Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Regeringen slopar krav på SMHI:s träffsäkerhet

Egenföretagaren Mirsad Stukan åker utför i Flottsbrobacken fyra till fem dagar i veckan – men endast vid uppehållsväder.
Egenföretagaren Mirsad Stukan åker utför i Flottsbrobacken fyra till fem dagar i veckan – men endast vid uppehållsväder. Foto: Andrea Brask

Regeringen släpper nu på kravet att en viss andel av SMHI:s väderprognoser ska vara korrekta. Under många år har målet varit 85 procents träffsäkerhet, men det har aldrig uppnåtts.

Trots investeringar på flera miljoner kronor har väderprognosernas träffsäkerhet legat på ungefär samma nivå det senaste decenniet. Förra året föll 83 procent av SMHI:s endygnsprognoser in. Det ska ställas i relation till regeringens mål på 85 procent under ett år – en nivå som aldrig har uppnåtts.

Målet formuleras i SMHI:s regleringsbrev och har varit en central del i regeringens årliga uppföljning av meteorologernas arbete. Men nu tas målet bort. I det senaste regleringsbrevet, för år 2017, har inriktningen ändrats till en mer allmän formulering om att prognoserna ”ska utgöra ett bra beslutsunderlag för allmänhet och samhällsaktörer” och att SMHI ska ”uppvisa långsiktig förbättring av träffsäkerhet”.

Bakgrunden till förändringen är, enligt miljödepartementet, att det är svårt att säga att just 85 procents träffsäkerhet är en tillräckligt bra nivå.

– Under de senaste tre åren har inte SMHI nått upp till målnivåerna, men även om de hade gjort det skulle vi fortfarande vilja se SMHI jobba för att förbättra sin träffsäkerhet, säger Hanna Björkfors, pressekreterare åt miljöminister Karolina Skog (MP).

SMHI:s prognoser används av många – inte enbart privatpersoner som vill planera sina paraplyinköp. Sjöfarten, flygplatser och energibolag tillhör några av väderinstitutets kunder. För lantbrukare är väderinformationen viktig för att fatta rätt beslut om när de ska så, skörda och bespruta.

I Huddinge, söder om Stockholm, använder skidbacksanläggningen Flottsbro prognoserna för att planera bemanningen. Andreas Häggqvist, anläggningschef på Flottsbro, är kritisk till att informationen ofta inte är korrekt.

– Det är svårt att få tillräckligt detaljerade prognoser. För oss har det stor betydelse om temperaturen är en minusgrad eller två minusgrader. Det är sällan uppgifterna stämmer. Det händer ofta att vi bemannar upp i onödan.

Under de senaste tre åren har inte SMHI nått upp till målnivåerna. 

För sex år sedan riktade dåvarande miljöminister Andreas Carlgren (C) kritik mot SMHI för att just 85-procentsmålet inte uppfylldes.

– SMHI är inte helt framme vid målen – och det behöver de bli bättre på. Jag, liksom alla andra som använder deras väderleksprognoser, vill att det här ska fungera bra. SMHI har varit mycket angelägna själva om att bli bättre, sade han i en intervju med DN då.

De senaste åren har SMHI gjort flera investeringar för att förbättra sin träffsäkerhet. 2011 presenterades vädervapnet ”Byvind”, en ny superdator som köptes in för att få prognoserna säkrare och mer detaljerade.

SMHI välkomnar att regeringen nu tar bort 85-procentsmålet. Bakgrunden är att väderinstitutet inte vill fästa sig till en enskild siffra.

– Vi kommer även fortsättningsvis att redovisa statistiken, men det är inte siffran i sig som är målet utan att den långsiktigt förbättras. Vi kommer framöver att visa parametrar var för sig. I stället för en sammanvägd träffsäkerhet kommer vi följa varje parameter för sig – hur bra vi klarar av att prognostisera temperaturen, vind och nederbörd, säger Ilmar Karro på SMHI som fört dialogen i frågan med Regeringskansliet.

En annan viktig del av SMHI:s verksamhet är att utfärda varningar när väderutvecklingen väntas innebära risker för allmänheten och störningar i samhällsfunktioner. Väderinstitutet följer i sin årsredovisning upp hur träffsäkerheten ser ut för kulingvarningar. Förra året låg den på 71 procent, jämfört med regeringens mål som är 80 procent. Även detta mål har nu tagits bort och ersatts med en allmän formulering om att ”SMHI:s varningsverksamhet ska utgöra ett bra beslutsunderlag för allmänhet och samhällsaktörer samt uppvisa långsiktig förbättring av träffsäkerhet”.

Samtidigt har andelen falska larm, alltså kulingvarningar som inte visar sig vara korrekta, ökat marginellt de senaste åren till 29 procent. Nästan tre av tio kulingvarningar som utfärdades förra året var alltså felaktiga.

 

Fakta.

Så här stod det i SMHI:s regleringsbrev tidigare: ”SMHI:s väderprognoser ska ha en träffsäkerhet på minst 85 procent.”

Så här står det nu i SMHI:s regleringsbrev: ”SMHI:s väderprognoser ska utgöra ett bra beslutsunderlag för allmänhet och samhällsaktörer samt uppvisa långsiktig förbättring av träffsäkerhet.”

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.