Remdesivir godkänns som läkemedel mot covid-19

Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet, bekräftar nu att EMA kommer att godkänna Remdesivir som läkemedel vid behandling av covid-19 vilken dag som helst. Beslutet är inte officiellt än. Läkemedlet är redan godkänt av den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA.

– Vi kan förvänta oss att hela världen kommer att vilja ha tag i läkemedlet som fort det godkänts, vilket leder till en rad olika problem och etiska frågeställningar, säger Anders Sönnerborg.

Dels kommer det sannolikt uppstå problem med att få tag i läkemedlet, dels uppstår frågan vilka patienter som ska få det.

– Vi vet att en majoritet av de som blir sjuka tillfrisknar utan läkemedel, så vilka är det som ska behandlas? Ska alla få det? Om inte alla ska få det hur ska urvalet gå till? Ska de som ligger i respirator eller är på väg in i respirator behandlas?

Remdesivir hämmar nybildning av virus inne i den infekterade cellen. Den blir en falsk byggsten i det virus som ska bli nytt, det gör att ett nytt intakt virus inte kan bildas och inga nya celler kan då infekteras.

– De data som finns talar emot att läkemedlet har effekt på de som är allra svårast sjuka, så det kommer att bli komplicerade överväganden, säger Anders Sönnerborg som även är ordförande för Svenska Läkaresällskapets referensgrupp för antiviral terapi, RAV, en oberoende organisation där man man för närvarande arbetar med att ta fram behandlingsriktlinjer för covid-19.

De riktlinjer som sätts på pränt får i stort sett alltid stort genomslag i den behandling som sedan ges.

Det amerikanska läkemedelsbolaget Gilead Sciences, som har patent på Remdesivir, ett läkemedel som ursprungligen utvecklades för behandling av Ebola, kommer så fort läkemedlet godkänts, att inleda prisförhandlingar. De kommer att vara måna om att det blir en homogen prissättning över världen, i syfte att undvika parallellimport. I dagsläget går det bara att spekulera om prislappen:

– Vi talar sannolikt om femsiffriga belopp per behandling, vilket leder till frågan när det är värt det, säger Anders Sönnerborg.

I den svenska delen av studien har 60 patienter, var av knappt hälften i Stockholm, fått läkemedlet intravenöst en gång om dagen, i fem eller tio dagar. Studien är godkänd av Etikprövningsnämnden och Läkemedelsverket, trots den snabba handläggningen har inte säkerhetskraven sänks, enligt Anders Sönnerborg.

Syftet har varit att jämföra behandlingstiderna; om fem dagars behandling ger samma effekt kan dubbelt så många få läkemedlet. Rapporten kommer att presenteras tidigast i juni, tror Anders Sönnerborg.

Studier i USA, Italien och några länder i Asien har redan visat på ”viss klinisk positiv effekt” vid användning. Men Sönnerborg påpekar att covid-19 en sjukdom med många olika typer av svårighetsgrader och därför mycket komplex.

– Självklart är det positivt för den enskilde patienten om vårdtiden kan kortas med i snitt fem dagar. Men det enda vi vet i nuläget är egentligen att de flesta ändå tillfrisknar och att det finns en risk för biverkningar på lever och njurar så måste vi rent krasst ställa oss frågan om den enskilda patientens eventuella vinst står i proportion till kostnaden.