Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Regeringen sätter gräns för avdragen i biståndet

Isabella Lövin
Isabella Lövin Foto: Paul Hansen

Som mest kommer 30 procent av biståndspengarna att gå till flyktingmottagning nästa år, säger biståndsminister Isabella Lövin (MP). Hon välkomnar en diskussion om vad som bör räknas som bistånd apropå kritiken i  tisdagens DN.

Sent på tisdagskvällen kom regeringen överens om att flyktingmottagningen inte får överstiga 30  procent av ramen för biståndet. För 2016 innebär det en minskning på 6  procent av biståndsverksamheten jämfört med i år.

– Jag är väldigt glad att vi har kunnat värna biståndet i den här tiden med ett exceptionellt flyktingmottagande. Nu kan vi ha en långsiktighet och stabilitet i vårt biståndsarbete och skapa trygghet får våra samarbetspartner, säger biståndsminister Isabella Lövin (MP).

Regeringen kommer också att ge ytterligare 800 miljoner kronor innevarande år till FN:s flyktingorgan UNHCR och andra humanitära insatser.

Samtidigt som klimatfrågan är prioriterad i det svenska biståndsarbetet har både nuvarande och tidigare regering omfördelat en allt större del av biståndsbudgeten till flyktingmottagning i Sverige. I år går ungefär en femtedel av pengarna till flyktingmottagning här hemma.

Andelen har räknats ut enligt en modell som bland annat bygger på antalet flyktingar som anländer och beräknad kostnad per person. Enligt de senaste prognoserna kommer antalet flyktingar att mer än fördubblas från de 70 000 som var beräknade till minst 140.000 i år och minst 100.000 nästa år. Om regeringen hade fortsatt att använda samma modell kunde det ha inneburit en halvering av biståndet nästa år.

– Det är extra glädjande att vi frångår automatiken i avräkningsmodellen. Vi måste jobba förebyggande och hjälpa människor på plats så att de har en framtid där de bor, säger Isabella Lövin.

Klimatförändringarna riskerar att driva miljontals människor på flykt. I tisdagens DN var OECD:s biståndschef Erik Solheim mycket kritisk till att Sverige använder stor del av biståndet på hemmaplan i stället för på plats i behövande länder.

Att använda pengar från biståndsbudgeten till flyktingmottagande är tillåtet enligt OECD:s regler för bistånd. Men situationen nu med så många människor på flykt är en helt annan än när reglerna infördes och Erik Solheim vill att de ses över vid organisationens nästa möte. Något som biståndsministern välkomnar.

– Jag tycker absolut att vi måste ha en diskussion om det här. Speciellt när det inte bara är Sverige som omfördelar pengar, våra grannländer gör likadant. De nordiska länderna står för stor del av biståndet och då kan det få allvarliga konsekvenser, säger Isabella Lövin.

Hon säger att det har varit en hård press från många håll för att Sverige inte ska gröpa ut biståndsbudgeten.

– Det har varit en väldigt stor oro från våra internationella partners i hela världen för hur Sverige ska agera om biståndet, och om andra länder ska följa efter, säger Isabella Lövin.

Biståndsfrågan är en av de mest brännande under klimatförhandlingarna i Paris. Utvecklingsländer vill ha stöd för klimatanpassningar.

– Sverige är det land som ger mest pengar per capita till Gröna klimatfonden som stöttar utvecklingsländer genom insatser för klimatanpassning och minskade utsläpp av växthusgaser, säger biståndsministern och fortsätter:

– Jag tycker det är bra att vi pratar om klimatflyktingar. Klimatfrågan har lidit under förbannelsen att det är något för forskare med temperaturkurvor och möjligtvis.

Fakta. Max 30 procent går till flyktingmottagning

Regeringen har kommit överens om att avräkningar från biståndet för flyktingmottagning inte får överstiga 30 procent av biståndsramen (jämfört med 22 procent 2015).

För 2016 innebär det en minskning på 6 procent av biståndsverksamheten jämfört med 2015. Med de tidigare reglerna hade biståndet kunnat minska med 50 procent.

Regeringen avser också att utbetala ytterligare 800 miljoner kronor under innevarande år till FN:s flyktingorgan UNHCR och andra humanitära insatser.

Gröna klimatfonden

Vid FN:s klimatmöte i Köpenhamn 2009 enades parterna om att etablera en ny klimatfond: Gröna klimatfonden (Green climate fund, GCF).

Fondens uppdrag är att stödja utvecklingsländer genom insatser för klimatanpassning och minskade utsläpp av växthusgaser.

Sverige bidrar med fyra miljarder kronor under perioden 2015–2018.

Källa: Regeringskansliet, DN

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.