Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-13 11:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/regeringens-forklaring-till-att-farre-testas-oklar-ansvarsfordelning/

Sverige

Utredaren om varför färre testas för covid-19: Oklart vem som ansvarar

Testkoordinator och professor vid Karolinska institutet Harriet Wallberg, socialminister Lena Hallengren och Folkhälsomyndighetens Karin Tegmark Wisell under en presskonferens i början av maj.
Testkoordinator och professor vid Karolinska institutet Harriet Wallberg, socialminister Lena Hallengren och Folkhälsomyndighetens Karin Tegmark Wisell under en presskonferens i början av maj. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Trots regeringens mål att testa fler för covid-19 sjönk antalet genomförda tester i förra veckan.

En förklaring bakom problemen med testerna är den splittrade ansvarsfördelningen, anser testkoordinatorn Harriet Wallberg. 

– Det är en orsak till att det gått långsamt, säger hon. 

I onsdags kallade Lena Hallengren (S) till ännu en pressträff. Budskapet var tydligt: Nu måste Sverige öka antalet tester. Det var samma budskap som vid flera andra pressträffar, ändå låg antalet fortfarande långt ifrån de utlovade 100.000 i veckan. Nu skulle också patienter som inte vårdas på sjukhus testas, likaså personal med så kallade samhällsviktiga yrken. 

Enligt regeringen är syftet bakom ett utökat antal tester att minska smittspridningen men också för att fler ska kunna återgå i arbete om de testar negativt samt att få en bild av spridningen.

Men, på tisdagsmorgonen kom beskedet att antalet tester sjönk förra veckan – från 32.700 veckan innan till 28.800. 

Harriet Wallberg är professor vid Karolinska institutet och fick den 8 maj i uppdrag av regeringen att koordinera det svenska testandet. Hon ser flera förklaringar till den lägre siffran.

– Det var en kort vecka då många var lediga på torsdagen och fredagen så man behövde inte gå till jobbet. En annan förklaring kan vara att sjukligheten går ner i Sverige. Behoven är inte lika stora nu som de var i slutet av april när man gick ut med siffran 100.000 i veckan.

Harriet Wallberg.
Harriet Wallberg. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Lena Hallengren och regeringen vill samtidigt att testerna ska utökas, men du låter inte så bekymrad? 

– Jo, misstolka mig rätt. Sverige har valt en strategi där man inte testar brett och det är Folkhälsomyndigheten som har valt den strategin, säger hon.

Lena Hallengren kritiserar regionerna för att det går för sakta och sjukvårdspersonal i Stockolm har i SVT:s ”Helgstudion” sagt att man inte har tillräcklig tillgång till testmateriel. Vad är din bild? 

– Testkapaciteten finns. Om man räknar ihop hur många tester som kan göras på labben så övergår kapaciteten långt över de som testas i dag.

Det är logistiken kring testerna som blir till flaskhalsar, anser Wallberg, och pekar på problem med digitala system för remisser och provsvar och att både testkit och personal måste finnas på plats.    

Vem har ansvar för att testerna genomförs? 

– Det är regionerna. Vi har kommunalt självstyre i Sverige med 21 regioner. Sen är Folkhälsomyndigheten den myndighet som ansvarar för smittsamma sjukdomar och som lägger upp en nationell strategi för hur testningen ska gå till.
Kommunerna har ansvar för personal i omsorgen men eftersom de saknar sjukvårdsresurser måste de ta hjälp av regionerna, säger Wallberg.

Och vad har du ansvar för? 

– Jag har egentligen inget ansvar och inga befogenheter över besluten som tas. Jag är tillsatt för att identifiera flaskhalsar och diskutera dessa med Folkhälsomyndigheten, regionerna och regeringskansliet. Jag fungerar som en rådgivare. 

När vi befinner oss i en kris, i en pandemi, så har det decentraliserade systemet medfört att det varit svårare att få till systemet snabbare. Det är en orsak till att det gått långsamt.

Blir den svenska ansvarsmodellen ett problem i en krissituation?

– Ja. När vi befinner oss i en kris, i en pandemi, så har det decentraliserade systemet medfört att det varit svårare att få till systemet snabbare. Det är en orsak till att det gått långsamt. 

Också Marie Morell (M), ordförande i SKR:s hälso- och sjukvårdsdelegation, pekar på den otydliga ansvarsfördelningen som en förklaring bakom förseningarna. 

– Det har varit en fråga om vem som ska göra vad. Det här har regeringen också pratat om, om vem som ska ta hand om de olika prioriteringsgrupperna. Grupp 1 och 2, alltså patienter och sjukvårdspersonal är regionens ansvar, men när det gäller grupp 3 och 4 är det mer oklart.

Vem är det som har ansvar för att testerna utförs?

– Det är bra frågor du ställer... Det är regionerna som har ansvar för grupp 1 och 2 men frågan är vem som har ansvar för grupp 3 och 4 och vilka som ingår i grupp 3.

Men har inte MSB en lista över de som ingår i grupp 3?

– Jo, men är det samma lista när det gäller testning? Nu avslöjar jag att jag inte kan det här.

Resurser finns för att analysera tester, men finns det personal, lokaler och utrustning för att ta prover?

– Jag kan inte svara på det för jag vet inte hur det ser ut. Men jag vet att man gör vad man kan.

Socialminister Lena Hallengren (S) tycker att det är anmärkningsvärt att antalet genomförda tester inte ökar.

– Det är en fråga som socialdepartementet också har ställt till Folkhälsomyndigheten och deras svar är att det har en inte oväsentlig betydelse att det var en kort arbetsvecka förra veckan, säger hon och fortsätter:

– Men rent allmänt, varför ökar inte testningen mer? Ja, det är den fråga vi ställer oss och vi gör vårt yttersta för att se till att vi upptäcker flaskhalsar, problem, om det är pengar eller annan typ av stöd som vi kan ge, så är vi väldigt angelägna om att göra det. Testkapaciteten måste upp.

Vilka är då flaskhalsarna?

– Flaskhalsarna har varit en sådan sak som vem ska göra vad, alltså hur man ska organisera själva den praktiska provtagningen. Om du bara låter vårdpersonal i skyddskläder göra provtagningen, som det var i början, så blir det väldigt resurskrävande och där kan vi inte befinna oss om vi ska ha 100.000 i veckan.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt