningar. 

”Rapporten är en helhet, som det inte går att skära och stuva om i. Det är oerhört viktigt att de delar som handlar om försvarets utveckling genomförs”, har Daniel Bäckstöm, Centerns försvarspolitiker markerat.

Peter Hultqvist medger att januariavtalet med Centern och Liberalerna innebär förhandlingar som också berör försvaret. Men han vill inte kommentera dem. Inför försvarsbeslutet 2020 är han öppen för att diskutera ”betydligt bredare” med fler borgerliga partier.

Regeringens beslut innebär mer styrning av myndigheterna. Efter riksdagens senaste försvarsbeslut 2015 uppstod fördyringar, som krävt flera miljarder i tillskott. Ekonomistyrningsverket, Statskontoret och Försvarsberedningen har rekommenderat att försvarsekonomin måste styras bättre både av regeringen och av myndigheterna.