Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-29 00:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/rehabiliteringen-av-covid-19-patienter-stor-utmaning-for-varden/

Sverige

Rehabiliteringen av covid 19-patienter stor utmaning för vården

Tillfällig intensivvårdsplats för covid-19-patienter på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
Tillfällig intensivvårdsplats för covid-19-patienter på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Foto: Janerik Henriksson/TT

Sjukvården är mobiliserad för att hjälpa patienter som kämpar för livet i det akuta skedet av covid 19.

– Men redan nu måste vi även ta hand om de som har skrivits ut och fått omfattande skador av infektionen, säger Kristian Borg som är professor i rehabilitering.

De akuta insatserna vid en allvarlig covid 19-infektion går ut på att hjälpa patienten med syresättningen eftersom viruset orsakar svåra andningsproblem.

Men vad händer när den akuta fasen är över och patienten som har fått syrgasbehandling eller legat i respirator kommer ut på andra sidan?

Just nu är akutsjukvården i landet inställd på att ta hand om patienter i det akuta covid 19-skedet.

– Men på toppen av det så kommer nu även de som har blivit ordentligt skadade av infektionen och som har ett omfattande rehabiliteringsbehov, säger Kristian Borg som är professor i rehabiliteringsmedicin vid Danderyds sjukhus och Karolinska institutet.

Läs mer: Torkel, 26, vårdades för covid-19 – nu vill han varna andra unga 

Det är ett väldigt stort spektrum med olika patienter han möter.

– Det är allt från patienter som kan gå hem och som är trötta i allmänhet och behöver komma igång med hjälp av olika träningsprogram, till de som behöver en högspecialiserad rehabilitering.

– Bara vi på Danderyds sjukhus fått tre remisser de senaste dagarna med sådana patienter, säger han och berättar att han får liknande rapporter från kollegor på andra sjukhus.

Gemensamt för alla som vårdats för allvarlig covid 19-infektion är att de har fortsatta svårigheter med andning och syresättning.

– Om patienten har haft en så kallad hyperinflammation i de små luftblåsorna i lungorna så är risken att det blir permanent ärrvävnad, fibros. 

Då får man en sämre syreupptagning och blir extremt trött vad man än gör, enligt Kristian Borg.

– Coronaviruset kan under den akuta fasen av infektionen även ha skadat olika organ som hjärta, lever, mjälte, njurar så att de fungerar sämre. 

Eftersom viruset bara varit känt i fyra månader vet man inte hur långvariga skadorna kan vara. 

– Hur dessa patienter bäst ska rehabiliteras vet man inte heller riktigt eftersom det är en ny infektion. Men vad man kan säga är att de som skrivs ut kan ha väldigt stora behov, säger Kristian Borg.

Det bekräftas av Björn Eriksson som är sjukvårdsdirektör vid Region Stockholm.

– Många av dem som fått intensivvård skulle egentligen behöva fortsatt intensivvård. Men det går inte att lösa på grund av platsbristen. Därför för man över de som inte kan skrivas ut till andra vårdavdelningar, säger Björn Eriksson.

Björn Eriksson.
Björn Eriksson. Foto: Lotta Härdelin

Läs mer: Erik Helmerson: Notan för rehab blir dyr i både pengar och lidande 

I Kina och länder som haft en omfattande smittspridning längre än vi har man sett att det finns yngre personer som har svårt att komma tillbaka till ett normalt liv efter att de har haft en allvarlig covid-19-infektion, enligt Kristian Borg. 

Förutom att viruset angriper andningsorganen så påverkar det även nervsystemet och hjärnan. 

Kristian Borg hänvisar till uppskattningar som kommer från internationella vetenskapliga publikationer, som visar att två tredjedelar av patienterna som vårdats för en allvarlig covid 19-infektion har fått motorisk påverkan. 

– De kan ha nedsatt rörelseförmåga, till exempel svårigheter att gå och röra sig.

I nuläget är det preliminära uppskattningar, studierna är varken publicerade eller granskade.

– Men vi har precis startat ett projekt där vi analyserar hur många som det kan röra sig om. 

Preliminära beräkningar visar också att en tredjedel av dem som vårdats för allvarlig infektion uppvisar någon kognitiv störning, enligt Kristian Borg. 

Det betyder att de kan ha svårigheter med koncentration och minne. Deras personlighet kan även vara påverkad. 

I en del fall beror det på encefalit som är en inflammation i hjärnan. Det finns också patienter som har fått proppar i hjärnan.

– Många av dem är äldre, men vi har också sett att det drabbar yngre patienter som har stora rehabiliteringsbehov och tas omhand på avdelningar för hjärnskador.

Är det viruset som har skadat nervcellerna, eller är det syrebristen och den tuffa intensivvården?

– Det är svårt att säga. Men viruset ger en påverkan på smaksinne, luktsinne, en del beskriver också att de får någon form av pirrande i huden. Så det finns mycket som talar för att det här viruset är neurotropt, det vill säga att det kan infektera nervvävnad och angripa nervsystemet.

När kommer vi att få ett säkrare facit på det här?

– Förhoppningsvis ganska snart. Vi försöker ju följa och se hur det går för alla patienter som nu skrivs ut från sjukhusen.

Det är troligt att en del av dem har dolda skador som kommer att visa sig senare, menar Kristian Borg.

Hur ser rehabiliteringen ut för den som skrivits ut och kommit hem?

– Det handlar om en gradvis mobilisering, att komma igång och träna hjärta, lungor, nerver och muskler igen. All rörelse som gör att man använder hela lungorna och vädrar dem är bra.