Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Resistenta bakterier ökar

Antibiotika.
Antibiotika.

Användningen av antibiotika fortsätter att öka i EU. Samtidigt ökar de resistenta bakterierna, spridningen är störst där mest antibiotika används. Sverige måste ha beredskap för en framtida spridning, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

På fem år har användningen av antibiotika ökat med över fem procent i EU, från 20,1 dagsdoser per 1.000 invånare till 21,6. Och på fyra år har spridningen av de flesta resistenta bakterier också ökat inom EU. Det visar två rapporter som Europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC, presenterade lagom till Internationella antibiotikadagen, i dag den 18 november.

Användningen av antibiotika ökar risken för att resistenta bakterier utvecklas och sprids vilket görs tydligt av de båda rapporterna.

– Länder som Grekland, Rumänien, Frankrike och Italien har hög förbrukning och det hänger ihop med att de också har stor spridning av resistenta bakterier, säger Olov Aspevall, sakkunnig läkare på Folkhälsomyndigheten.

Skillnaderna mellan EU:s länder är mycket stor när det gäller användning av antibiotika. Förra året använde Nederländerna 10,6 dagsdoser vilket kan jämföras med Greklands 34,1. Sverige tillhör ett av de fyra länder som har lägst användning, 13 dagsdoser.
Men statistiken är inte helt pålitlig, rapporteringssystemet skiljer sig åt mellan länderna.

– Jämförelse mellan länderna ska göras med försiktighet. Den bästa användningen är att man kan summera hur det ser ut i EU totalt, ökar det eller minskar. Och man kan se trender i olika länder men att jämföra länder är riskabelt, säger Olov Aspevall.

En tydlig trend är att den typ av antibiotika som sätts in mot just resistenta bakterier har ökat de senaste åren. ECDC:s rapporter visar att de flesta typer av resistenta bakterier har ökat under samma tid. Ett undantag är MRSA, en typ av resistenta stafylokocker, där andelen fall av blodförgiftningar med MRSA har minskat i många länder från en hög nivå, runt 25 procent.

– Rapporterna går inte in på orsaken, men i Storbritannien har man till exempel arbetat intensivt i flera år för att minska den typen av blodförgiftningar på sjukhus. Allt måste rapporteras och analyseras för att komma åt orsakerna, säger Olov Aspevall.

ESBLcarba är oftast resistent mot all vanlig antibiotika och anses vara ett stort hot mot folkhälsan. Som DN skrev i lördagens tidning har EU-länderna Italien, Grekland och Malta landsomfattande spridningar av bakterien. Det betyder att de flesta sjukhus i länderna regelbundet tar emot patienter med mycket svårbehandlade infektioner. För två år sedan, 2013, hade två EU-länder spridning av ESBLcarba mellan regioner i landet, i dag har det ökat till åtta länder.

– Rapporterna visar att hotet från resistenta bakterier ökar för varje dag. Om det lämnas utan åtgärder har det kapacitet att vrida tillbaka klockan för mediciner med hundra år, säger Vytenis Andriukaitis, EU-kommissionär med ansvar för Hälsa och Livsmedelssäkerhet.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, konstaterade nyligen i en rapport att en omfattande spridning av ESBLcarba i Sverige skulle medföra stora konsekvenser för samhället.

MSB rekommenderar att bland annat landsting och kommuner överväger att inkludera antibiotikaresistens i arbetet med sina respektive risk- och sårbarhetsanalyser.

Jämfört med många andra länder har Sverige i dag ett relativt bra läge när det gäller resistenta bakterier. Det beror bland annat på ett medvetet arbete för att antibiotika inte ska användas i onödan till vare sig djur eller människor.

Men även här har ESBLcarba ökat, fast från låga nivåer. Hittills i år har 86 fall rapporterats, under hela förra året var det 47. De flesta smittade har vårdats på sjukhus utomlands.

– Just nu är det så pass ovanligt att det är hanterligt för vården, men det är väldigt viktigt att ta reda på om patienten varit på sjukhus utomlands och ta prover, säger Olov Aspevall.

Själv vill han helst undvika att bli tvungen att vårdas på sjukhus i länder med stor spridning av resistenta bakterier.

– Jag skulle inte vilja ligga på sjukhus i intensivvård i de länderna. Och att åka iväg för en plastikoperation till andra länder är en onödig risk, säger Olov Aspevall.

Så länge vi fortsätter att använda antibiotika kommer också resistenta bakterier att utvecklas. Förutom en ansvarsfull användning behövs också nya typer av antibiotika.

– En viktig del är att forska och få fram nya antibiotika med andra verkningsmekanismer som fungerar, säger Olov Aspevall.

Foto:

Mer om resistenta bakterier

• Oroande spridning av elakartade bakterier
Resistenta bakterier ökar. Det finns nu misstankar om en spridning i landet av den mest oroande bakterien, ESBL carba.

• Global handlingsplan ska stoppa resistenta bakterier
Ökad faktainsamling och varje land ska upprätta en egen handlingsplan för resistenta bakterier. Det är ett par punkter i det globala handlingsprogram mot antibiotikaresistens som WHO beslutat om.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.