Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Regeringen pressas ändra lagen om personlig assistans

Lars Ohly.
Lars Ohly. Foto: Henrik Montgomery/TT

Efter Försäkringskassans larm om svåra följder av en ny dom har kraven ökat på regeringen att ändra lagen för personlig assistans. Omkring 6.000 personer riskerar att få färre timmar.

– Domen får långtgående konsekvenser där man i princip låser in i en person i hemmet och att anhöriga får ta ett mycket större ansvar, säger Lars Ohly, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Uppdatering 2017-11-03 klockan 17.33: Texten har kompletterats med ett juridiskt ställningstagande från Försäkringskassan.

I somras fastslog Högsta Förvaltningsrätten i en dom att rätten för assistansersättning inte gäller för det som kallas väntetid och beredskap, till exempel för väntan på en taxi vid ett biobesök, utan assistansen ska vara direkt kopplat till hjälpbehovet.

Efter att ha analyserat domen skickade Försäkringskassan ett brev till regeringen i förra veckan där de larmade om att den kan få allvarliga följder ”för stat, kommun och enskilda" när handläggarna måste börja följa den.

Enligt Försäkringskassan kan ungefär 40 procent av de cirka 15.000 personer som har assistansersättning i dag få färre antal timmar för assistans utöver den tid som ersätts för grundläggande behov.

Myndigheten vill att regeringen ger frågan förtur. Att vänta till regeringens utredning, om bland annat personlig assistans, är klar nästa höst är för lång tid.

– Vi vill att regeringen tittar på frågan nu, säger Marie Axelsson, avdelningschef på Försäkringskassan.

– Vi tycker domen får konsekvenser som är svåra att överskåda och att det slår mycket bredare på assistentersättningen än tidigare domar. Som förvaltningsmyndighet ligger det i vårt uppdrag att uppmärksamma regeringen när något i lagstiftningen inte fungerar, säger Marie Axelsson,

Den här och andra vägledande domar har skapat stor oro för såväl de direkt drabbade som anhöriga och hos medlemsorganisationer. Nu kräver även Rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU) och förbundet Funktionsrätt att regeringen handlar omgående.

Domen får långtgående konsekvenser.

Enligt Lars Ohly, ordförande för Funktionsrätt Sverige, är domen en katastrof som kan leda till att den som mister timmar med personlig assistans inte kan ta sig till skola, jobb eller fritidsaktiviteter.

– Domen får långtgående konsekvenser där man i princip låser in i en person i hemmet och att anhöriga får ta ett mycket större ansvar, säger Lars Ohly.

Han anser att regeringen har tillräckligt stöd i riksdagen för att snabbt göra en lagändring och samtidigt beordra Försäkringskassan att inte göra några indragningar i väntan på lagändringen.

Läs också: Annika Taesler bröt nacken – riskerar färre assistanstimmar

Under de senaste tio åren har kostnaderna för assistansersättningen ökat kraftigt. Inför 2016 uppmanade regeringen därför Försäkringskassan att bryta utvecklingen av kostnaderna för den statliga assistansersättningen.

Socialminister Åsa Regnér (S) har tidigare sagt att hon är redo att ändra lagen om tillämpningen inte lever upp till intentionen om att personer med funktionshinder ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Men det finns i nuläget ingen tidsplan över vad som kan behöva göras eller hur snabbt det ska gå.

Regeringen har sagt att den vill invänta Försäkringskassans rättsliga ställningstagande som fogas till brevet.

– Då kan vi ta reda på vad vi behöver vi göra och om vi behöver göra något, säger Madeleine Harby Samuelsson, statssekreterare på socialdepartementet till TT.

Ställningstagandet kom den 27 oktober. Där skriver Försäkringskassan följande:

En slutsats som kan dras av detta är att vänta aldrig i sig kan räknas som kvalificerad hjälp. Det innebär att så kallad väntetid, beredskap och tid mellan preciserade hjälpbehov vid aktiviteter utanför den plats där den enskilde regelbundet vistas aldrig kan ge rätt till assistansersättning. På platser där den enskilde regelbundet vistas, exempelvis i hemmet, gäller redan sedan tidigare att tid mellan olika insatser inte kan ge rätt till assistansersättning.”

Läs också: Liberalerna anmäler Regnér för LSS-brev

Fakta. Personlig assistans

Lagstiftningen bakom assistansen är en rättighetslag som infördes 1994.

Det var en stor reform och kostnaderna för de stöd den ger rätt till har ökat år efter år.

1994 hade 6 100 personer statlig assistansersättning. 20 år senare var de över 16 000

Ersättningen är till för dem med hjälpbehov över 20 timmar per vecka.

I augusti i år hade 15 156 personer statlig assistans, cirka 1 000 färre än samma månad 2016 då antalet var flest hittills.

Mellan 2000 och 2015 fördubblades utgifterna från knappt 14 till 29 miljarder kronor, om kommunernas och statens kostnader läggs samman. Den statliga assistansersättningen, den större delen, ökade från drygt 11 till nästan 25 miljarder under samma period. Förra året, 2016, minskade utgifterna.

Inför 2016 uppmanade regeringen Försäkringskassan att bidra till att bryta utvecklingen av kostnaderna.

Hälften av ökningen till 2015 beror på att fler grupper, genom lagändringar vid några tillfällen, har fått möjlighet till personlig assistans. Det gäller bland annat att personer som fyller 65 år har fått rätt att behålla assistans.

Regeringskansliet, Försäkringskassan

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.