Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-09 23:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/regeringens-agenda-2030-arbete-kritiseras-av-statskontoret-i-ny-rapport/

Sverige

Regeringens Agenda 2030-arbete kritiseras av Statskontoret i ny rapport

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin presenterar Gabriel Wikström som ny nationell samordnare för Agenda 2030 på en pressträff i februari.
Miljö- och klimatminister Isabella Lövin presenterar Gabriel Wikström som ny nationell samordnare för Agenda 2030 på en pressträff i februari. Foto: Ali Lorestani/TT

Myndigheter, kommuner och regioners hållbarhetsarbete kopplas inte till Agenda 2030. Det skriver Statskontoret i en ny rapport. Anledningen bedöms vara att det från regeringens håll saknas en tydlig inriktning för arbetet med agendan. 

– Det är otydligt för myndigheterna vad regeringens mål inneburit, om de förväntats göra något utöver det vanliga, säger Karin Melldahl, utredare på Statskontoret, myndigheten som analyserar statlig verksamhet. 

I en ny rapport slår Statskontoret fast att regeringen saknar en tydlig inriktning för det nationella arbetet med Agenda 2030, FN:s handlingsplan för global hållbar utveckling. Detta har resulterat i att myndigheternas hållbarhetsarbete hamnat vid sidan av agendan. 

På uppdrag av regeringen har Statskontoret följt upp och analyserat hur Agenda 2030 påverkar myndigheters, kommuners och landstings hållbarhetsarbete. 

– I stort sett alla myndigheter bidrar redan till agendan genom de verksamheter som de bedriver. Men den ambitionshöjning i hållbarhetsarbetet som regeringen vill att Agenda 2030 ska bidra med har uteblivit.

Den handlingsplan för det nationella genomförandet av Agenda 2030 som regeringen presenterade 2018, har inte fungerat som den vägledning som efterfrågats, menar Karin Melldahl. 

– Många vi intervjuat menar att den snarare varit en uppräkning av åtgärder från regeringens sida, utan tydligt fokus. 

Läs mer: Gabriel Wikström blir nationell samordnare för Agenda 2030

I en delrapport som publicerades 2019 konstaterade Statskontoret att en majoritet av myndigheterna, kommunerna och regionerna använder Agenda 2030 på något sätt i sin verksamhet, och att antalet kommuner och regioner som använder sig av agendan ökade mellan 2017 och 2019. Samtidigt visade Statskontorets analys att det hållbarhetsarbete som pågick sällan hade utvecklats som en följd av arbetet med Agenda 2030.

– Det vi ser är att det inte har påverkats särskilt mycket. Det finns ett stort engagemang för hållbarhetsfrågor, men det är svårt att gå från kunskapshöjande aktiviteter om agendan till hur man ska utveckla sitt hållbarhetsarbete för att bidra till att målen uppnås.

I sin slutrapport lägger Statskontoret fram förslag på ett antal åtgärder för att utveckla genomförandet av agendan. Bland annat föreslås att länsstyrelserna ska få ett tydligare uppdrag än vad de har i dag, eftersom de anses ha en viktig roll i att stötta arbetet lokalt och regionalt.

– Vårt huvudbudskap är att regeringen ska ta fram en tydligare politisk prioritering, och kraftsamla inom de områden där Sverige har stora utmaningar. 

Regeringen behöver enligt Statskontoret peka ut vilka områden som är prioriterade inom agendan och vilka mål som riksdagen sedan tidigare beslutat om som är relevanta för dessa prioriterade områden. Regeringen behöver också tydliggöra vilka myndigheter och verksamheter som har centrala roller inom respektive område. 

– Att alla arbetar mot alla mål lika mycket tror vi inte är effektivt. Man ska utgå ifrån de områden där Sverige har störst utmaningar och titta på vilka myndigheter som jobbar med dessa frågor. Vi tror att myndigheterna tillsammans har den kompetens som behövs för att hitta sätt att hantera Sveriges största utmaningar.

Inte heller för tjänstepersonerna inom Regeringskansliet har det varit tydligt hur arbetet med Agenda 2030 ska kopplas till befintliga processer såsom budgetarbetet och arbetet mot de riksdagsbundna målen. 

Statskontoret föreslår därför att Regeringskansliets nationella samordningsfunktion för Agenda 2030 bör stärkas och att det ska tas fram en gemensam kunskapsbas om agendan. 

I rapporten framgår det också att kommunernas förutsättningar för att arbeta aktivt med agendan ser mycket olika ut, och att det innebär en risk för att de ökande skillnaderna i förutsättningar mellan resursstarka och resurssvaga kommuner och regioner blir det som avgör om dessa aktörer arbetar med agendan eller inte. 

– Det är viktigt att alla kommuner och regioner som vill arbeta aktivt med agendan också har möjligheter att göra det i praktiken.

Samtidigt lyfter Statskontoret kommunikations- och utbildningsprojektet Glokala Sverige, som utbildat och engagerat kommuner och regioner i deras arbete med Agenda 2030. Enligt rapporten har Glokala Sverige varit en viktig aktör, och det bedöms att det fortfarande finns ett stort behov av deras stöd. 

Regeringen vill inte kommentera rapporten innan den hunnit gå igenom slutsatserna. 

Ämnen i artikeln

Agenda 2030
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt