Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-24 03:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/regeringen-vill-inte-gora-upp-om-forsvarsanslagen-nu/

Sverige

Regeringen vill inte göra upp om försvarsanslagen nu

Foto: Adam Daver

Regeringen accepterar att Försvarsberedningen beställer ett större och dyrare försvar åren 2021-2025. Men försvarsminister Peter Hultqvist vill inte förhandla om notan nu, utan göra det under hösten, framgår det i en DN-intervju.

Rätta artikel

– Vi är inställda på att fortsätta öka den militära förmågan. Men vi vill inte låsa oss för den exakta ekonomiska nivån nu. Jag kan i dag inte säga ”vi är beredda att gå in med X antal miljarder”, utan det får bli en förhandling i ett senare skede, säger Peter Hultqvist i en intervju på Försvarsdepartementet.

Hans besked kommer sedan DN i flera artiklar rapporterat att arbetet i Försvarsberedningen riskerar att bryta samman. Beredningen, där alla åtta riksdagspartierna ingår, förbereder en kraftig höjning av försvarsanslagen. Det stöds enhälligt av de fyra borgerliga partierna som kritiserar Socialdemokraterna för att inte ge klara besked – trots att beredningen snart måste vara klar med sin slutrapport.

Ser du en risk att beredningen spricker?

– Jag tänker inte spekulera om vare sig det ena eller andra i de där frågorna.

Men du har tillsatt den och skrivit anvisningarna till den. Målet med en försvarsberedning är ju att nå enighet över blockgränsen med en prislapp?

– Fram till den 14 maj pågår arbetet i beredningen och vi får väl se vad som händer under den tiden. Jag tänker inte kommentera beredningens arbete, svarar försvarsministern.

Beredningens ordförande är den tidigare försvarsministern Björn von Sydow (S). I dess första rapport ”Motståndskraft” i december 2017 hade tidigare formuleringar, om att ett angrepp mot Sverige är osannolikt, strukits. 

Istället slog beredningen fast att i dagens sämre säkerhetspolitiska läge så kan angrepp mot Sverige inte längre uteslutas. Därpå följde förvirring när statsminister Stefan Löfven (S) och utrikesminister Margot Wallström (S) i januari 2018 under rikskonferensen i Sälen tonade ner beredningens förhandlingsresultat. ”De har bara flyttat runt meningar”, sade Wallström.

Detta och oklarheterna om ekonomin bidrog till att Moderaterna i en intervju med DN på onsdagen krävde att (S) klargör sin syn på beredningen. Peter Hultqvist svarar nu att beredningen ”naturligtvis” utgör grunden för regeringens förslag till riksdagen våren 2020 om försvarets utveckling åren 2021-2025.

– Det är ett mycket seriöst, brett och omfattande arbete som självklart är grunden för nästa försvarsbeslut. Sedan får vi se, det är en process i allt, säger Peter Hultqvist. 

Stötestenen är ekonomin, där regeringen och de borgerliga är oense. Betänkandet innebär ett starkare militärt och civilt försvar som ska finansieras med en stegvis, 50-procentig ökning av försvarsanslagen till 2025. De skulle då utgöra 1,6 procent av bruttonationalprodukten, jämfört med 1 procent i dag - eller i reda pengar en ökning från 54 miljarder kronor per år till 84 år 2025.

De borgerliga ledamöterna ser beredningens förslag som ett komplett paket med angivet pris. Men den senaste månaden har Peter Hultqvist inskärpt att förslagen måste rymmas inom ekonomiska ramar. Han vill också ha en lista på försvarsprojekt som kan stoppas om den ekonomiska ramen spräcks, vilket de borgerliga är emot.

– Vi vill göra upp om den ekonomiska ramen när vi har alla papper på bordet och kan sätta in det i en politisk helhet, säger ministern.

Han vill se Försvarsmaktens officiella kostnadsberäkning av beredningens förslag ”svart på vitt”. Därefter blir det i höst förhandlingar mellan partierna om försvarsanslagen, enligt ministern. Resultatet ska sedan ligga till grund för det förslag regeringen lämnar till riksdagen nästa vår för åren 2021-2025.

Riksdagens nu gällande försvarsbeslut från 2015 har visat sig vara underfinansierat med tiotals miljarder kronor. Fyra gånger har S-MP-regeringen gjort upp med borgerliga partier om nya miljardtillskott. Det har lett till utredningar och granskningar och en hårdare ekonomistyrning av myndigheterna. 

– Riskerna för underfinansiering är ett reellt problem. Jag väljer att tala om detta öppet. Vi vill att det är ordning och reda i ekonomin och att det kommande försvarsbeslutet är så välgrundat som möjligt. Det tär på förtroendet hos allmänheten om man tvingas till dessa omförhandlingar gång på gång. När man ska dit med extra pengar – då tas ju det från någonting annat.

Det är inte så att finansdepartementet fått kalla fötter?

– Det är naturligtvis stora pengar och bara det är ett argument för att göra ett så grundligt jobb som möjligt. Vi vill fatta ett beslut där den ekonomiska ram som är överenskommen faktiskt får gälla. Vi vill ha en stenhård respekt för överenskommen ram och att den signalen är väldigt tydlig för alla, svarar Peter Hultqvist.