Regeringens ambition är att redan före nästa val 2018 ska riksdagen fatta beslut om höjd pensionsålder. Det kan betyda att lägsta åldern för uttag av allmän pension höjs från 61 till 62 eller 63 år.
I somras öppnade socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i en intervju i Dagens Nyheter för en höjning av pensionsåldern. Då hade arbetet i Riksdagens pensionsgrupp just startat på allvar, två år efter att pensionsåldersutredningen bland annat föreslagit att lägsta åldern för uttag av allmän ålderspension skulle höjas.
Utredningen vill se en höjning av lägsta åldern för uttag, först till 63 från nuvarande 61, och därefter i takt med stigande medellivslängd. Rätten att fortsätta ha kvar sin anställning skulle höjas från nuvarande 67 till 69.
– Medellivslängden ökar med ett år varje decennium. Men den ålder som människor går i pension har inte ökat i den utsträckning som man trodde när man träffade den överenskommelse som vårt pensionssystem vilar på, sade Annika Strandhäll då.
Att Socialdemokraterna och arbetsmarknadens parter har varit tveksamma till en höjning av pensionsåldern är ingen hemlighet. Därför gick frågan först i stå i Riksdagens pensionsgrupp.
Nu säger socialförsäkringsministern Annika Strandhäll, som också är ordförande i pensionsgruppen, till SvD att hon hoppas att det blir ett beslut före nästa val.
– Ett förslag och förhoppningsvis ett beslut fattat i riksdagen, säger hon.
Enligt uppgifter till SvD är det fortsatt oenighet om kring hur mycket åldergränserna ska höjas. De borgerliga partierna sägs vilja ha en höjning i linje med pensionsåldersutredningen till 63 respektive 69 år, medan Socialdemokraterna lutar åt en höjning till 62 respektive 68.
En annan av medlemmarna i pensionsgruppen, Centerpartiets Solveig Zander, säger till SvD att de fem partierna börjar att nå enighet när det gäller en höjning av lägsta åldern för uttag av allmän pension. Även Moderaternas Lars-Arne Staxäng hoppas på ett beslut i riksdagen före nästa val.
Men det återstår många frågor att lösa. Frågan om att höja lägsta åldern med ett eller två år för den allmänna pensionen är sannolikt den lättaste att komma överens om. Men med höjd pension ålder och rätt att arbeta kvar längre följer att politikerna också måste ta ställning till hur regelförändringar i pensionssystemet samverkar med övriga socialförsäkringar som a-kassa och sjukförsäkring.
Och redan i dag är det så att många med tunga arbeten inte orkar att arbeta till 65 års ålder, vilket ställer krav på förbättringar av arbetsmiljön.
Dessutom är pensionsarbetsgruppens ambition är att vara helt överens om ett förslag för att det ska kunna vara långsiktigt och inte brytas upp vid ett regimskifte.
TCO är försiktigt positivt till en eventuell höjning av nuvarande lägsta pensionsålder, men ställer samtidigt krav på resurser till förbättrat arbetsmiljöarbete.
– Det är rimligt att diskutera en höjd pensionsålder men det ställer stora krav på politikerna. För att det ska fungera krävs det offensiva satsningar på arbetsmiljöarbetet för att få ner de stressrelaterade sjukdomarna. Om man löser det och hittar en flexibel modell som utgår från individens behov och förutsättningar är en höjning möjlig, säger Eva Nordmark, ordförande i TCO. Sverige har idag ingen fast pensionsålder, även om 65 år ät ett riktmärke för många anställda och arbetsgivare. I dag kan man lyfta statlig pension från 61 års ålder och fortsätta arbeta med stöd av Lagen om anställningsskydd (Las) till 67 år.
De flesta människors pensionering brukar infalla mellan dessa årsdagar.
Pensionsåldersutredningen föreslog för drygt två år sedan att dessa gränser skulle höjas etappvis, först till 63, respektive 69, och därefter i takt med stigande medellivslängd. För nästan fyra år sedan sade dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt att arbetslivet till och med skulle kunna sträcka sig till 75.Fakta.Pensionsåldern inte fast