Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-30 11:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/regeringen-slopar-karensdagen/

Sverige

Regeringen slopar karensdagen

Regeringen och samarbetspartierna C och L presenterar en extra ändringsbudget
Regeringen och samarbetspartierna C och L presenterar en extra ändringsbudget Foto: Anders Wiklund/TT

Regeringen slopar karensdagen i sjukförsäkringen på grund av coronasmittan. Dessutom får kommuner och regioner extra stöd för merkostnader kopplade till nya coronaviruset.

– Vi är beredda att sätta in ytterligare åtgärder om det behövs, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Regeringen och samarbetspartierna Centern och Liberalerna är överens om en extra ändringsbudget med åtgärder för att dämpa effekterna av spridningen av det nya coronaviruset.

En del är att karensdagen i sjukförsäkringen slopas med omedelbar verkan. Förhoppningen är att det är en åtgärd som ska minska smittspridningen och belastningen på vården. Kostnaden för förslaget beräknas till ungefär en miljard kronor per månad för staten.

– I första skedet kommer karensdagen att slopas i två månader men med möjlighet till förlängning om det skulle krävas, säger Magdalena Andersson.

Förslaget innebär att staten betalar ut sjukpenning för den första dagen. Tanken är att den som känner sig sjuk inte ska gå att jobba av ekonomiska skäl.

– Det är viktigt att den som är sjuk inte går till jobbet. Staten tar hela ansvaret för den kostnaden och den kommer inte att föras över på arbetsgivarna, säger finansmarknadsminister Per Bolund.

Samtidigt ger den extra budgeten möjlighet till kommuner och regioner att i efterhand få täckning för extraordinära kostnader kopplade till coronaviruset. Det kan handla om högre kostnader för att bemanna vårdguiden 1177 eller högre personalkostnader inom vården.

– Det ska inte vara pengar som förhindrar arbetet med både att förhindra smittspridning och att vårda sjuka. Det ska inte råda någon som helst tvekan om att sjukvården ska ha de resurser som krävs, säger Magdalena Andersson.

Kommuner och regioner ska kunna söka pengar i efterhand och få täckning för kostnaderna. Regeringen bedömer att statens kostnader blir runt en miljard kronor.

– Men det kan naturligtvis bli så att den här kostnaden blir högre om smittspridningen fortsätter, säger Magdalena Andersson.

Ändringsbudgeten innehåller också ett förslag om att ge arbetsgivare anstånd med att betala in arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för anställda.

– Om det är så att i grunden sunda företag får problem med sin likviditet kan det här vara ett mycket effektivt sätt att lindra detta. Det kan handla om tiotals miljarder, säger Emil Källström (C), ekonomisk-politisk talesperson.

Regeringen och samarbetspartierna ger nu också besked om att systemet med korttidsarbete införs redan den 1 maj. Enligt ursprungsplanen skulle det vara på plats den 1 augusti.

– Det betyder att svenska företag inte behöver gå i konkurs på grund av att det är skakigt på de finansiella marknaderna, säger Mats Persson (L), ekonomisk-politisk talesperson.

Finansdepartementet förbereder nu den extra ändringsbudgeten med målsättning att få den på plats snarast.

– Vi kommer att lägga detta på riksdagens bord så snart det är möjligt. Det här bereds nu i blixtfart men det var viktigt att lämna besked så snart som möjligt, inte minst om karensdagen, säger Magdalena Andersson.

Hur ser du på behovet att vidta fler åtgärder?

– Det handlar helt om hur det utvecklar sig. Situationen förändras hela tiden. Men vi står hela tiden beredda att vidta de åtgärder som situationen kräver, säger Magdalena Andersson

Det nya coronaviruset: Följ utvecklingen live

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt